CAMPUS MARTIUS och äldre delen av kritperioden. Hithörande former hade bakbenen kraftigt utbildade och nådde en längd av ända till 10 m. H. W. Campus Ma'rtius (lat.). 1) Marsfältet, i antiken en slätt n. v. om det äldsta Rom, begränsad äv Tibern, Mons Pincius, Collis Quiri-nalis och Capitolium, enl. sagan urspr. Tarqui-niernas egendom, efter konungadömets avskaffande helgad åt krigsguden Mars samt nyttjad för politiska ändamål och idrottsövningar. Se Rom. H.Sj. 2) Den i det äldsta frankerriket årl. under mars månad hållna mönstringen med folkuppbådet, samtidigt folkförsamling och lagstiftande myndighet. B. Cumpylotropt fröämne, se Fröämne. Camuccini [-moèfni], Vicenzo, italiensk målare (1771—1844), företrädde Mengs klassicistiska riktning och bidrog genom sitt självständiga inträngande i antikens och renässansens formvärld kraftigt att göra den levande för samtiden. M. Bjn. Camus [kamy'], Armand Gaston, fransk politiker (1740—1804). Urspr. prästerskapets advokat i parlamentet, ivrig jansenist, blev C. 1789 medl. av nationalförsamlingen och bidrog kraftigt vid tillkomsten av den nya kyrkoförfattningen. 1792 medl. av konventet, råkade C. en tid i österrikisk fångenskap, utväxlades och invaldes i de 500:s råd. C. var en av de få bemärkta män, som 1802 sökte hindra införandet av livstidskonsulatet. B. Canabæ (lat., bodarna, barackerna), kallades i antiken det civila samhälle, som av köpmän, marketentare, hantverkare, uttjänta soldater m. fl. bildades utanför en romersk häravdelnings ståndläger och ej sällan utvecklade sig till en stad. Typiskt exempel: Lambæsis i s. Algeriet. H. Sj. Cana'da, äldre portugisiskt våtvarumålt (å 4 quartilhos) = Ve almuda = 1,395 1. N. L. R. Canada [kä'i ada] el. Kanada, Dominion of C. Innehåll: Gränser och areal. 768 Geografiska områden. Höjd- och [-terrängförhållanden. Hydro-grafi-] {+terrängförhål- landen. Hydro- grafi+} ............ 768 Klimat ........... 771 Växt- och djurvärld ............ 772 Befolkning ....... 773 Historia.......... 774 Politisk indelning. 779 Författning....... 780 Rättskipning.....781 Förvaltning .... 781 Försvarsväsen . .. 781 Vapen och flagga. 782 Mynt ........... 782 Ekonomisk geografi ......... 782 Kommunikationer. 786 Religiösa förhållanden och undervisningsväsen ............ 787 Gränser och areal. C. täcker nästan helt den n. hälften av Nordamerikas fastland samt den arktiska övärlden n. därom (med undantag av • Grönland). Se kartor vid Nordamerika och Förenta staterna. På fastlandet hör Alaska i n. v. till U. S. A., kuststräckan och ett stort inland på Labradorhalvön till Newfoundland. Strax s. om 55° n. br. skiljes C. av Alaskas fjordrika kuststräcka från Stilla havet; gränsen löper sedan efter kustkedjan till M:t S:t Elias, där gränsen från något över 60° n. br. följer meridianen 141° v. om Greenwich över kontinenten och Ishavet upp till Nordpolen. C. gör anspråk på allt land i polarbassängen mellan denna meridian och meridianen 60° v. Igd ned till sundet mellan Ellesmere land och Grönland. Gränsen mot U.S.A. i s. löper från Stilla havet genom Juan de Fucasundet s. om Vancouverön och följer på fastlandet parallellen 49° n.br. till Lake of the Woods (95° v.lgd), därefter genom de kanadensiska sjöarna och S:t Lawrenceflo-den till ö. om Montreal och går därifrån rakt åt ö. efter parallellen 45° n.br., så åt n. till S:t Johnfloden, som den följer i dess s.ö. lopp ut till Atlanten. Genom ett fördrag 1927 reglerades gränsen mellan Newfoundlands besittningar i Labrador och G., varvid Newfoundland tillerkändes ett 300,000 kvkm. stort område kring Hamil-ton river. N. om fastlandet ligga de arktiska öar-na, en väldig arkipelag på 1 V2 mili. kvkm. Middle Island i Eriesjön (41° 41' n. br.) är sydligaste punkt; den nordligaste på fastlandet är Kap Murchison på Boothiahalvön, 71° 54' n. br., men på arktiska öarna når Ellesmereön vid Kap Columbia 83° 5'. Hela ytan beräknas enl. senaste officiella uppgifter till 9,543,044 kvkm. land och vatten. C. är av ung. samma storlek som U. S. A. (med Alaska) el. Europa. Landarealen är 9,186,951 kvkm. I vattenytorna (356,093 kvkm.) ingår även C:s andel (88,718 kvkm.) av de kanadensiska sjöarna. II. N. Geografiska områden. Höjd- och terrångför-hållanden. Hydrografi. C. kan indelas i 5 naturgeografiska områden. 1) Närmast Atlantiska havet utbreder sig Appalachiska berglandet (Appalacherna) ö. och s. om S:t Lawrence-flodens dalgång. Det är ett av övervägande pa-leozoiska bergarter bildat bergland med platå-artade höjder upp till 1,000 m. (M:t Jacques Cartier på Gaspéhalvön 1,052 m.). Odlingen är samlad i smala dalgångar el. intill kusten. Området intages av de kanadensiska kustprovinserna och ö. Quebec. Kustlinjen är en fjärd-och fjordkust. — 2a) S:t Lawrence-låglan-det, ett mellan Appalacherna och Laurentiska urbergsplatån nedsänkt område. Berggrunden består av sedimentära bergarter (ordovicisk kalksten och skiffrar). Det postglaciala havet — 767 — — 768 — Artiklar, som icke återfinnas under C, torde sökas under K.