CANALICULUS LACRYMALIS Antonio da Canal, kallad Canaletto: Palatsportik. Akad., Venedig. galleriet bevarar 37 av dem. — Litt.: »C.-mappe» (1874). K.E.S. Canali'culus lacrymalis, t år rör, den i vartdera ögonlockets rand nära inre ögonvrån löpande, c:a 1 cm. långa, springformiga kanal, utgående från tårpunkten och mynnande i tårsäcken, genom vilken tårvätskan avledes. T. C-e. Cana'lis Schle'mmii, en efter den tyske ana-tomen F. Schlemm (1795—1858) uppkallad, på gränsen mellan ögats hornhinna och senhinna belägen, ringformig kanal, som står i förbindelse med det venösa kärlsystemet och genom vilken vätskan i främre ögonkammaren avflyter. T. C-e. Cana'nga, växtsläkte tillhörande fam. Ano-na'ceæ. Endast 3 arter träd äro kända, alla från s. ö. Asien och tropiska Australien. Mest bekant är den på Filippinerna, Java och Réunion mycket odlade arten C. odora'ta, det o. 20 m. höga ylang-ylangträdet, av vars stora, vita blommor man genom destillation utvinner den för parfymtillverkningen värdefulla, mycket välluktande ylang-ylangoljan. Vid fortsatt destillation erhålles en sekundär produkt, kanangaolja, med samma användning som den förra. A. V-e. Canari, jämte cara (se d. o.) det främsta kulturfolket på Ecuadors högslätt. Deras område erövrades av inka Huayana Capac (d. omkr. 1525), vars son med en cara-prinsessa Atahualpa lät avrätta alla vapenföra män, då c. ej hyllade honom utan hans halvbror Huascar. C:s stat var lösare organiserad än caras. Gemensam hövding fanns blott i krig. Ett och annat drag i religionen tyder på totemism. Orm- och björn-kult existerade. Grymma barnoffer (fruktbar-hetsriter) förekommo, vilka voro i bruk i full omfattning ännu på 1700-talet. Jfr Cara. G. B-r. Cana'rias, förr spansk prov, omfattande Kanarieöarna (se d. o.), 7,273 kvkm. med 457,663 inv. (1920), nu uppdelad i prov. Las Palmas och Santa Cruz de Tenerife. W. P-n. Canarie [kanarf], fransk dans i rask, tredelad takt, till sin karaktär mycket lik giguen och särsk. omtyckt på Lullys tid; dock påträffas den i dansböcker redan på 1500-talet. I stiliserad form förekommer den i dåtida svitmusik. E. A. CanaTium, växtsläkte av fam. Bursera'ceæ, innefattande o. 80 arter med utbredning huvudsaki. i tropiska Asien och Afrika och utgörande högväxta träd med stora, parbladiga blad. Flera arter ha välsmakande frukter och frön, t. ex. C. polyphy'llum, på Nya Guinea, och C. com-mune, på Moluckerna och Malabarkusten, vars mandellika frön, kanarienötter, lämna s. k. javamandelolja, ett till matolja tjänande halv-fast fett med angenäm, om kakao erinrande smak och lukt, samt C. Schiveinfurthii, i tropiska Västafrika, ur vars fruktskal erhålles en röd, välluktande olja. C. commune och vissa andra arter lämna elemiharts (se d. o.), C. strictum m. fl. vissa slag av dammaraharts (se d. o.). Den glänsande vita, i luften grå, mjuka veden av C. bengale'nse och C. ceyla'nicum i Ost-indien utgör ett högt skattat virke till tekistor m. m. C. paniculatum på Mauritius lämnar s. k. colophanträ. O. Gz. Canberra [känbä'ra], förbundshuvudstad för Australien, nära Murrumbidgee-floden, utgör Utsikt över Canberra med stadsplanen tydligt synlig. — 791 — — 792 — Artiklar, som icke återfinnas under C, torde sökas under K.