CHARCOT-LEYDENS KRISTALLER omgivet av en av 5 långa, spiralvridna celler bildad vägg samt i toppen försett med en 5-tan-dad krona. Av de i oogoniet bildade cellerna utvecklas en till äggcell. De vanligaste släktena äro Chara (se d. o.) och Nite'lla (se d. o.) med tillsammans o. 200 arter i sött och svagt salt vatten. C. äro starkt kalkanrikande. Fossila c. äro kända från trias och fram till nuv. tid. L. G. S. Characini'dæ [ka-], en fam. sötvattensfiskar, Karplaxar. Chara'cter indele'bilis [ka-] (lat.). Enl. romersk-katolsk lära meddelas människan i dopet »ett outplånligt särmärke», c. i., ss. kristen (vilket bekräftas i konfirmationen); på samma sätt meddelas prästen genom ordinationen ett särmärke, som skiljer honom från lekmännen och som gör, att även om han förhindras el. förbju-des att utöva sitt ämbete, han ändå alltid förblir präst. I den protestantiska kyrkan finnes icke någon sådan utformad lära om c. i., men en präst betraktas dock genom sin invigning föi alltid avskild för detta särskilda ämbete. S. N. Charaeteri'stica universalis [ka-] (lat.), ett av Leibniz uttänl t system av tecken, som representera alla möjliga begrepp och deras relationer på ett sådant sätt, att de resonemang, vari de ingå, kunna utföras räknemässigt. Hans hithörande arbeten föregripa i flera avseenden den moderna symboliska logiken (se Logik). J. J. Chara'd [fa-] (ytterst till nyprovensalska charrado, småprat), ord- och stavelsegåta, där huvudordets (»mitt hela») stavelser kunna vara självständiga ord (»mitt första», »mitt andra»). Lösningen på gåtan ges därför dels av dessa småord, dels av huvudordet. W. N. Charadj [/-] (arab., troligen av grek, cho-regi'a), urspr. en skatt, som pålades inom av islam erövrat område boende otrogna, senare endast den av dessa gäldade avgiften för jordegendom till skillnad från den personliga avgiften, dji'zja (se d. o.). I Turkiet avskaffades c. 1856 och ersattes av en skenbart frivillig lösköpningsavgift från militärtjänst, bedel i asken, av ung. samma storlek. G. O-r. Charadrifdæ [ka-], en fam. småvadare, se Brockfåglar. Chara'drius [ka ], ett släkte småvadare, se Piparsläktet. Charæ'as [ka-], fjärilsläkte, se Gräsfly. Chara'les [ka-], en grupp grönalger, se Chara c é e r. Charan, indisk kast, se Bhat. Charas [ka-], alkaloidrikt harts från indisk hampa. Se Haschisch. Charbin [/ar-], stad i Manchuriet, se Harbin. Charbonnerie [farbånri'], La, se Carbonari. Charca, aymara-folk (se d. o.), som trängt ner till den ökenartade kuststräckan mellan Arica och Copiapo i Chile, eljest bebodd av de lågt stående fiskarestammarna chango (se d. o.) och uru (se d. o.). G. B-r. Charchan, geogr., se Cherchen. Charcot [farkå']. 1) Jean Martin C., fransk nervläkare (1825—93). C. var verksam i Paris vid det stora sjukhuset La Salpétrière, där han ägnade sig åt ett framgångsrikt studium av nervsystemets sjukdomar, såväl organiska som funktionella. Han menade, att även om de neurotiska rubbningarna ha en psykisk utlösning, de dock äro lika materiella som de organiska sjukdomarna, sannolikt beroende på funktionsavbrott i led-ningsbanorna mellan hjärnbarken och ryggmärgen. Mycket intresse ägnade han åt hypnotiska fenomen. Genom ett minutiöst iakttagande av symtomen hos de många nervöst sjuka, som han vårdade å sitt stora sjukhus, sökte han fastställa objektiva kännetecken, s. k. stigmata, hos hysteriska patienter. C. hade på sin tid ett synnerligen starkt inflytande på den medicinska uppfattningen av nervösa sjukdomar. Detta ökades ytterligare genom en stor skara framstående lärjungar, som arbetade i lärofaderns spår. Hans hysterieuppfattning har emellertid avlösts av en annan, som i denna sjukdom ser ett människans reaktionssätt att utnyttja de sjukliga fenomenen till sin egen fördel (flykt in i sjukdomen enl. Freud.). — C:s »Oeuvres com-plètes» utkommo i 9 bd 1876—90. S. 1-r. 2) Jean Baptiste C., den föregåendes son, läkare och polarforskare (f. 1867), företog 1903 —05 ombord på »Le fran^ais» den första franska sydpolsexp., i syfte att utforska Grahams-land, samt 1908—10 med fartyget »Pourquoi pas?» en färd, varvid C:s land upptäcktes. Han har även företagit oceanografiska resor i Nordatlanten. C. har skrivit »’Le fran^ais’ au pöle sud» (1906), »Le 'Pourquoi pas?’ dans 1’antarc-tique» (1910), »Autour du pöle sud» (2 bd, 1912), »Christophe Colomb» (1928). H. R-r. Charcot land [farkå' länd], del av Västant-arktis på 70° s. br. och 75° v. Igd. Helt täckt av is. S. Charcot-Leydens kristaller [farkå'-], kristaller av okänd sammansättning, som ibland upp — 1233 — — 1234 — Artiklar, som icke återfinnas under C, torde sökas under K.