BROMSAR den efter världskriget bildade Internationella järnvägsunionen och uppfylla av denna fastställda normer, »33 punkter». Hitintills godkända äro de nämnda K. K.-, Westinghouse-, Drolshammer- och Bozic-bromsarna, varav K. K. användes i bl. a. Tyskland, Sverige, Holland, Österrike, Ungern, Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien och Danmark; Westinghouse i bl. a. Frankrike och Belgien; Drolshammer i Schweiz. Bozic-b. har nyligen utexperimenterats i Jugoslavien. Bland övriga godsbromskonstruktio-ner må nämnas Lipkowskis och svensken Anderbergs. — Jämte blockbromsar komma i vissa fall s. k. skenbromsar till användning. Sålunda användes i rangertjänst den vanliga hämskon, som, placerad framför vagnshjulet, av detta föres framåt på skenan och genom friktion dels mot hjulet, dels mot skenan bromsar vagnens rörelse. Härvid förekomma såväl hand-manövrerade hämskor som anordningar med mekanisk fjärrmanövrering. Vagnar med elektromagnetisk skenbroms ha särskilda broms-skor, som av magneter pressas mot skenans överkant, varvid de även magnetiskt attraheras till dessa och verka bromsande. Dylika b. användas aldrig enbart men stundom i förening med blockbroms, där denna på gr. av rullnings-gränsens överskridande är otillräcklig för att åstadkomma önskad bromsverkan. C. E. v. S. Broms, släkt härstammande från borgaren i Örebro Anders Jonsson B. (o. 1618—95), grundare av det Broms’ska handelshuset där. Dennes sonsons son var nedannämnde B. 1). G. Cqt. 1) Carl Gustaf B., affärsman (1756—1833), utvecklade den fäderneärvda handelsfirman till ett av landets största grosshandelshus och drev även rederirörelse på Stockholm. B. var led. av borgarståndet vid riksdagarna 1789 och 1809—10. Han företrädde här med kraft städernas intressen, yrkade bl. a. på landtullens höjning men blandade sig ej i de storpolitiska frågorna. B. var en av stiftarna av Örebro läns hushållningssällskap 1803 och den främste initiativtagaren till ombyggnaden av Hjälm are kanal 1809—30. N. H-g. Broms, släkt härstammande från skepparen Mats Larsson B. i Vaxholm (1600-talets senare hälft). 1) Gustaf Emil B., affärsman (1849— 1903). Efter en framgångsrik verksamhet inom trävaruhandeln ägnade sig B. åt exploaterandet av de norrländska malmfyndig-heterna. Det var huvudsaki. B., som möjliggjorde finansieringen av brytningen vid överstelöjtnant C. O. Bergmans inmutningar vid Gällivare. Han var verkst. direktör för Luossavaara—Kirunavaara a.-b. (se d. o.) 1893—1900 och ordf, i styrelsen för Norrbottens malmförädlings a.-b. 1896—1903. På gr. av mindre lyckade spekulationer tvangs han emellertid att strax före sin död sälja aktiemajoriteten i sina bolag till Tra-fik-a.-b. Grängesberg —Oxelösund (se d. o.). — Litt.: K. Falk, »Märkesmän inom vårt ekonomiska liv» (1929). T. E-r. Bromsad hästkraft, se Axelhästkraft och Bromseffekt. Bromsaltblandning, en blandning av 2 molekyler natriumbromid och 1 molekyl natrium-bromat (c:a 65 % NaBr.2H2O och 35 % NaBrOs); användes för framställning av cyan-bromid vid utvinning av guld ur guldmalmer. [E. M. P, W.] Bromsalter, bromvätesyrans salter. Se Bro-m i d e r. Bromsar, Tabani'dæ, en fam. av ordn. tvåvingar, omfattande över 2,000 i sht i tropikerna utbredda arter. B. äro medelstora till mycket stora flugor med bred, något nedtryckt kropp, stora, ofta metallglänsande ögon, 3-ledade antenner med ringlad ändled och framskjutande, hos honan stickande, lansettformiga och kraftigt byggda mundelar samt stora vingar; till färgen äro de än matt brunsvarta el. grå, än tecknade med livliga färger. Hannarna ha rudimentära mundelar och suga icke blod; de anträffas oftast på blommor. Honorna bli genom sin blodtörst svåra plågoandar för både boskapsdjur och människan. De äro i verksamhet under varma och soliga sommardagar, då de kringsvärma sina offer med blixtsnabb hastighet och tillfoga dem ofta djupa och smärtsamma styng, som kunna medföra svullnad och inflammation. Äggen, som äro spol-formiga, läggas på blad och stjälkar i närheten av vatten. Larverna äro långsträckta, cylindriska och tillspetsade i båda ändar samt försedda med tvenne kraftiga hakar; extremiteter saknas, men de flesta kroppslederna ha ringformiga, å buksidan starkare, knöllika krypvalkar. De leva i fuktig jord el. i vatten och livnära sig av rov. Förpuppningen sker i jorden. — Till sv. faunan höra några och 30 arter, fördelade på tre släkten: 1) Taba'-nus: stora arter av övervägande brunsvart el. grå färg, med från sidorna hoptryckt och ovantill vanl. halvmånformigt utskuren, 5-ring- — 1253 — — 1254 —