BRATT 5) Ivan B., brorson till B. 1), läkare, »Bratt-systemets» upphovsman (f. 24/a 1878), med. lic. 1903, med. hedersd:r i Lund 1918; sjukhus-läkare 1903—06 och praktiserande läkare i Stockholm 1906—13, stadsfullmäktig 1908 —19, led. av nykterhetskommittén 1911— 20 och av kontrollrådet 1915—28, led. av A. k. 1921, verkställande direktör i Stockholmssystemet 1914—22 och i Sprit centralen 1923—28, chef för Svenska kullager-fabrikens avdelningskontor i Paris från 1929. — B:s hittillsvarande gärning har varit främst samhällsreformatorns, till en del även storfinansiärens. Medan flertalet samhällsförbättrare sett sina projekt grusas, har dock B., till följd av en begåvning och en praktisk duglighet långt över vanliga mått i förening med en dialektisk förmåga och energi, som söka sin like, i stort sett lyckats genomföra sina idéer. Genom att dessa endast successivt förverkligats, har dock ständigt näring givits åt den misstämning, som redan hans första framträdande skapade. Oppositionens häftighet förklaras därjämte av B:s starka naturvetenskapliga inriktning, vilken föranlett ett mycket fördomsfritt och ej sällan djärvt experimenterande, som dittills varit oss främmande och som stritt mot det dogmbundna i svenskens väsen. Att experimenten som regel lyckats torde ej blott ha berott på uppslagens genialitet utan även på det sällsynt skickliga utförandet. — Redan som skolgosse i Jönköping och som medl. av Verdandi i Uppsala besjälad av ett levande intresse för allmänna frågor, fick B. sedan som läkare i Stockholm tillfälle att praktiskt omsätta detsamma. Specialist å interna sjukdomar och därjämte intresserad psy-kiatriker och kriminalpsykolog, fångades hans rörliga intellekt därvid snart av alkoholfrågan, som då stod i brännpunkten för diskussionen i socialt intresserade kretsar och för vilka förbudet ansågs som den enda tänkbara lösningen. B:s första stora insats var att med förnekande av denna dogm skissera andra vägar. Redan 1907 framlade han jämsides med en kritik av förbudet vissa riktlinjer till en nykterhetslag-stiftning, åsyftande bl. a. asylvård åt alkoholister, inrättandet av spritfria folkrestauranger, ökad nykterhetsupplysningsverksamhet, avlägsnandet av det privatekonomiska intresset och därmed rusdrycksmedlens indragning till statsverket. Dessa tankar utvecklade B. sedan vid en inom Svenska läkaresällskapet anordnad diskussion 1908 och i det på sällskapets uppdrag utg. arbetet »Alkoholen och samhället» (1912). 1909 års lyckade storstrejksförbud och den av nykterhetsfolket därefter anordnade förbudsomröstningen, som manifesterade stora folklagers krav på energiska åtgärder mot alkoholbruket, möjliggjorde för B. att ge ökad spridning åt sina idéer. Detta skedde främst i en i »Dagens nyheter» hösten 1909 publicerad artikelserie »Kan nykterhetsfrågan lösas utan rus-drycksförbud?», i vilken bl. a. det individuella kontrollsystemets bärande principer framlades. B. lyckades härvid genom projektens nykterhets-vänlighet vinna en del ledande nykterhetsvän-ners politiskt nödvändiga stöd, samtidigt som han genom att ställa frågan om förbudets införande på framtiden förvärvade sympati för sitt reformprogram bland åtskilliga läkare och akademici. B:s verksamhet som stadsfullmäktig och av staden vald revisor (från 1909) i huvudstadens Göteborgssystembolag ledde så småningom till nämnda bolags fall och tillkomsten av Stockholmssystemet med B. som chef (från 1914). Jämsides härmed lyckades han som led. av nykterhetskommittén vinna beaktande för åtskilliga av sina idéer vid utformandet av det 1914 framlagda förslaget till rus-drycksförsäljningsförordning, ehuruväl flera av detsammas detaljer åtminstone ej från början rönt hans gillande och än mindre haft honom till upphovsman. Om det gigantiska arbete B. utfört såväl inom som framför allt utom lagstiftningens ram, kan här endast framhållas, att B. under o. 15 år varit den centrala gestalten på alkoholhanteringens område. Föremål för hans rastlösa verksamhet ha varit såväl detaljhandeln, där han medverkat till utminuterings-reformens genomförande och genom skapandet av Stockholms allmänna restaurant a.-b. befordrat en utskänkningsreform, som ock partihandeln, där han, gynnad av konjunkturerna, under krigsåren själv inlöst den privata spirituösa-handeln och reningsverken och sedan som chef för Spritcentralen (se d. o.) genomfört den av riksdagen 1923 sanktionerade monopoliseringen. SeRusdrycksförsäljning. H. G-n. 6) Iwan B., den föregåendes kusin, läkare (f. 18/io 1881), med. lic. 1912, stadsläkare i Alingsås sedan 1913, läkare vid folkskolorna där 1914 och vid epidemisjukhuset 1916, känd neurosläkare. Bland B:s skrifter märkas »Kultur och neuros» (i »Hygiea» 1925, även självst. bok med undertitel »Om nödvändigheten av livsformernas omgestaltning»), »Splittring och enhet i människans väsen» (1927). S. I-r. 7) Karl Axel B., kusins son till B. 1). militär, pacifist (f. 23/i2 18821. underlöjtnant vid Värm — 1031 — — 1032 —