CUMBERLAND MOUNTAINS Cumberland mountains [kt/mbaland [-måu'n-tinz],-] {+måu'n- tinz],+} se Cumberlandbergen 1). Cumberland valley [k^mbaland vä'li], den inom Maryland och s. Pennsylvania, U. S. A., belägna delen av The great Appalachian valley (Stora appalackiska dalen). S. Cuzmbre (spa., till lat. cu'mulas), bergstopp, ofta i bergnamn, t. ex. C. de Mulahacen, el. i namn på bergpass. Cu'mbrepasset, Cumbre de Uspallata el. Uspallatapasset, pass i Andernas huvudkedja, på gränsen mellan Chile och Argentina, s. om Aconcagua; 3,799 m. ö. h. Här går järnvägen från Valparaiso till Buenos Aires genom en över 3 km. lång tunnel. Helt insnöat på vintern. Gammal klövjeväg mellan Chile och Argentina. O. Ts. Cumbrian mountains [kB'mbrian måu'ntinz], se Cumberlandbergen 2). Cum grano salis (lat.), >med [ett] korn salt», d. v. s. med en smula urskillning, med någon modifikation. Uttrycket torde gå tillbaka på ett av Plinius d. ä. (»Naturalis historia», VII, 21, 85) meddelat motgiftrecept, vari orden a'ddito salis grano, »med tillsats av ett saltkorn», ingå. H. Sj. CumKnum, växtsläkte av fam. Umbelli'feræ. Jfr Spiskummin. Cumming [kB'mii)], Roualeyn GeorgeGor-d o n, engelsk forskningsresande (1820—66). Hans dagbok »Five years of a hunter’s life in the far interiör of South Afrika» (2 bd, 1850, 6 ed. 1870) lämnar värdefulla bidrag till kännedomen om Sydafrikas djurvärld. [H. B-n.] Cummings [kBTnirjz],WilliamHayman, engelsk sångare, dirigent och musikhistoriker (1831—1915). C. började sin bana som sångare, var en tid sånglärare vid Royal academy of music samt därefter dirigent. Han har dessutom framträtt som förtjänstfull musikhistorisk förf, med bl. a. »Purcell» (1881) och som tonsättare med andliga körverk. G. M. Cummings [kB'migz], Bruce Frederick, engelsk vetenskapsman (1890—1919), känd som skönlitterär förf, under pseud. W. N. P. B a r-b e 11 i o n. Från barndomen intresserad av naturvetenskap lyckades C. trots fattigdom och svårigheter genom självstudier utbilda sig till zoolog och fick 1911 anställning vid den naturvetenskapliga avd. av British museum, vilken befattning han innehade till 1917, då hans brutna hälsa tvingade honom att taga avsked. Sin kamp mot fattigdom, ensamhet och sjukdom har C. skildrat i den psykologiskt ytterst intressanta dagbok, han förde sedan trettonårsåldern. Valda delar av denna publicerades under titeln »The journal of a disappointed man» (1919) och »A last diary» (1920; sv. övers, i utdrag 1922 »Ur en bruten mans anteckningar»). A. Km. Cummins [kaTninz], Maria Susanna, nord amerikansk författarinna (1827—66), skrev er rad populära romaner, av vilka de mest kända äro debutboken »The lamplighter» (1854; senaste sv. övers. 1928), som skildrar en fattig och föräldralös flickas liv i torftiga omgivningar, samt »Mabel Vaughan» (1857; sv. övers. 1858). A. Km. Cummins [kaTninz], Albert Baird, nordamerikansk politiker (1850—1926), advokat 1875 i Illinois, 1898 i lowa. Tidigt engagerad i sistnämnda stats politiska liv, var C. dess guvernör 1902—08 och invaldes 1908 i senaten. Han tillhörde här det republikanska partiets v. flygel, var motståndare till Tafts kandidatur 1912 men lämnade trots dennes nominering icke partiet, inom vilket han alltid visste att hävda sin självständighet. B. Cumont [kymä'], Franz Valéry Marie, belgisk religionshistoriker och orientalist (f. 1868), 1892 prof, i Gent, 1899 konservator vid kungl. museerna i Bryssel, sedan 1913 bosatt i Rom. C. har utgivit ett flertal betydande arbeten behandlande den antika synkretis-men och de orientaliska mysteriereligio-nerna, ss. »Textes et monuments figurés relatifs aux mystères de Mithra» (2 bd, 1896—99), »Les mystères de Mithra» (1900, 3 éd. 1913), »Recherches sur le manichéisme» (jämte M. A. Kugener, 3 bd, 1908—12) och »Den astrala religionen i forntiden» (1912, Olaus-Petriföreläsningar i Uppsala), medut-givare av »Catalogus codicum astrologorum græcorum» (1898 ff.). S. N. CuTnulus (lat.), stackmoln, sommarmoln, bildas oftast under i övrigt klara sommardagar, se Moln. Cuna, indianstam i Panama på San Blas-kusten och vid övre Rio Chucunaque och Rio Bayano. Sannolikt ha de invandrat från Stilla-havssidan. De bo också på öarna utanför kusten. C. äro närbesläktade med, möjl. efterkommande till de gamla cueva (se d. o.) och tala liksom de chibcha. C., som alltid bevarat sin självständighet och rasrenhet, frigjorde sig 1925 från Panama och bildade republiken Tule (»man») med egen president och flagga (blått hakkors på orangebotten med röda bårder). Främlingar beviljas sällan tillträde. C. leva av åkerbruk, — 707 — — 708 — Artiklar, som icke återfinnas under C, torde sökas under K.