BRYANITER motsvaras icke av några statsmannaegenskaper hos honom. Ehuru hans verk i vissa fall krönts med framgång, är hans liv ss. politiker dock rikare på nederlag än på segrar. Den trosvisshet, varmed han alltid kämpade, gav trots allt en viss glans åt hans person. — Utom ett flertal skrifter i politiska m. fl. ämnen har B. författat ett ofullbordat memoarverk. Detta har nödtorftigt fullföljts av hans maka och 1925 utgivits under titeln »The me-moirs of W. J. B.» — B. tillhörde den presbyterianska kyrkan och var en av de ledande inom den s. k. fundamentalismen (se d. o.), som hävdar bibelns bokstavliga auktoritet. Dessa sina åsikter framlade han i skriften »The ortodox christianity versus modernism» (1923). På B:s initiativ påbjöds i 4 stater, att i statsunderstödda skolor undervisningen i hithörande ämnen icke fick komma i strid med bibelns framställning av människans skapelse. Detta förbud orsakade den s. k. »approcessen» (se d. o.), där B. var livligt engagerad. Han dog, innan processen blev avgjord. B.; S. N. 2) Charles Wayland B., den föregåendes bror, nordamerikansk politiker (f. 1867), blev 1896 broderns sekreterare, 1901 hans medhjälpare vid skötseln av tidskr. »The com-moner», var 1921—23 dess utgivare, 1923—25 guvernör i staten Nebraska. Vid det demokratiska partiets kongress 1924 nämndes B:s namn i samband med nomineringen av presidentkandidat; utslagen här blev han i stället partiets kandidat till v. presidentposten men föll igenom vid valet. B. Bryani'ter [braia-], metodistisk sekt grundad 1816 av metodistprästen W. 0’Bryan i Cornwall. B. lära, att bibeln ger bokstavliga förhållningsregler för tro och liv och kallas därför även »bibelkristna». S. N. Bryant [brafant], William Cullen, amerikansk skald och tidningsman (1794—1878). B., som studerade juridik och någon tid var advokat, övergick 1825 till journalistiken och blev 1826 medredak-tör, från 1829 huvudredaktör och ägare av »The evening post», som under B:s ledning blev Amerikas största tidn. Genom sina artiklar här skapade B. en bestämd riktning inom ameri kansk journalistik, kännetecknad av måttfullhet, energi och värdighet. Sin egentliga berömmelse har B. som poet. Från hans förstlingsverk, »Tha-natopsis», som han skrev i sitt adertonde år, men utgav först 1817, har man velat datera den moderna amerikanska poesien. Hans bästa dikter, som återfinnas i de två första samlingarna »Poems» (1821—32), ge i melodiös vers de utsöktaste naturstämningar och ha jämförts med Wordsworths. Mot slutet av sitt liv översatte B. på blankvers Iliaden och Odys-séen (1870—71). — Litt.: P. Godwin, »A bio-graphy of W. C. B.» (1883); J. G. Wilson, »B. and his friends» (1885); W. E. Bradley, »W. C. B.» (1905). H. E. Brya'xis, grekisk bildhuggare på 300-taIet f. Kr. Namnet antyder karisk härstamning, men Bryaxis: Körsven. Från Halikarnassos, nu i British museum. traditionen anger B. som atenare. B. arbetade jämte Skopas. Leochares och Timotheos på Mausolos’ i Halikarnassos gravvård. Kanske har man ett verk av honom i ett relieffragment därifrån, en persisk körsven. I Aten finnes en skön Nike-torso jämte en bas, som bär hans signatur, men som f. ö. prydes av en mera hantverksmässigt utförd ryttarrelief. Mest berömd var B. för sin Serapisstaty i Alexandria. Dessutom omtalas en hel rad kolossalstatyer av honom: 5 sådana för Rhodos, en Apollon, framställd gående, i Dafne i Syrien, av vilken man har en replik å ett par mynt. 313—312 f. Kr. gjorde B. ett porträtt åt Seleukos. N. V. — 135 — — 136 —