CHIFFERSKRIFT chiffer» (endast l:a bokstaven i ord el. stavelser skall läsas), det jämna »språngchiffret» (blott varannan, var 3:e el. 4:e o. s. v. bokstav har valör) och det ojämna språngchiffret, där de gällande bokstävernas läge bestämmes av ett nyckeltal, t. ex. 9852 i frasen Njut av de fridfulla dagarnal =FaraI Ss. en kombination av fast substitutionschiffer och ökningschiffer te sig i praktisk tillämpning de flesta vokal-chiffren, så kallade, emedan deras giltiga tecken alla el. mestadels äro vokaler. Ett sådant uppfanns av Lord Bacon. Ett annat, uppfunnet av den parisiske polischefen Lenoir (d. 1807), har denna nyckel: A E I O U U a bed e O f g h i j I k 1 m n o E p q r s t A u v x y z Ex. r = ei, z = au. övriga bokstäver äro blinda och användas till utfyllning, så att skenmeningar bildas. T. ex.: Mellin brukar bakstugan utom omkr. julafton, och vi tro, du kan få se ugnen nu = ei ua au au oo ua oo io ua eu eu = Razzia i natt. Som exempel på ett oökbart vokalchiffer kan anföras: mghpd f j I 1 z AEIOUYA ÄÖ rvts nc k | b x Vokalerna ersättas med konsonanterna över el. under, konsonanterna i l:a raden med vokalerna nedanför och de i 3:e raden med vokalerna ovanför, fördubblade. Ex. Mannamod = amuuuurapu. Till ökningschiffren hör också det klassiska grill-, nät- el. schablonchiff-ret, men däremot icke det moderna (anvisat av österrikiske översten Fleissner 1881). Båda betjäna sig av en papp- el. metallskiva (reticu-luin, chQssis, patrone, schablon) med ett antal efter visst system anbringade öppningar. Genom dessa överföres klarskriften under regelbundna ändringar av schablonens läge ord för ord el. bokstav för bokstav på ett underliggande papper, varigenom en sönderbråkad och oläslig skrift uppkommer. I det klassiska grill-chiffret företer denna stora luckor, som utfyllas, så att det hela får ett oskyldigt utseende, men i det moderna finnas, sedan åtta schablonställningar använts, inga luckor. Vad de s. k. punktermetoderna beträffar, så bilda de lika litet som »talchiffren» någon särsk. grupp men måste av praktiska skäl sammanhållas. De kunna begagna sig av snart sagt vilken text som helst, tryckt, maskinskri- Mittstycke av Fleissners schablon (5—8 på baksidan). ven el. handskriven, och utmärka i denna ant. genom fristående lokaliseringsuppgifter el. genom markering i själva texten (t. ex. omärkliga punkter, streck el. nålstyng) de bokstäver el. bokstavsgrupper, som skola gälla. Ofta brukar man genom avräkning av typer ange siffror, som i sin tur uttrycka bokstäver och tolkas med en särskild sifferklav. Ex. Det är uppenbart, att valutgången ej kan undgå att få skadliga verkningar = 6—18—5—4—1—7—5—13 ~ Fredag e. m. (enl. a=l, b = 2 o. s. v.). Hit hör bokchiffret, som hänvisar till vissa sidor, rader, ord, stavelser och bokstäver i en bestämd bok. Ex. 167, 4, 3, 2 = sid. 167, rad 4, 3:e ordet, 2:dra bokstaven. Hit räknas också det av kriminalkommissarien Schneickert i Berlin (1900) anvisade referat-chiffret, som i en oskyldig text insmyger talsubstitut för bokstäver (t. ex. Elva turister med tvd förare bestego ett 1354 m. högt berg), de ortografiska chiffren, som »punktera» genom små egendomligheter el. »brister» i handstilen, och slut!. Vigenères linjechiffer (1586 —87). Bokstäverna i en rektangel förbindas med räta linjer, så att ord bildas, varpå den — 43 — — 44 — Artiklar, som icke återfinnas under C, torde sökas under K. Klassisk schablon.