CEDRELA med omedelbar uppfattning och käckt humör men med vördnad för verklig storhet det mänskliga. Under ständigt arbete har han mognat i sin konst; studieresor o. a. uppdrag — bl. a. har han flera gånger varit Sveriges kommissarie vid utställningar — ha upprepade gånger fört honom till främmande länder och gjort honom förtrogen med olika tiders konst. — C. har även framträtt som skriftställare och kraftfullt, med åtskilligt av Vancien régime i tonen, givit uttryck åt sin uppfattning av tidens företeelser el. livligt, älskvärt och originellt skildrat sina resor och upplevelser som konstnär: »En gammal konstnärs minnen» (1926), »Gammalt och nytt» (1929). M.Bjn. 11) Carl Gustaf Alexander C., sonson till C. 8), friherre, Sveriges förste flygare (1867— 1918). C., som urspr. var lantbrukare, övergick 1905 till bilindustrien och 1910 till aviatiken samt erhöll s. å. i Frankrike internationellt flygcerti-fikat. 1910—13 utförde han en mängd lyckade flygningar i de skandinaviska länderna. Han var den förste, som utförde militär flygspaning i Sverige (fälttjänstövningarna i Västergötland 1912). C. arbetade för åstadkommande av flygindustri och flygutbildning i Sverige, bildade Skandinaviska aviatika.-b., förestod en tid mi-litärflygskolan på Malmslätt samt var chef för Södertälje verkstäders flygskola. Han omkom tillsammans med marinflygaren C. A. Krokstedt 29/o 1918 under en flygning i svår dimma från Furusund till Finland. C. (»flygbaronen») var en sällsynt vinnande personlighet och är en av dem, som gjort mest för att i Sverige väcka intresse för flygning, vars framtida betydelse han förutsåg. F. Az. 12) Carl Olof Rudolf C., brorson till C. 10), friherre, museiman (f. 3/a 1876), amanuens vid Livrustkammaren 1899, dess föreståndare och intendent 1904, fil. hedersd:r i Uppsala 1927. C:s chefstid har för Livrustkammaren, vars öden han skildrat i »Ord och bild» 1928, varit en period av kraftig utveckling, och han åtnjuter bland fackmän anseende som »vår främste museitekniker» (Curman). Som vapenhistoriker har C. även skaffat sig en rangställning. N. L. B. Cederträ, beteckning i handeln för ett antal tekniskt värdefulla träslag, härrörande från såväl barr- som lövträd. Äkta c. lämna arter av släktet Cedrus (se Ceder), särsk. C. Li'bani, vitt el. k anadisk t c. Thuja occidenta'lis (från ö. Nordamerika), rött c. Juni'perus virginia'na, virginisk ceder (ö. Nordamerika), det viktigaste av handelns cederträslag, oöver-träffligt som blyertsträ och även använt till byggnads-, möbel- och snickerivirke. Florida-cederträ erhålles från Juniperus Bermudia'na (Bermudaöarna); Juniperus pro'cera (från Usambara) lämnar ett ostafrikanskt c. — Bland lövträd, vilkas kärnved i handeln går under benämningen c., må nämnas arter av de till fam. Melia'cece hörande släktena Cedre'la (se d. o.) och Too'na. Ur Toona ser ra'ta (från Ostindien) erhålles ett tegelrött »c. från Singapore», även benämnt ostindisk mahogny; det angripes ej av termiter och användes därför som högt skattat virke till möbler och snickeriarbeten samt till telådor. O. Gz. Cederträolja, cederolja, Aethero'leum ligni cedri, erhålles från veden av röd el. virginiansk ceder, Juni'perus virginia'na (se Cederträ). Genom destillation av vedavfallet erhålles 2,5 —4,5 % färglös, något tjockflytande olja. Denna består av en terpen, cedren, och ce-derkamfer, cedrol, samt en alkohol, cedre-nol. C. är vänstervridande, löslig i 10—20 delar sprit. Vid indunstning erhålles en tjockflytande produkt, som användes som immer-sionsolja i mikroskopien. J. H. Cediij (fra. cédille, av spa. cedilla, motsvarande ital. zediglia, cg. »litet zeta»), tecken (,), som i fra. sättes under ett framför a, o, u, stående c för att angiva, att det skall uttalas som s (t. ex. fra. Qa, här); brukat även i spa. och i port. — Tecknet infördes i fra. i början av 1500 -talet. E. H. Cedmon, engelsk hymndiktare, se Caedmon. CedraT, se Suckat. CedraTolja, se Citronolja. Cedre'la, amerikanskt växtsläkte av fam. Me-lia'ceæ, omfattande 9 arter, mycket höga träd med parbladiga blad och i sammansatta klasar ordnade små blommor. Mest känd är den i Västindien och Guayana inhemska C. odo-ra'ta, vars röda—bruna, aromatiskt doftande, lätt klyvbara ved (cedrelaträ, västindiskt »cederträ», cigarrlådträ) utgör det viktigaste materialet för tillverkning av bättre cigarrlådor och sockerlådor och exporteras i stor mängd från Cuba. I hemlandet användes detta — 1053 — — 1054 — Artiklar, som icke återfinnas under C, torde sökas under K.