BOULLEARBETEN franska nationalismens andliga grundvalar» (1926). C. G. Th. Boulangerit [bolagfarft], blyantimon-glans, antimonblyblände, mineral, en svavelförening av bly och antimon, Pb3Sb2S6, blygrå till svart, metallglänsande, förekommer derb, trådig el. stänglig. B. har i Sverige anträffats vid Sala och Nasafjäll och förekommer, tillsammans med blymineral, rikligt vid Molières i Cevennerna i Frankrike. K. A. G. Boulangism [bolagJ‘i'sm], politisk rörelse i Frankrike 1888—o. 1893. Som en protest emot general Boulangers (se denne) avsättning och som ett uttryck för hans politiska strävanden bildades i april 1888 en organisation, som kallade sig »den republikanska kommittén för nationens protest». B. ville vara le parti national, krävde en genomgripande författningsrevision i form av presidentskapets avskaffande, enkammarsystem och referendum; partiet rekryterades från alla läger och var ett »de missnöjdas syndikat» (le dégoüt collecteur). Det stod på höjden av sin makt jan. 1889, då det enbart i Paris erhöll c:a 250,000 röster. Därefter följde en nästan oavbruten tillbakagång. ,6/s 1890 avgick Boulanger som partichef, varvid b. omorganiserades; hösten 1893 erhöll partiet för sista gången platser (ett tiotal) i deputeradekammaren. Ss. politisk rörelse har b. sedermera övergått i olika nationellt betonade riktningar. Framstående anhängare av b:s idéer voro P. Déroulède, A. Naquet, Laisant, Laguerre och M. Barrès. C. G. Th. Boulay de la Meurthe [bolä'-da-la-mö'rt]. 1) Antoine Jacques Claude Joseph B. de la M., fransk politiker (1761—1840), ägnade sig åt advokatverksamhet, gick 1792 ss. frivillig i fält och avancerade till kapten. Ar V (1797) invaldes han i de femhundrades råd, där han inom kort kom att spela en av de mest framträdande rollerna ss. ledare för kammarens moderata majoritet. Han var anhängare till statskuppen 18 fructidor (1798), varigenom rojalister-na utrensades. När direktoriets ställning undergrävts, var det han, som framtvingade de två mest impopulära direktorernas, Merlins och La Revellière-Lépeaux’, avgång. Senare lierade han sig bl. a. med Bonaparte och Sieyès till att helt omkullkasta den bestående författningen, tog del i statskuppen 18 brumaire och blev under konsulatet och kejsardömet en av Bonapar-tes dugligaste ämbetsmän; bl. a. var han ordf, för statsrådets sektion för lagfrågor. Sina senare år tillbragte han borta från all offentlig verksamhet. S. Bin. 2) Henri Georges B. de la M., den föregåendes son, greve, politiker (1797—1858), deltog i julirevolutionen 1830, medl. av deputerade kammaren 1837—39 och 1842—48, där han an slöt sig till bonapartisterna, framförde upprepade förslag om upphävande av huset Bonapar-tes landsförvisning, var medl. av nationalförsamlingen 1848, v. president 1849, understödde Napoleons statskupp dec. 1851, varefter han hade säte i senaten. B. ivrade varmt för de lägre klassernas höjande samt för ett förbättrat undervisningsväsen. C G. Th. Boulder [båu'lda], stad i staten Colorado, U. S. A., ö. om Rocky mountains; 11,837 inv. (1920); univ. (sedan 1877), sjukhus o. d. I närheten gruvor (guld, silver, kol) samt olje-fält. H. T-e. Boule [bol], Pierre Marcellin, fransk pale-ontolog och antropolog (f. 1861), prof, i pale-ontologi vid Musée national Thisloire natu-relle och direktör för Institut de paléontologie humaine, Paris. B:s tidigare arbeten behandlade bl. a. franska centralplatåns och Madagaskars geologi och paleonlologi samt fossila däggdjur; senare har han mera förlagt sitt forskningsområde till antropologi och arkeologi, där han nu betraktas som auktoritet. Hans arbete »Les hommes fossiles» (1921, 2 éd. 1923) är med sin kritiska behandling av det betydelsefulla ämnet bland de allra främsta i sitt slag. K. A. G. Boulenger [boläze'], George Albert, belgisk zoolog (f. 1858), f. d. intendent vid British museum of natural history, har utgivit talrika arbeten över reptilier och batracl.lei och en monografi över Europas ormar (1913). O. C-n. Boulenger [boläze'], Marcel, fransk förf. (f. 1873). B. är en fin stilist utan större ursprunglighet. Bland hans arbeten märkas »La femme baroque» (1898), »Conplées» (1903), »Le fourbe» (1914), »Charlotte en guerre» (1918), »La belle et la béte» (1919), »Le vicomte» (1923). A.L-dt. Bouleva'rd [bo-] (fra. boulevard, eg. germanskt och motsvarande sv., från Ity. lånade bålverk), större, i regel med träd planterad gata, ofta. ss. delvis i Paris, anlagd på forna stads- och fästningsvallar. E. Hqt. Boulle [bol], André Charles, fransk möbelkonstnär (1642—1732), Ludvig XIV:s mest kände hovsnickare, skapade en helt ny möbeltyp, som uppkallats efter honom (se B o ull e-ar beten). Det mest utmärkande för hansmed mässingslister och bronsbeslag indelade barockmöbler äro inläggningarna. I st. f. stora blomstermönster, på holländskt vis åstadkomna med olikfärgade träslag, utförde han tunna, stiliserade, oftast abstrakta mönster i mässing, tenn, elfenben etc. mot en grund av sköldpadd. B både komponerade möbler själv och utförde sådana efter andra konstnärers ritningar, bl. a. Bérain. N. G. W. — 841 — — 842 —