BUSSE gränsen, ankommer till oss i slutet av april och flyttar i sept. till Afrika och Indien. Den bygger bo på marken; de 5—7 äggen äro klart blågröna. Den svarthalsade buskskvättan, P. rubi'cola, som förekommer i mellersta och s. Europa, har enstaka gånger iakttagits hos oss. H. B-n. Busksparvsläktet, Emberi'za, tillhör under-fam. fältsparvar av fam. finkfåglar (se d. o.). B. är inskränkt till Gamla världen, där det dock har stor utbredning, över 50 arter äro kända. Utmärkande är, att de i gommen ha en väl utbildad upphöjning, s. k. gomknöl, och baktåns klo krökt. De uppehålla sig gärna i buskmarker, men även på de öppna fälten. — I Sverige förekomma ortolansparven, gulsparven, kornsparven, sävsparven och videsparven (se d. o.). H. W. Buskst järnblomma, växtart. Se St järnblomsläkte t. Buskär, med agafyr försett skär vid Vinga Sand i Göteborgs skärgård. E. Hg. Busköl, se Buska. Busley [bo'slai], Karl, tysk skeppsbyggare (1850—1928), mariningenjör 1875, lärare vid sjökrigsskolan i Kiel 1879, prof. 1890. B:s forskningar falla huvudsaki. inom den sjömaskinella tekniken, där hans förnämsta arbete är »Die Schiffsmaschine» (3 Aufl. 1891—1901). Till stor del tack vare B. bildades 1899 Die Schiffbautechnische Gesellschaft, vars ordf, han var från s. å. till sin död. Hans omfattande verksamhetslust förde honom dessutom till ledande befattningar inom Deutscher Seeverein och Deutscher Schulschiffverein. Även ägnade han stort intresse åt flygtrafikväsendet samt segel- och motorsport. T. Hrn. Busolt [bo'zålt], Georg, tysk historiker (1850 —1920), 1897 prof, i Göttingen. B. utgav flera betydande arbeten inom grekisk historia, bl. a. »Griechische Geschichte bis zur Schlacht bei Chaironeia» (3 bd, 1885—1904) och »Griechische Staatskunde» (3 Aufl. 1920—26). [W. N.] Buson, Yosa, japansk målare (o. 1715—84), den egentlige stiftaren av och en av de främsta företrädarna för den s. k. nykinesiska skolan, som anknyter till de senaste kinesiska dynastiernas mästare. Främst i hans produktion stå hans realistiska djurbilder och några land- skap, som visa storhet i stilen och skarp iakttagelseförmåga. M. Bjn. Buso'ni, Feruccio Benvenuto, italiensk pianist, tonsättare och musikskribent (1866— 1924), på mödernet tysk. B. debuterade 7-årig som pianist, 11-årig som tonsättare och väckte på 1880-talet uppseende för sin improvisations-konst och för sin Beethoventolkning; slog sig 1894 ned i Berlin, där han (frånsett konsertresor och en period 1907—08 i Wien) var bofast till 1913, då han blev chef för Liceo musicale i Bologna. Krigsåren 1914—19 vistades B. i Zürich, men återvände 1920 till Berlin. B„ som ägde en personlig teknik och en kontrapunktisk lärdom utan like, har främst betydelse ss. praktisk och teoretisk tolkare av Bach; han utgick därvid från Liszts över-föringskonst och stegrade denna (särsk. beträffande »Wohltemperiertes Clavier» och orgelfugorna) till den högsta instrumentella stilisering. Som fri skapare (å tonkonstens alla områden, även det dramatiska) är han alltid intressant i sin glänsande, med 1890-talet alltmer modernistiska polyfoni, men hans egna alster ha allt för spekulativt ursprung för att stå sig. Sina åsikter och krav har B. framlagt i »Entwurf zu einer neuen Ästhetik der Tonkunst» (1907) och »Von der Einheit der Musik» (1923). — Litt.: H. Leichtentritt, »F. B.» (1916); G. Selden-Goth, »F. B.» (1922); J. Wassermann, »In memoriam F. B.» (1925). Lff. Bussa. 1) Ett slags tatariskt öl av hirs. 2) Geogr., se Borgou. Bussaro'nger (från Ity. busserun, sjömans-skjorta av bomull, av fra. bourgeron, arbetsblus), i sing.: vid arbetsblus av grovt tyg, i sht brukad vid flottan; i plur.: bussarongsbyxor, vida och långa sjömansbyxor, stundom även om liknande plagg i allm. E. H. Busse [bo'sa], Ludwig, tysk filosof (1862— 1907), prof, i Tokyo, senare i Halle, företrädde en huvudsaki. till Lotze ansluten metafysik (»Philosophie und Erkenntnistheorie», 1894).* allt subjektivt tankenödvändigt är även objektivt verkligt, allt varande — principer, fakta och värden — häntyder på en absolut, gudom lig tillvaro som översta källa. Bekant är hans försvar för själssubstansen och bekämpande av den psykofysiska parallellismen (»Geist und Körper, Seele und Leib», 1903). E.v.A Uppslagsbok. V. 14 — 417 — = 418 — Buskskvätta, Pratincola rubetra, hanne.