CAREY fungerade han som handelsminister, fortfarande utan plats i kabinettet. 1859 inträdde han emellertid i Palmerstons kabinett, där han innehade olika poster, till sist kolonialministerns (1864—66). 1868 blev han krigsminister i Gladstones första ministär och genomdrev trots kraftigt motstånd en rad betydelsefulla arméreformer, bl. a. förbudet mot köp av officersbeställningar. Vid ministärens fall 1874 blev C. viscount. Därmed var hans politiska bana i själva verket avslutad. C. var en samvetsgrann och duglig administratör, utan mera lysande egenskaper. Gg A. Care'lius, Olaus Petri, präst och diktare (1702—58), kyrkoherde i Huddinge från 1739. C. är framför allt bekant som förf, till den under mera än ett årh. utomordentligt populära och i en mångfald uppl. (den senaste 1873) utkomna »Hönsgummans visa», en hyllningsdikt till det sv. konungaparet vid kröningen 1751, i vilken en nittionioårig hönsvakterska på en herrgård berättar om gården och dess fem herrskap under hennes tid, d. v. s. i allegorisk omklädnad, liknande den O. v. Dalin använt i »Sagan om hästen», en teckning av Sverige och dess regenter fr. o. m. Kristina t. o. m. Fredrik I. C. Carème [karä'm] (fra., till lat. quadrage' sima, näml, dies, fyrtionde dagen), fastan (förr 40 dagar). Carémes skinka [karä'ms], tårta av fin soc-kerkaksdeg, formad som en skinka. Sedan sockerkakan gräddats, urholkas den, fylles med chokladkräm el. fruktglass och glaseras med chokladglasyr samt garneras med vispad grädde, delvis färgad med karmin. Rätten har fått sitt namn efter den franske mästerkocken Antoine Carème (1784—1833). I. N-y. Care of [kä'ar av] (eng.), genom förmedling av, adress, vanl. förkortat c/o, vid utanskrift å brev, då detta icke är ställt till adressatens vanliga adress utan förmedlas av annan person. N. C. CarcTta, ett släkte havssköldpaddor (sed. o.). Carex, växtsläkte, se Starr. Carey [kä'ari], William, engelsk missionär (1761—1834). Missionstankens genombrott vid övergången till 1800-talet är oupplösligt knutet vid C:s namn. 1792 bildade han den första moderna missionsorganisationen, baptisternas missionssällskap, och utgick som detta sällskaps förste missionär till Indien 1793. Ostindiska kompaniets motstånd beredde honom till en början stora svårigheter, men sedan han 1801 erhållit anställning som prof, i bengaliska vid högskolan i Calcutta, kunde han fritt utöva sin missionsgärning. — C:s verksamhet har spelat en epokgörande roll i den moderna indiska kulturutvecklingen. Han var den förste, som lät trycka böcker på inhemska alfabet, och den förste, som sökte åstadkomma ett närmande mellan västerländsk och indisk kultur. På den nyindiska språkforskningens område var han den verklige pionjären, dels genom eget språkligt författarskap (särsk. märkes den stora bengali-ordboken, 3 bd, 1825), dels genom det storartade bibelöversättningsarbete till infö- dingsspråken, som han själv utförde el. under egen uppsikt lät infödda företaga. Denna verksamhet, liksom det arbete C. nedlade för höjandet av de inföddas andliga självkänsla, har haft varaktig betydelse; ytterst torde den indiska nationalitetskänslan här ha sin grund. G. W. L.; C. F Carey [kä^ri], Henry Charles, amerikansk nationalekonom (1793—1879). Urspr. innehavare av ett av de största amerikanska bokförlagen, drog sig C. i mitten av 1830-talet från affärslivet och ägnade sig åt ekonomisk författarverksamhet. Han utgav ett stort antal arbeten, ss. »Principles of po-litical economy» (1837 —40; sv. övers. »Grunderna för nationalekonomien», 1853— 56), »The past, the present and the future» (1848; sv. övers. »Det förflutna, närvarande och tillkommande», 1849—51), »The harmony of interests» (1851), »Principles of social Science» (1858—59) och »The unity of law» (1872). — C. är jämte Bastiat den mest framstående representanten för harmoni-ekonomerna. Det ekonomiska samhället utvecklar sig av sig självt, så att alla dess medl. komma i åtnjutande av allt högre och högre välstånd. Vid stigande kapitalanhopning erhåller arbetaren ökad andel i produktionsresultatet icke blott absolut, utan också relativt. En varas bytesvärde bestämmes av dess reproduktionskostnader. C. förkastar Ricardos jordränteteori, bl. a. med den motiveringen, att odlingen går från sämre till mer bördiga trakter i st. f. tvärtom. Jordvärdet kan endast stiga, genom att arbete el. kapital (sparat arbete) — 857 — — 858 — Artiklar, som icke återfinnas under C, torde sökas under K.