Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bunge, 1. Sven
- Bunge, 1. Friedrich Georg von
- Bunge, 2. Alexander von
- Bunge, 3. Nikolaj
- Bunge, 4. Gustav von
- Bungemästaren
- Bungert, August
- Bungo
- Bunias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BUNGE
1) Sven B., greve, riksråd (1731—1801), 1750
kommissionssekreterare i Paris, 1760 envoyé i
Köpenhamn men uppgav den diplomatiska
karriären för kansliet och blev 1769 hovkansler.
Sedan Pariseråren lierad med bröderna
Schef-fer, ansågs B. vid riksdagarna 1760/61 —
1771/72 som en av hattarnas yngre talanger och
gjorde sig särsk. bemärkt som förespråkare för
de friare riktningar, som började göra sig
gällande inom näringspolitiken. Anhängare av
Gustav III vid revolutionen, blev B. 1773
riksråd, 1782 greve och verkade intill rådets
avskaffande 1789 inom justitieavdelningen. W. H-t.
Bunge. 1) Friedrich Georg von B.,
tyskbaltisk rättshistoriker (1802—97), prof, i Dorpat
1832, chef för univ. bibi, där 1839—42,
borgmästare och stadssyndikus i Reval 1843. B.
utarbetade från 1856 i kejserliga kansliet i Petersburg
en gemensam civillag för Östersjöprovinserna,
vilken 1865 upphöjdes till lag och vann allmänt
erkännande. S. å. tog B. av hälsoskäl avsked
och bosatte sig i Tyskland. B. var en
utomordentligt flitig forskare i de baltiska ländernas
rättshistoria och en samvetsgrann
urkundsutgi-vare. Bland hans arbeten, vilka äga stort
intresse för kännedom om Sveriges förhållanden
under stormaktstiden, kunna nämnas »Die
Quel-len des Revaler Stadtrechts» (2 bd, 1842—46),
»Das liv- und esthländische Privatrecht» (2 bd,
2 Aufl. 1847—48), »Liv-, esth- und curländisches
Urkundenbuch» (6 bd, 1853—76); han
redigerade vidare »Dorpater Jahrbücher» (5 bd, 1833
—35) och »Archiv für die Geschichte Liv-,
Esthund Curlands» (7 bd, 1842—54). E. K.
2) Alexander von B., den föregåendes bror,
rysk botanist och forskningsresande (1803—90),
prof, i botanik i
Ka-zan 1834, direktor för
botaniska trädgården
i Dorpat 1836. B.
företog vidsträckta
resor, ss. 1826—29 till
Altai, Kirgisstäppen
och kringliggande
trakter, som han
bereste i sällskap med
K. F. Ledebour och
C. A. Meyer, 1830 till
Kina, 1858—59 till
Chorasan. Hans
bo
taniska forskningar i Altaibergen äro besknvna
i Ledebours »Reise durch das Altaigeb. ge»
(1829—30). O. Gz.
3) Nikolaj Christianovitj B., rysk statsman
(1823—95), prof. 1847 i lagkunskap i Nezjin, i
nationalekonomi 1850 och administrativrätt 1869
i Kiev, lärare i finansvetenskap och
nationalekonomi 1863—64 för tronföljaren Nikolaj Alexan-
drovitj och 1886—89 för den blivande tsaren
Nikolaj II. B., som var förespråkare för
västerländsk vetenskap och utgivit ett betydande antal
nationalekonomiska arbeten, hyste ett levande
intresse för samhällsfrågor och praktiska
åtgärder. Han utsågs 1881 till finansminister under
en för Ryssland besvärlig finansperiod (1881—
87), avskaffade därunder den orättvisa, ojämna
beskattningen efter stånd och införde delvis skatt
å vissa höga inkomster samt förbättrade genom
humana och målmedvetet praktiska lagar de
ryska böndernas och arbetarnas arbetsvillkor.
B. hade att uthärda talrika anfall från den
konservativa pressen. M. H-v.
4) Gustav von B., son till B. 2), tysk läkare
(1844—1920), 1882 docent i fysiologi i Dorpat,
1885 prof, i Basel, framför allt känd genom sina
fysiologiskt-kemiska arbeten, i vidare kretsar
genom sin kamp mot alkoholismen. B. var
anhängare av den moderna neovitalismen. B:s
viktigaste arbeten äro: »Lehrbuch der
physio-logischen und pathologischen Chemie» (1887, 4
Aufl. 1898), samt »Die Alkoholfrage» (1887, flera
senare uppl.; senaste sv. övers. 1914). [Wi.]
Bungemästaren har man kallat en
framstående bildhuggare, verksam på Gotland under
1300-talets förra hälft Jämte flera arbeten för
Bunge kyrka, särsk. en Olofsstaty i trä (nu i
Statens historiska museum, Stockholm) visa
flera skulpturer i andra kyrkor, ss. Hejdeby och
Lau, hans stil, som har en avgjort fransk
prägel. Också på Sveriges fastland samt i Finland
finnas arbeten av B. — Litt.: C. R. af Ugglas,
»Gottlands medeltida träskulptur» (1915). E.W.
Bungert [bo'-], August, tysk tonsättare
(1846—1915), mest känd genom sin »Homerische
Welt», ett musikdrama i imiterad Wagnerstil
till tonsättarens egen text. Detta seriedrama
framställer Odysséen, ett förspel och tre
dramer: »Kirke», »Nausikaa», »Odysseus’
Heim-kehr» och »Odysseus’ Tod». Av dessa har
»Odysseus’ Heimkehr» blivit bäst mottaget
(genom uppförandet i Dresden under v. Schuch).
Mera självständig ter sig B. i sin stora
trosbekännelse »Warum? Woher? Wohin?»,
oratorium med text ur Jobs bok (opus 60, 1908).
Här visar sig B. ss. en värdig representant för
sin tids Bachstudier, med nya inslag. B. har
även skrivit »Lieder», delvis med text av
Carmen Sylva. Pre
Bungo, prov, i n. ö. hörnet av ön Kyushu,
Japan. B. var ett av de länsriken, där
kristendomen tidigast vann allvarligt insteg under
senare hälften av 1500-talet. B. K.
Bunias, växtsläkte tillhörande fam.
kors-blommiga. 5 arter, 1- el. fleråriga örter
förekomma i Medelhavsområdet och i Asien. I Sve-
— 347 —
— 348 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Mar 3 16:51:32 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-5/0230.html