BÖHMER den »bömiska konfessionen», erkänd. Till gengäld gåvo ständerna sitt samtycke till Maximilians son Rudolfs kröning. Dennes första regeringsår förlöpte lugnt. Protestantismen utbredde sig visserligen alltmera hos adeln och i städerna, men motreformationen började också göra sig gällande. Rudolfs senare försök att ingripa mot protestantismen misslyckades: han måste utfärda »majestätsbrevet» (1609), där ständernas religiösa och politiska rättigheter erkändes, och till konung i B. valdes Rudolfs bror Mattias (1611—19). Även dennes politik kom inom kort att gå ut på protestanternas undertryckande. Den ledde slutl. till 30-åriga krigets utbrott. B:s 1619 valde protestantiske konung, Fredrik av Pfalz, besegrades redan följande år vid Vita berget; frihetskampen hade misslyckats. Den med yttersta stränghet genomförda motreformationen och 30-åriga krigets fasor medförde under de närmaste årtiondena outsägligt elände i B. Jordegendomsförhållandena förändrades, katolicismen återinfördes som statsreligion, den gamla författningen avskaffades, nedgång inom handel, industri och kultur följde. Efter fredsslutet 1648 stärktes tyskheten i B. genom invandring från det katolska Sydtyskland; en helt ny adel drog in i landet. — Till 1918 en del av den habsburgska monarkien, bildar B. numera kärnan i republiken Tjeckoslovakien (se d. o.). [B.; I. A.] Böhmer, Heinrich, tysk teolog (1869— 1927), prof, i kyrkohistoria vid flera tyska univ., 1915—27 i Leipzig. B:s första skrifter rörde medeltiden; sin största betydelse fick han emellertid ss. reformationshistoriker och Luther-forskare. Av hans skrifter märkas »Die Jesuiten» (1904, 4 Aufl. 1921), »Luther im Lichte der neueren Forschung» (1906, 5 Aufl. 1918), »Luthers Romfahrt» (1914), »Studien zur Ge-schichte der Gesellschaft Jesu» (1914), »Der junge Luther» (1925), »Gesammelte Aufsätze» (1927). S. N. Böhmer, Jo hann Friedrich, tysk historiker (1795—1863), 1825 arkivtjänsteman och 1830 bibliotekarie i Frankfurt a. M. B. utgav en förteckning över de tyska konungaurkunderna fram till Karl IV, »Regesta imperii» (1833 ff.), och sörjde för arbetets fortsättande genom grundandet av Böhmerstiftelsen. Bland B:s urkunds-publikationer märkas vidare »Urkundenbuch der Reichsstadt Frankfurt» (1836; ny uppl., 2 bd, 1901—05) och »Wittelsbachische Regesten» (1854). I »Fontes rerum germanicarum» (4 bd, 1843—68) samlade B. 12- och 1300-talens historiska källor. — Litt.: J. Janssen, »J. F. B:s Leben, Briefe und kleinere Schriften» (3 bd, 1868). [/. A.] Böhm-Ermolli, Eduard von, friherre, öster rikisk militär (f. 1856), officer vid kav. 1875, överste och regementschef 1896, generalmajor 1903, fältmarskalklöjtnant 1907, chef för l:a armékåren (Kraköw) 1911, general av kav. 1912, generalöverste 1916, fältmarskalk 1918. Vid världskrigets utbrott blev B. chef för den först emot Serbien och sedan i Galizien opererande 2:a armén, med vilken han 227ø 1915 återtog Lemberg. I början av 1916 blev han armégruppchef och kämpade med växlande framgång mot Brusi-lov (se denne), som slutl. 1917 tvangs att utrymma hela Galizien. I början av 1918 ledde han infallet i Ryssland och blev i april överbefälhavare i Ukraina. E. Bz. Böhmert, Karl Victor, tysk nationalekonom (1829—1908), prof, i nationalekonomi och statistik i Zürich 1866, i Dresden 1875—1895, redigerade 1873—95 »Arbeitsfreund» och 1877— 1912 »Sozialkorrespondenz» och »Volkswohl», samtliga organ för »Zentralverein für das Woh) der arbeitenden Klassen», till vars ledning B. hörde. B:s vetenskapliga huvudarbete är hans undersökning av vinstandelssystemet, »Die Ge-winnbeteiligung» (1878). Dessutom märkes »Der Sozialismus und die Arbeiterfrage» (1872). B. var liberalt orienterad men genom sitt intresse för socialpolitiska åtgärder i skarp konflikt med Manchester-liberalismen. T. E-r. Böhmerwald [-valt] (eg. bömiska skogen), bergskedja utmed gränsen mellan Böhmen och Bayern, en del av det Bömiska massivet (se Tjeckoslovakien), tillkommen genom en höjning under tertiär tid. N. v. delen, Ober-Pfälzer-wald (tjeck. Cesky Les), ett av talrika dalar genomskuret platåland,. sträcker sig från passet vid Waldsassen vid Fichtelgebirge till sänkan vid Furth, där bergpartiets största höjder påträffas (1,040 m.). Därefter vidtager B. i trängre betydelse (tjeck. Sumava), uppdelat i skogkläd-da ryggar, genombrutna av tvärgående floddalar. Denna del, som räcker till Kerschbaum-sänkan i Österrike, har många höga toppar ss. Arber (1,457 m. ö. h.) och Rachel (1,452) vid den s. k. Gyllene stigen, en gammal handelsväg utmed Moldaus källdal, båda på bajerska sidan. Till B. kan också räknas den utmed Donau löpande Bayerischer Wald (se d. o.), skild från det eg. B. genom Regens’ och Ilz’ floddalar, en 100 km. lång sänka, benämnd Pfahl (se d. o.). — Klimatet är kyligt, nederbörden riklig (1,000 —500 mm. årl.). Skogen dominerar överallt (trädgränsen 1,400 m.); i sänkorna påträffas stora moras. Befolkningen är tysk. Huvudnäringar äro skogsbruk och bergshantering (kvarts till glasindustrin och grafit i betydande mängder). G.N-g. Bö'hmische Mittelgebi'rge, ett bergparti av vulkaniskt ursprung, tillkommet under tertiär tid» — 611 — — 612 —