DE GEER G. Sibbern (utg. 1929 under titeln »Ur Louis D:s brevsamling»), och har därför blivit en av de mest givande och säkra källorna till vår inre politiska historia under 1860—80-talen. — Utan att vara någon stor och lysande statsman har D. genom sin sunda optimism och realistiska framstegsvänlighet, sin måttfullhet, sin lugna kraft, sin ansvarskänsla och rättrådighet förmått utföra en mycket betydelsefull och landsgagnelig gärning, och med skäl har om honom sagts, att hans personlighet framstår som ett av den sv. hävdens ljusaste minnen. E. T hs. 8) Fabian Otto Ge-rard D., den föregåendes brorson, friherre, ämbetsman, industrimän (f.28/41850), urspr. militär, disponent för Hasselfors bruks-a.-b. 1886—1906, landshövding i Skaraborgs län 1906—17. D. representerade högern i sitt län i F. k. 1912—16; v. preses i Lantbruks-akad. 1920, preses 1928. Th. 9) Gerhard Louis D., son till D. 7), friherre, ämbetsman, politiker (f. 27/u 1854), jur. kand. 1879, amanuens i Finansdep. 1884, t. f. kanslisekreterare 1888, lämnade statstjänsten och bosatte sig på den av honom inköpta familjeegen-domen Hanaskogl892, landshövding i Kristianstads län 1905— 23, led. av F. k. 1901 —1914 B, led. av jordbruksutskottet 1911— 14 A. D., som till sin politiska åskådning är moderat liberal, tillhörde i F. k. det s. k. minoritetspartiet och ingick i Liberala samlingspartiets F. k.-grupp vid dess bildande 1912. Då han hyste en mer för-svarsvänlig uppfattning än sitt parti och samtidigt genom sin koncilianta läggning antogs kunna utjämna de svåra motsatser, som under den s. k. borggårdskrisen i febr. 1914 yppat sig, kallades han av konungen att bilda ministär, sedan K. Staaffs regering avgått, men misslyckades i sina försök att fullgöra detta uppdrag. Han utgick därefter ur det liberala partiet och återvände ej mer till riksdagen. Då Brantings l:a ministär i okt. 1920 avgick, trädde D. i spetsen för en opolitisk ämbets- mannaministär men avgick redan 23/a 1921 (jämte finansministern H. Tamm), sedan ett regeringens förslag till höjd tull på kaffe fällts av riksdagen. D. har varit led. och ordf, i ett flertal kommittéer, bl. a. i kommittén för arbetstidens begränsning (1918), ordf, i styrelsen för sv. föreningen Norden 1919—24. Han har utgivit »Politiska hågkomster 1901—1921» (1926) och »Strödda minnen 1854—1924» (s. å.) samt ett urval av faderns brev, »Ur Louis D:s brevsamling» (1929). E.Ths. 10) G e r a r d Jakob D., den föregåendes bror, geolog och forskningsresande (f. 2/io 1858), fil. kand. 1879, 1882 biträdande och 1885 ord. geolog vid Sveriges geol. undersökning, 1893 fil. heders-d:r i Uppsala, 1897 lärare och 1904 prof, vid Stockholms högsk., dess rektor 1902—11, emeritus 1924, är sedan dess föreståndare för det då upprättade Geokronologiska inst. i Stockholm. D. var 1900—05 riksdagsman i A. k., 1910 president vid 11 :e internationella geologkongressen i Stockholm och 1914—18 ordf, i Statens järnvägars geotekniska kommission. — D:s geologiska verksamhet har varit mycket omfattande. Framför allt har han ägnat sitt arbete åt Spetsbergens utforskande och glacialgeologien, spec. landisens avsmältning och därmed förenade geokronologiska frågor. 1882 deltog han i en geologisk exp. till Spetsbergen jämte A. G. Nathorst, och 1896 ledde han själv en exp. dit till Isfjorden. 1898 blev han medl. av kommittén för det sv.-ryska gradmätningsarbetet på Spetsbergen och uppehöll sig där somrarna 1898—1901; 1908 företog D. en ny exp. till Spetsbergen och ledde 1910 geologkongressens exkursion dit. Som resultat av hans forskningar på Spetsbergen föreligga åtskilliga uppsatser samt geologiska och topografiska kartor över olika delar av ögruppen. Vidare må nämnas, att han för ett havsbäcken mellan Atlanten och N. Ishavet infört namnet Skandik (se d. o.). — D:s arbete på kvartär- och glacial-geologiens område började med frågan om Skandinaviens nivåförändringar och i sht särskiljandet av olika skeden i dem. I »Om Skandinaviens nivåförändringar under qvartärperi-oden» (1890) visar han, att strandlinjerna i Skandinavien hade en lutning emot havet, så att landet varit underkastat starkast höjning i mitten (se B r a v a i s—D e Geerska 1 a — 1233 — — 1234 —