COURTELINE medl. tillämpas följande c.-satser: 1) å aktier och banklotter med ett värde av under 30 kr. 10 öre pr st., från 30 kr. till 60 kr. 15 öre pr st., från 60 kr. till 100 kr. 20 öre pr st., med högre värde minst 2/io %; 2) å teckningsrätter minst 2/io % av värdet, ökat med det belopp, som enl. emissionskursen skall betalas för motsvarande antal aktier el. lotter el. del av aktie el. lott; 3) å obligationer minst Vio 4) å premieobligationer 10 öre pr st. Minimum för samtliga grupper är 1 kr. pr avräknings-nota. O. L. Courtellne [kort91i'n], Georges, pseud. för franske förf. G. Moinaux (1861—1929), son till humoristen Jules Moinaux; ämbetsman i kultusdep., komediförf. av verklig rang i den molièreska traditionens stil. Säker iakttagare, fin psykolog, karikerar han med saftig humor människornas egenkärlek och feghet. Den franska rasens drag av frondör och lusten att gyckla med regler och institutioner lever hos honom upp på nytt och inriktas särsk. på den militära kårandan och disciplinens förtorkande av det personliga omdömet. Hans främsta arbete, »Boubourche» (1893), åtnjuter ett högt anseende. Sina minnen från militärlivet har han muntert och lekande skildrat bl. a. i »Les galtés de 1’escadron» (1886) och «Le train de 8. 47» (1891). över ämbetsmannavärldens till-knäppta regelrätthet gycklar han i »Messieurs les ronds-de-cuir» (1893) och »M. Badin» (1897). C. har dessutom bl. a. skrivit »Le gen-darme est sans pitié* (1899), »La paix chez soi» (1903) och »La conversion d’Alceste» (1905), en forts, på Molières »Misanthrope». G. Liv. Courtenay [kortanä'], gammal fransk ätt, uppkallad efter staden C. i dep. Loiret. Josselin II var med om det första korståget och fick 1115 av konung Balduin I länet Tiberias i Galiléen, 1119 av Balduin II grevskapet Edessa och föll 1131 utanför Aleppo. Hans son Josselin III förlorade 1144 Edessa och dog 1149 i Aleppo som sultanens av Mosul fånge. Pierre de C. blev 1216 latinsk kejsare i Konstantinopel (se Peter), likaså hans söner Robert och Balduin II (se dessa). Släkten utslocknade på manssidan 1285, men ättlingarna till Catherine C., g. m. Karl av Valois, kallade sig C. De sökte under 1600-talet utan framgång göra sina rättigheter som kungl. prinsar gällande. Denna yngre ätt C. utdog 1730. [B.] Courtens [kåü'rt9ns, fra. kortä'], F r a n-C o i s, belgisk målare (f. 1854), har utbildat sig till en glänsande kolorist och en förträfflig ljus- och luftmålare, utan att vara starkare påverkad av den franska impressionismen. Museerna i Bryssel och Antwerpen ha ut märkta bilder av C., däribland landskap med staffage av människor och djur, t. ex. »Allé i solsken», »Vatten mellan träd», »Återkomsten från kyrkan»; »Hyacintfält» (München). E.W. Courthope [kä'tap], William John, engelsk litteraturhistoriker och skald (1842— 1917). C:s förnämsta verk är den utförliga »History of English poetry» (6 bd, 1895— 1910), biografier över Addison (1884) och Pope (1889) samt cd. av Popes verk (utg. jämte W. Elwin, 10 bd, 1871—89). C. har även framträtt som skald, bl. a. med den lekande satiren »The paradise of birds» (1873) och »The country town and other poems» (1920). A. Km. Courths-Mahler [korts-], H e d w i g, tysk författarinna (f. 1867), har skrivit en mängd följetongsmässiga romaner för familjekretsen: »Ich lasse dich nicht» (1912), »Die Pelzkönigin» (1922) m. fl. Rth. Courtier [korlje'] (fra.), eg. varumäklare, se Mäklare. Courtin [kortä'], Antoine de, fransksvensk diplomat (1622—85), kom 1645 till Sverige med Chanut (se denne) och blev på hans rekommendation sekreterare först hos drottning Kristina och sedan hos pfalzgreve Karl Gustav samt adlades 1651. Från 1654 var han flera år sv. resident i Paris men utträdde sedan ur Sveriges tjänst och skickades 1661 som fransk handelsagent till Stockholm, där han 1662 avslöt ett handelsfördrag. 1663 lämnade han Sverige och skall sedan ha varit president i något franskt ämbetsverk. P. S. Courtin [kortä'], Honoré de, seigneur de Chanteraine, fransk diplomat (1627—1703). Efter att ha börjat sin bana som parlaments-led. och intendent ägnade sig C. åt diplomatien, var medlare vid förhandlingarna i Breda mellan England och Holland och ambassadör i England och Sverige. Som sådan avslöt han det för Sverige ödesdigra fördraget av (14/«) 1672, en stor framgång för den franska diplomatien. P. S. Courtney [kä'tni], Leonard Henry, Lord C. of Penwilh, engelsk politiker (1832— 1918), advokat i London, 1872—75 prof i nationalekonomi där,i många år ledareskribent i »Times»; led. av underhuset 1876— 1900, där han företrädde en ganska extrem liberalism. I Gladslones 2:a regering var C. 1880—81 understatssekreterare — 587 — — 588 — Artiklar, som icke återfinnas under C, torde sökas under K.