CZARTORYSKI (1838), »Kirdzali» (1839), »Ukrainas hetman» (1841), »Nya berättelser» (1852) m. fl. Agr. Czapek [Ca'-], J o s e p h, tjeckisk tonsättare och dirigent (1825—1915), från 1847 verksam i Göteborg och av största betydelse för stadens musikliv; musikdirektör vid Göta art.-reg., dirigent vid Harmoniska sällskapet och Stora teatern, organist och musiklärare. Särsk. stort intresse visade C. för kammarmusiken, bl. a. som ledare för E. Sundbergs kvartettsällskap. Som tonsättare var han mångsidig och produktiv: mässor, kantater, symfonier, konsertstycken för olika instrument m. m. G. M. Czapek [Ca'-], Friedrich, tysk växtfysio-log (1868—1921), med d:r 1892, ägnade sig sedan åt botaniken, fil. d:r 1894, e. o. prof, i botanik vid den tyska tekniska högsk. i Prag 1896, prof, i botanik vid tyska univ. i Cernauti 1902, vid tyska univ. i Prag 1909, i Leipzig 1921. C:s mångsidiga och omfattande fysiologiska forskning behandlar företrädesvis retbarheten hos väx terna; hans stora livsverk är dock »Biochemie der Pflanzen» (3 bd, 3 Aufl. 1922—25), ett omfattande standardverk, som öppnat nya riktlinjer för kemisk-fysiologisk forskning. O. Gz. Czar, se Tsar. Czardas, ungersk dans, se C s å r d å s. Czarniecki [Carfiä'tski], Szczepan, polsk fältherre (1599—1665), deltog i fälttågen mot svenskarna 1626—29 och ryssarna 1633, utmärkte sig i gränsfejderna med tatarer och kosacker, hos vilka han 1648—49 var krigsfånge, och bidrog kraftigt till den polska segern vid Beresteczko 1651. Efter nederlaget vid Batöw 1652 återupprättade han vapenäran genom fram gångsrik krigföring i Ukraina och blev 1655 kastellan i Kiev. S. å. (15/ø—7/io) försvarade han Kraköw mot Karl X Gustav men måste efter tappert motstånd kapitulera. 1656 fick han överbefälet i frihetskampen mot svenskarna, blev slagen vid Gol q b och Nizko s. å. men segrade vid Warka och Eowicz samt lyckades genom ihärdigt gerillakrig tillfoga fienden kännbara förluster. I jan. 1657 befriade han den i Danzig inneslutne Johan Kasimir, juli s. å. tvang han Sveriges bundsförvant Georg II Rå-köczi av Siebenbürgen till fred. 1658—59 deltog C. med 6,000 polacker i de allierades fälttåg i Pommern, Holstein och Jylland, var med om att fördriva svenskarna från Als och erövrade Koldinghus. 1660 avvisade han ett ryskt angrepp på Polen, segrade vid Polon-ka och Dnjepr, framtvang ett stillestånd 1661 och belönades med grevskapet Tykoczyn. Utnämnd till kronstorfältherre 1665, avled han s. å. under ett fälttåg mot kosackerna. Någon stor fältherre var han ej, men genom viljestyrka, hjältemod och obrottslig trohet mot sitt fädernesland höjde han sig vida över flertalet av sina landsmän. S. Bsn. Czartorysk [cartå'-], stad i Polen, vojevod-skapet Volynien, kretsen Euck, belägen vid Styr 65 km. n. o. om Euck; 1,800 in v. C. var utgångspunkt för ryska anfall under världskriget, innehades 8ho—17/io 1915 och 18/n 1915—’/? 1916 av tysk-österrikiska armégruppen Linsingen, av ryssarna ånyo till slutet av febr. 1918, då det åter besattes av de förbundna för att efter deras avmarsch på hösten s. å. slutl. stanna hos det nya Polen. S. Bsn. Czartoryski [Cartåry'ski], polsk fursteätt av litauiskt ursprung, uppkallad efter stamsätet Czartorysk i vojevodskapet Volynien, ö. Polen, anses härstamma från storfurst Olgierd av Litauen (d. 1381), men är först o. 1440 gene-alogiskt påvisbar. Dess äldsta med visshet kända medl. äro V a s i 1 i j C. och hans tre söner, som 1442 fingo furstetiteln erkänd av Wladis-law III och grundade var sin ättegren. Den yngsta, Klewan-grenen, övergick 1559 från grekisk-ortodoxa till romersk-katolska läran, erkändes s. å. av Lublinunionen och skall 1623 ha erhållit riksfurstlig värdighet. Till denna gren höra Flor jan C. (d. 1674), ärkebiskop av Gnesen och Polens primas 1673—74, samt hans bröder Michal (d. 1692), vojevod av Sandomierz, och Jan Karol (d. 1680), kammarmästare i Kraköw, stamfäder för linjerna Zukow och Korzec (utdöd på manssidan 1810). Till den förra hör Kazimierz C. (d. 1711), underkansler av Litauen och kastellan av Vilna. Han hade tre söner, nedannämnde C. 1), August Alexander C. (1697—1782), vojevod av Rus, och Teodor Kazimierz C. (1704 —68), biskop av Posen 1738—68, samt två döttrar, av vilka den yngsta, Konstancja C. (d. 1759), genom äktenskap med Karl XII:s vapenbroder Stanislaw Poniatowski blev moder till Polens siste konung, Stanislaus II August. August Alexander var far till C. 2), vars barn — 781 — — 782 — Artiklar, som ieke återfinnas under C, torde sökas under K.