CLYDESDALERASEN ternas forna residens, en utomordentligt vac-ger och väl bibehållen byggnad i sengotik (från 1400-talets slut), vilken uppförts å ruinerna av ett romerskt palats, varav rester av badrummen finnas kvar, nu inbyggda i museet. Detta grundlädes av arkeologen A. du Sommerard och övergick 1842 i statens ägo, har sedan betydligt ökats samt omtattar flera tusental dyrbara föremål, mest av franskt ursprung, från medeltiden och renässansen, träskulpturer, metall- och emaljföremål, textilier, möbler m. m. E. W. Clupea, se Sill släkt et. Clupefdæ, se Sillfiskar. Cluseret [klyzrä'], Gustave Paul, fransk revolutionär politiker (1823—1900). Som officer i franska armén tog C. verksam del i kuvandet av juniupploppet i Paris 1848 men måste lämna Frankrike 1851, emedan han motarbetade Napoleon IILs statskupp. Han deltog härefter bl. a. i Garibaldis frihetskamp och i det nordamerikanska inbördeskriget. Efter att en kortare tid ha vistats i Frankrike utvisades han på nytt 1869 men återvände, sedan Napoleon störtats, och försökte grunda socialistiska republiker i Lyon och Marseille. Vid Pariskommunen blev han en av krigsdep:s ledare och dömdes efter kommunens fall till döden men hade redan flytt till Schweiz. Efter amnestien 1880 återvände C. och invaldes 1888 i deputeradekammaren, där han anslöt sig till Partie ouvrier socialiste. C. har bl. a. utgivit »Armée et démocratie» (1869) och »Mémoires» (3 bd, 1887—88). T. E-r. Cluses [klyz] (fra.), tvärdalar i franskschweiziska Jura (se d. o.). Clu'sia, växtsläkte av fam. Gutti'feræ med o. 100 arter i tropiska Amerika. Mest epifytiska buskar, vilkas talrika luftrötter ofta fullständigt omsluta och döda andra växtstammar. De ha mer el. mindre läderartade blad, ensamma el. i sammansatta klasar samlade vackra blommor, kapselfrukt med fröna omgivna av ett klibbigt hölje, vilket möjliggör deras vidfästning vid andra växters stammar. Av C. ro'sea från Mellanamerika och C. flava från Jamaica erhålles ett gummiharts, som i hemlandet har medicinsk och teknisk användning. A. V-e. Clu'sius (de Lecluse), Charles, fransk botanist (1525—1609). Efter grundliga studier bereste C. olika delar av Europa, varunder han insamlade och studerade en stor mängd växter. Han blev o. 1570 kejserlig trädgårdsdirek-tör i Wien, slog sig 1587 ned i Frankfurt a. M. och blev 1593 prof, i botanik vid univ. i Lei-den. C:s* betydelse ligger däri att han icke blott bestämde och delvis avbildade det insamlade materialet, utan också sökte ordna växterna i ett system. Bland hans arbeten böra nämnas »Rariorum plantarum historia» (1601) och »Exoticorura libri 10» (1605). A. V-e. Cluster variabler [kla], astr., se An t al golst järno r. Cluve'rius, P., tysk geograf, se Clüver. Cluysenaar [klö'jsanär], Jean André Alfred, belgisk målare (1837—1902), tillhörde de på sin tid berömda historiemålarna, fick utföra en freskcykel i univ.-huset i Gent m. m., som en senare tid föga uppskattat; mestadels veiksam i Bryssel. E. W. Clyde [klaid], flod i s. v. Skottland, 157 km. lång, flodområde c:a 3,835 kvkm., upprinner på Gana hill (696 m. ö. h.) på gränsen av La-narkshire och Dumfriesshire, flyter därifrån i n. v. riktning, bildar de ståtliga vattenfallen Falls of C., genomflyter därpå Clydedistriktet (se d. o.) samt Glasgow och utmynnar i Glyde-f jorden, en vik av Nordkanalen, som i ö. begränsas av fastlandet, i v. av öarna Arran och Bute och som under namn av Loch Long tränger djupt in i skotska höglandet. Genom mudd-ringsarbeten, påbörjade i slutet av 1700-talet, har C. gjorts farbar för oceangående fartyg upp till Glasgow, vars utveckling till storstad härigenom möjliggjorts. Utmed flodens stränder ligga flera betydande skeppsvarv, bl. a. i Clydebank. C. är genom en kanal förbunden med Firth of Forth. övre C:s dalgång kallas Clydesdale. O. Ts. Clyde [klaid], Lord, engelsk militär, se Col-len Campbell. Clydebank [klaUdbägk], stad i grevskapet Dumbarton, Skottland, vid Clyde, 9 km. n. v. om Glasgow; 48,600 inv. (1928). Skeppsvarv och fabriker. B. W-n. Clydedistriktet [klal'd-], området kring floden Clydes nedersta lopp, Skottland, ett av Storbrittaniens fönämsta industridistrikt. Dess uppsving förklaras genom läget vid den kanaliserade floden och i närheten av järn- och kolgruvor. Särsk. omfattande är skeppsbyggeriet. Glasgow är områdets metropol. B. W-n. Clydefjorden [klafd-], Firth of Clyde, se Clyde. Clydesdale [klafdzdéil], geogr., se Clyde. Clydesdalerasen [klai'dzdéil-], skotsk hästras av kallblodig typ. Färgen är vanl. brun, mera sällan svart, grå, fux el. skimmel. De sistnämnda färgerna äro icke omtyckta. Mank-höjden är c:a 164 cm. C. exporteras från Skottland till Canada, U. S. A., New Zealand, Australien, Argentina och i mindre skala även till andra länder. I Sverige förekommer numera endast ett fåtal djur av denna ras. Se Hästraser. Bild se sp. 299. H. Fqt — 297 — — 298 — Artiklar, som icke återfinnas under C, torde sökas under K.