Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Cossé
- Cossmann, Bernhard
- Cossus
- Cosswa
- Costa
- Costa, Lorenzo
- Costa, Gabriel (Uriel) da
- Costa, Isaac da
- Costa, Sir Michael
- Costa, Andrea
- Costa, Emilio
- Costa-Cabral, Antonio Bernardo da
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COSTA-CABRAL
F. del Cossa: Hösten. Kaiser Friedrich-Museum,
Berlin.
Cossé, franskt familjenamn, se Brissac.
Cossmann, Bernhard, tysk violoncellvirtuos
(1822—1910), har verkat som orkestermusiker
i Paris, Leipzig, London och Weimar samt som
lärare vid konservatoriet i Moskva och från
1878 i Frankfurt a. M. G. M.
Cossus, ett släkte träfjärilar (se d. o.).
Cosswa, släktnamn, se Anckarsvärd.
Costa (lat.), revben.
Costa, Lorenzo, italiensk målare (o. 1460—
1535), var i Ferrara C. Turas lärjunge, kom i
Bologna efter 1480 i beröring med Cossas och
Robertis måleri. Emot 1500 utvecklade han sig
efter Francias mönster mot en lyrisk, om den
umbriska skolan påminnande stil. 1506 blev
C. efter Mantegna hovmålare i Mantua, där
hans huvuduppgift var utsmyckningen av
Pa-lazzo di San Sebastiano. K. E. S.
Costa, Gabriel (Ur i el) da, religion^filosof,
se Acosta.
Costa, Isaac da, holländsk skald (1798—
1860), sefardisk jude, lät döpa sig 1822 och
blev en lidelsefull förkämpe för kristendomen.
Hans andlige fader var Bilderdijk (se denne).
C. utgav år 1823 sin stridsskrift »Bezwaren
tegen den geest der eeuw»; bland hans lyriska
dikter märkas »Feestliederen» (1828) och den
orientaliskt praktfulla »Hagar» (1855). Rth.
Costa, Sir Michael (Michele) Andrew Agnus,
italiensk dirigent och tonsättare (1808—84),
från 1829 verksam i England som dirigent vid
bl. a. Covent garden och Philharmonic society
samt vid musikfesterna i Birmingham och
Hän-delfesterna. C. skrev oratorier (»Eli» och
»Naaman») samt operor och baletter. G.M.
Costa, Andrea, italiensk politiker (1851—
—1910), den förste socialisten i den italienska
representationen (1882). C. sökte
framgångsrikt att sammanhålla de skilda riktningarna
inom arbetarpartiet under sin ledning. T. E-r.
Costa, Emil io, italiensk rättslärd (f. 1866),
1897 prof, i Bologna, har utforskat den
romerska rättens utveckling hos de klassiska talarna,
komediförfattarna och juristerna. C:s
huvudverk äro »Papiniano» (4 bd, 1894—99), »Storia
del diritto romano privato» (2 ed. 1908),
»Storia del diritto romano pubblico» (1906). E. K.
Costa-Cabral [kå'fta kaQra'1],
AntonioBer-nardo da, greve av Thomar, portugisisk
politiker, jurist (1803—89). C. invaldes i
deputeradekammaren 1835, anslöt sig först till det
radikala partiet men närmade sig småningom
högern och ledde den lyckade konservativa
L. Costa: Madonna med helgon. San Petronio,
Bologna.
— 565 —
566 —
Artiklar, som icke återfinnas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Apr 4 15:55:10 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-6/0321.html