- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 5. Bronkialträdet - Chenon /
347-348

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bunge, 1. Sven - Bunge, 1. Friedrich Georg von - Bunge, 2. Alexander von - Bunge, 3. Nikolaj - Bunge, 4. Gustav von - Bungemästaren - Bungert, August - Bungo - Bunias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BUNGE 1) Sven B., greve, riksråd (1731—1801), 1750 kommissionssekreterare i Paris, 1760 envoyé i Köpenhamn men uppgav den diplomatiska karriären för kansliet och blev 1769 hovkansler. Sedan Pariseråren lierad med bröderna Schef-fer, ansågs B. vid riksdagarna 1760/61 — 1771/72 som en av hattarnas yngre talanger och gjorde sig särsk. bemärkt som förespråkare för de friare riktningar, som började göra sig gällande inom näringspolitiken. Anhängare av Gustav III vid revolutionen, blev B. 1773 riksråd, 1782 greve och verkade intill rådets avskaffande 1789 inom justitieavdelningen. W. H-t. Bunge. 1) Friedrich Georg von B., tyskbaltisk rättshistoriker (1802—97), prof, i Dorpat 1832, chef för univ. bibi, där 1839—42, borgmästare och stadssyndikus i Reval 1843. B. utarbetade från 1856 i kejserliga kansliet i Petersburg en gemensam civillag för Östersjöprovinserna, vilken 1865 upphöjdes till lag och vann allmänt erkännande. S. å. tog B. av hälsoskäl avsked och bosatte sig i Tyskland. B. var en utomordentligt flitig forskare i de baltiska ländernas rättshistoria och en samvetsgrann urkundsutgi-vare. Bland hans arbeten, vilka äga stort intresse för kännedom om Sveriges förhållanden under stormaktstiden, kunna nämnas »Die Quel-len des Revaler Stadtrechts» (2 bd, 1842—46), »Das liv- und esthländische Privatrecht» (2 bd, 2 Aufl. 1847—48), »Liv-, esth- und curländisches Urkundenbuch» (6 bd, 1853—76); han redigerade vidare »Dorpater Jahrbücher» (5 bd, 1833 —35) och »Archiv für die Geschichte Liv-, Esthund Curlands» (7 bd, 1842—54). E. K. 2) Alexander von B., den föregåendes bror, rysk botanist och forskningsresande (1803—90), prof, i botanik i Ka-zan 1834, direktor för botaniska trädgården i Dorpat 1836. B. företog vidsträckta resor, ss. 1826—29 till Altai, Kirgisstäppen och kringliggande trakter, som han bereste i sällskap med K. F. Ledebour och C. A. Meyer, 1830 till Kina, 1858—59 till Chorasan. Hans bo taniska forskningar i Altaibergen äro besknvna i Ledebours »Reise durch das Altaigeb. ge» (1829—30). O. Gz. 3) Nikolaj Christianovitj B., rysk statsman (1823—95), prof. 1847 i lagkunskap i Nezjin, i nationalekonomi 1850 och administrativrätt 1869 i Kiev, lärare i finansvetenskap och nationalekonomi 1863—64 för tronföljaren Nikolaj Alexan- drovitj och 1886—89 för den blivande tsaren Nikolaj II. B., som var förespråkare för västerländsk vetenskap och utgivit ett betydande antal nationalekonomiska arbeten, hyste ett levande intresse för samhällsfrågor och praktiska åtgärder. Han utsågs 1881 till finansminister under en för Ryssland besvärlig finansperiod (1881— 87), avskaffade därunder den orättvisa, ojämna beskattningen efter stånd och införde delvis skatt å vissa höga inkomster samt förbättrade genom humana och målmedvetet praktiska lagar de ryska böndernas och arbetarnas arbetsvillkor. B. hade att uthärda talrika anfall från den konservativa pressen. M. H-v. 4) Gustav von B., son till B. 2), tysk läkare (1844—1920), 1882 docent i fysiologi i Dorpat, 1885 prof, i Basel, framför allt känd genom sina fysiologiskt-kemiska arbeten, i vidare kretsar genom sin kamp mot alkoholismen. B. var anhängare av den moderna neovitalismen. B:s viktigaste arbeten äro: »Lehrbuch der physio-logischen und pathologischen Chemie» (1887, 4 Aufl. 1898), samt »Die Alkoholfrage» (1887, flera senare uppl.; senaste sv. övers. 1914). [Wi.] Bungemästaren har man kallat en framstående bildhuggare, verksam på Gotland under 1300-talets förra hälft Jämte flera arbeten för Bunge kyrka, särsk. en Olofsstaty i trä (nu i Statens historiska museum, Stockholm) visa flera skulpturer i andra kyrkor, ss. Hejdeby och Lau, hans stil, som har en avgjort fransk prägel. Också på Sveriges fastland samt i Finland finnas arbeten av B. — Litt.: C. R. af Ugglas, »Gottlands medeltida träskulptur» (1915). E.W. Bungert [bo'-], August, tysk tonsättare (1846—1915), mest känd genom sin »Homerische Welt», ett musikdrama i imiterad Wagnerstil till tonsättarens egen text. Detta seriedrama framställer Odysséen, ett förspel och tre dramer: »Kirke», »Nausikaa», »Odysseus’ Heim-kehr» och »Odysseus’ Tod». Av dessa har »Odysseus’ Heimkehr» blivit bäst mottaget (genom uppförandet i Dresden under v. Schuch). Mera självständig ter sig B. i sin stora trosbekännelse »Warum? Woher? Wohin?», oratorium med text ur Jobs bok (opus 60, 1908). Här visar sig B. ss. en värdig representant för sin tids Bachstudier, med nya inslag. B. har även skrivit »Lieder», delvis med text av Carmen Sylva. Pre Bungo, prov, i n. ö. hörnet av ön Kyushu, Japan. B. var ett av de länsriken, där kristendomen tidigast vann allvarligt insteg under senare hälften av 1500-talet. B. K. Bunias, växtsläkte tillhörande fam. kors-blommiga. 5 arter, 1- el. fleråriga örter förekomma i Medelhavsområdet och i Asien. I Sve- — 347 — — 348 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 3 16:51:32 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-5/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free