COOPER hans porträtt en verklig rang av mänskliga dokument. Med osviklig säkerhet förmådde han återge såväl Cromwells bistra tid som Karl II:s njutningslystna epok. Ett fåtal miniatyrer av C. finnes i Sverige. Bild se O. Cromwell. M. Bjn. Cooper [kö'pa], Sir Astley P as ton, engelsk läkare (1768—1841), 1813 prof, vid Royal college of surgeons, London, 1828 livmedikus. C. var en utomordentligt anlitad och mycket djärv kirurg. Han utförde 1809 den första bindningen av halspulsådern, 1817 den första aortaliga-turen. Bland hans skrifter märkes den anatomiska utredningen om inälvs-bråck, »Anatomy and surgical treatment of hernia» (2 bd, 1804—07). E. L. Bn. Cooper [kö'pa], James Fenimore, nordamerikansk förf. (1789—1851). Fadern var kväkare, modern av sv. härkomst. C., som var det näst sista av 12 syskon, växte upp på faderns egendom vid Otsegosjön. Indianöver- P. J. David: J. F. Cooper. 1833. fall förekommo ofta, och C. blev här i tillfälle att studera den röde mannen. 1802 kom han till Yale univ. men relegerades 1805 på gr. av sitt övervägande sport- och jaktintresse. 1806 gick han till sjöss, först på långresor och befor senare Ontariosjön, där han fördjupade bekantskapen med gränslivets äventyr. 1811 gifte han sig lyckligt och blev farmare i West- chester county. Han följde med den nyut-kommande vitterheten och fick själv lust att skriva. Den anonyma debutboken »Precau-tion» (1820) var visserligen misslyckad, men »The spy» (1821—22), som byggde på självsyn, slog igenom. Den friska sjöromanen »The pilot» utkom 1823. Sitt rykte skapade C. med »Leatherstocking-tales», av vilka d. 1, »The pioneers», utkom s. å. Mästerverket »The last of the Mohicans» följde 1826, »The prairie» 1827, »The pathfinder» 1840, »The deer-slayer» 1841. — C., som 1826—33 vistats i Europa och därifrån hemsänt »Notions of the Americans» och »Gleanings in Europé», kastade sig vid återkomsten utan framgång in i politiken, där han förfäktade aristokratiska idéer. Från New York flyttade han dock snart till den kring fädernegården uppvuxna Coopers-town. Bland hans senare böcker präglades »Satanstoe» och »The redskins» av erfarenheter från politiken. I hans ymniga alstring, som mot slutet blev haltlös, märkes också en amerikansk sjökrigshistoria. — C. har bedömts olika, Hans stil, som rönt intryck av W. Scott, är brett berättande, miljöskildringen poesifylld och äkta, tidstonen väl träffad. Men han är klen psykolog, språket är vårdslöst, dialogen krystad. Hans indianfigurer, vilka länge ansetts osanna, ha på sistone rehabiliterats — Chingachgook, Uncas och Magna äro riktiga skogsindianer på gott och ont. C:s främsta karaktärsstudie, Natty Bumppo, »Skinnstrumpa», torde vara modellerad efter den berömde pionjären Daniel Boone. Även Harvey Birch, The spy, är en kärnfull yankee-geslalt. — Jämförd med sina amerikanska samtida är C. en stor förf., och hans betydelse ss. indianromanens skapare är obestridlig. C:s samlade verk utgåvos 1856 i 32 bd. Otaliga uppl. ha utkommit, bl. a. med ypperliga ill. av G. Brooke. De flesta av hans arbeten finnas i sv. övers., en samlad uppl. utgavs 1858—63. Den bästa Cooperbiografien utgavs av W. B. S. Clymer 1901. E-r M. Cooper [kö'po], Peter, nordamerikansk in-dustriidkare (1791—1883), anlade 1828 Cantons järnverk i Baltimore och byggde 1830 det första lokomotivet i Amerika (»Tom Thumb»), avsett för trafik å linjen Baltimore—Ohio. C. var vidare ordf, i styrelsen för Amerikas största telegrafbolag, »North American tele-graph co.», och för »New York, Newfoundland and London lelegraph co.». Det sistnämnda nedlade den första telegrafkabeln över Atlanten. 1876 var C. presidentkandidat och samlade nära 100,000 röster. C. grundade genom stora donationer i New York Cooper in st i -tu te, ett tekniskt inst. med stora laboratorier — 497 — — 498 — Artiklar, som icke återfinnas under C. torde sökas under K.