BRAUNE vakien, nära schlesiska gränsen; 6,818 inv. (1921). H. S-n. Braune, Fredrik Emanuel, biblioteksman (1832—1907), fil. d:r i Lund 1857, doc. i romerska litteraturen och arkeologi därst. 1858, e. o. amanuens vid univ. bibi. 1863, v. bibliotekarie 1896. B:s skrifter omfatta latinsk filologi, person- och lärdomshistoria samt bibliografi. W. N. Braune, Wilhelm, tysk germanist (1850— 1926), 1880 prof, i Giessen, 1888—1919 i Heidelberg, skrev av utomordentlig klarhet kännetecknade läroböcker för det vetenskapliga studiet av forn-högtyskan och gotiskan, » Althochdeutsche Grammatik» (4 Aufl. [-1911),»GotischeGram-matik»-] {+1911),»GotischeGram- matik»+} (9 Aufl. 1920), främjade i hög grad studiet av 1500- och 1600-talstyskan genom edition av serien »Neu- drucke deutscher Literaturwerke des 16. und 17. Jahrhunderts» (1876 ff.) samt utgav tillsammans med H. Paul och E. Sievers den mycket värdefulla tidskr. »Beiträge zur Geschichte der deutschen Sprache und Literatur» (1874 ff.). Rth. Brauner, från Smålandssläkten Braun (se denna) utgrenad ätt, som med nedannämnde B. 1) adlades 1715 och upphöjdes i friherrl. stånd 1731. G. Cqt. 1) Johan B., skald och ämbetsman (1668— 1743), censor librorum och kungl. bibliotekarie 1712, kansliråd 1714, deltog i riksdagarna 1723 —34, landshövding i Kronobergs län 1727, i Uppsala län 1729; flitig förf, av formellt eleganta men poetiskt föga originella latinska festdikter. G. Cqt. 2) Johan B., den föregåendes son, ämbetsman och jordbruksekonomisk förf. (1712—73), kammarråd 1760, typisk representant för 1700-talets ekonomiska intressen, en av det moderna sv. jordbrukets föregångsmän och förf, till en rad, i allm. i »Vetenskapsakad:s handlingar» offentliggjorda, skrifter i lanthushållning, »Tankar om åkerns rätta anläggning» (1750), »Tankar wid skötseln och nyttan af boskap och fjäderfä» (1756) m. fl. G. Cqt. Braunerskiöld(före adlandet Braun, sed. o.), Lars, läkare (1657—1729), fil. mag. vid Uppsala univ. 1685, med. d:r i Utrecht 1689, prof, i medicin i Äbo 1693, i Dorpat 1698, i Pernau 1701, ami-ralitetsläkare i Karlskrona 1719; adlad s. å. B. har utgivit en del mindre skrifter. E. L. Bn. Braunfels, ort i Rhenprov. s. v. om Wetzlar med ett vackert slott i gotisk stil, ombyggt i slutet av 1800-talet och med rika konstsamlingar. Det har sedan 1200-talet varit residens för grevarna, sedan 1742 furstarna av Solms-B. (se Solms). Då dessa 1806 förlorat sin riksome-delbarhet, kom B. till hertigdömet Nassau och 1815 till Preussen. N. L. R. Brauni't, manganoxid, MnaOs, i regel förorenad av kiselsyra, är ett brunsvart mineral, utbildat i små hexagonala kristaller el. kornigt. B. är en viktig manganmalm, som förekommer tillsammans med järnmalmer och andra manganmineral; i Sverige är den funnen vid flera malmfält i Värmland, Jakobsberg, Långban, Nordmark och Pajsberg. K. A. G. Brauns, Reinhard Anton, tysk mineralog och petrograf (f. 1861), prof. 1894 i Karlsruhe, 1895 i Giessen, 1904 i Kiel och 1907 i Bonn. Bland B:s’ arbeten märkas behandlingen av lavabergarterna i Eifel och särsk. deras metamorfoser i trakten av Laacher See. B. är redaktör för mineralogi och petrografi i »Neues Jahrbuch für Mineralogie, Geologie und Paläontologie». K. A. G. Brauns, Heinrich, tysk politiker (f. 1868), fil. d:r i nationalekonomi och statsrätt. B. var urspr. katolsk präst, blev 1900 föreståndare för centralbyrån för det katolska Tysklands nationalförening i München-Gladbach, var 1919 medl. av nationalförsamlingen, valdes även 1920 till medl. av riksdagen som representant för centrum. B. inträdde 27/e 1920 som riksarbets-minister i regeringen Fehrenbach, kvarstod trots de täta ministerkriserna på denna post till 28/b 1928 och tillhörde alltså icke mindre än elva regeringar, ett förhållande, som ganska väl illustrerar det stora inflytande, som hans parti har på tysk politik. B. tillhör förgrundsfigurerna inom Tysklands politiska liv. Han har utgivit ett flertal arbeten i nationalekonomiska ämnen. Arrh. Braunsberg, stad i Ostpreussen, vid floden Passarge, 7 km. från dennas mynning i Frisches Haff; 13,893 inv. (1925). B. har livlig handel och industri, har ett katolskt univ. med teol. och fil. fakultet. — Tyska riddareorden anlade 1241 en borg i B., 1251 blev B. stad och samtidigt residens för biskopen i Ermland; kom 1454 till Polen och förblev polskt till 1772. Biskop Stanislaus Hosius inrättade det berömda jesuitkollegiet i B., som var en av de viktigaste utgångspunkterna för den katolska motreforma-tionen i Sverige. B. tillhörde 1626—35 Sverige. O. P.; T. S-d. Braunschweig [bräu'njvalk]. 1) »Land» (delstat) i Nordtyskland, 3,672 kvkm., 501,875 inv. (1925), 137 pr kvkm. B. omfattar 3 från var- — 1039 — — 1040 —