BRYSSEL Maison du roi i Bryssel, byggt 1525, fullständigt restaurerat 1895 delbart intill B. gränsa 12 förstäder, som bilda egna kommuner, näml. Anderlecht (47,724 inv. 1900, 74,092 1927), Etterbeek (43,198 inv. 1927), Forest el. Vorst (36,500 inv. 1927), Ixelles el. Elsene (61,172 inv. 1900, 85,847 1927), Jette, Koekelberg, Molenbeek-S:t-Jean el. S:t Jans-Molenbeek (56,569 inv. 1900, 67,439 1927), S:t Gilles el. S:t Gillis (55,369 inv. 1900, 64,763 1927), S:t Josseten-Noode (32,607 inv. 1920, 30,345 1927), Schaerbeek el. Schaarbeek (67,193 inv. 1900, 113,729 1927), Uccle el. Ukkel (39,552 1927) samt Woluwe S:t Lambert. Tillsammans med förstäderna hade B. 1855 251,631 inv., 1928 825,783. B:s förnämsta trafikled har skapats genom överbyggnad av Senne (Boulevard Maurice Le-monnier, Anspach och E. Jacquemain; överbyggnaden företagen 1867—74). Den går ung. parallellt med en annan viktig trafikled, Rue de la Régence och Rue Royale, som bildar den ungefärliga gränsen mellan den äldre, lägre staden (la ville basse) i v. och n. v. och den nyare, övre staden (la ville haute) i ö. och s. o. på en rad kullar. Den lägre staden domineras numera huvudsaki. av handeln och administrationen. Flerstädes finnas ännu trånga, krokiga gator och kanaler, ehuru de av borgmästare Anspach på 1860-talet inledda regleringarna och ombyggnaderna väsentligt omändrat stadsbilden. Det flamländska språket och den flamländska kulturen äro här starkt framträdande, under det att franskan dominerar i den övre staden. I den lägre staden och ung. mitt i det egentliga B. ligger stortorget (Grand place) med rådhuset (Hotel de ville) och Maison du roi el. Broodhuis. Ej långt härifrån står i ett gathörn en liten lustig bronsstaty, springbrunnen Manneken pis (av Duques-noy 1619). N. v. från Grand place ligger trafikcentret Place de la bourse med börsen (1867) och S:t Nicolas. N. härom ligga Place S:te Catherine med kyrkan S:te Catherine, Place de la monnaie med post- och telegrafhuset (byggt 1885—92) och Monnaie-teatern (1817; nedbrunnen 1855 men återuppbyggd efter de ursprungliga ritningarna) samt Place de Brouckère. S. ut finna vi Grand Sablon samt Place de la chapelle med Notre Dame de la chapelle (grundad 1134, under århundradenas lopp ofta om- och tillbyggd). V. ut på en av de högsta punkterna i staden ligga katedralen S:te Gudule, nationalbanken (1865) och Palais de la nation (1778—83; säte för riksdagen och departementen). Längre s. ut ligger univ. (1849) samt Place royale med Gottfrid av Bouillons ryttarstaty (1848) och Palais du roi (kungl. palatset; 1827—30, ombyggt 1905 —09) och Palais des académies i s. delen av den närbelägna slottsparken. Vid Place royale el. den närbelägna Place du musée märkas museet för modern konst (byggt på 1700-talet), kungl. bibi, (grundat 1837 och innehållande över 600,000 bd förutom handskrifter och kopparstick), Musée ancien (1876) och Palais des beaux arts. Längre s. ut ligger kungl. musik-konservatoriet (byggt 1876—77; även innehållande samlingar av gamla musikinstrument) samt Palais d’Ahrenberg, som innehåller konstsamlingar och där drottning Kristina bodde 1655. På en höjd något längre s. ut reser sig det kolossala justitiepalatset, Palais de justice, påbörjat 1866 av Wellens efter ritningar av J. Poe-laert och invigt 1883. Förutom ovan nämnda byggnader och institutioner finnas ett stort antal sjukhus, undervisningsanstalter, museer m. m. spridda i staden. Stadsdelarna Quartier Léopold och Quartier Nord-est i ö. äro huvudsaki. bostadskvarter för den burgnare befolkningen. Från det egentliga B. leda breda bule-varder till förstäderna. — In. delen av staden ligger hamnen (507 ankomna och 244 avgångna fartyg, pråmar ej inräknade, om sammanlagt — 159 — — 160 —