DENIZLI stallgödsel, i havsvatten m. m. Flera bland dem kunna med lätthet hållas i kultur i salpeterlösningar vid tillsats av vissa organiska och oorganiska näringsämnen. Bildningen av fritt kväve ger sig därvid till känna genom uppstigande gasblåsor, ej sällan under skum-bildning. Se N i t r e r i n g. O. Gz. Denizli, Denisli, Denislii. 1) Vila jet i Västanatolien, s. v. Turkiet, på båda sidor av Meanderfloden och bergskedjan Baba Dagh (2,370 m. ö. h.); 11,150 kvkm.; 243,812 inv. (1927). — 2) Huvudstad i vilajetet D., på n. sidan av Baba Dagh. Staden är genom bibana förbunden med järnvägen Smyrna—Egerdir; 15,704 inv. (1927). I närheten ruinerna av de forna grekiska städerna Laodikeia och Hiera-polis. H. Cn. Denk, J o h a n n, tysk mystiker, se Hans D e n c k. De'nkmäler der Tonkunst [tå'n-], urspr. en av F. Chrysander utg. samling äldre europeisk musik, vilken utkom i 5 bd. Som forts, (dock begränsad till tysk musik) började en musik-historisk kommission i Berlin under ledning av P. Spitta 1892 att utge »Denkmäler deut-scher Tonkunst». 1894 fick Österrike en liknande publikation (utg. av G. Adier): »D. d. T. in Oesterreich», och 1900 påbörjades i München utgivandet av »D. d. T. in Bayern» (A. Sandberger). Kort därefter förenades till en gemensam publikation de två tyska verken, av vilka det bajerska fick namnet »Denkmäler deutscher Tonkunst, 2:eFolge». Ledare av detta verk ha varit R. v. Liliencron, H. Kretzschmar och H. Abert. Av »Denkmäler deutscher Tonkunst» föreligga (1930) 62 bd, av »Denkmäler deutscher Tonkunst 2:e Folge» 21 bd, av »D. d. T. in Oesterreich» 34 årg. Båda ländernas »D. d. T.» åtnjuta statsunderstöd. E. A. Denman [dä'nmon], Thomas, läkare (1733 —1-815), en av Englands förnämsta förlossningsläkare. D. är framför allt känd som den främste förkämpen för den konstgjorda förtidsbörden vid trångt bäcken, vilken operation först föreslagits och utförts av Macaulay men genom D. fick burskap. E. E.-M. Denner, Balthasar, tysk målare (1685— 1749), var både historie- och porträttmålare och verkade vid flera hov, ss. det danska, mecklenburgska och engelska. Bland de många furstliga personer han avbildade märkes Adolf Fredrik, som 1743 lät måla sig av honom. Särsk. berömd som porträttmålare blev han för sina miniatyrer, som han enl. tidssmaken ägnade ett ytterst omsorgsfullt utförande, i det han återgav alla detaljer i den avbildades utseende och dräkt med minutiös noggrannhet. I Nationalmuseum, Stockholm, finnas 2 B. Denner: Gubbporträtt. Kunsthalle, Hamburg. porträtt av D., i Kunstmuseet, Köpenhamn, 5 tavlor, i Moltkeska galleriet ett gubbhuvud. Af. Bjn. De'nnewitz, by i prov. Brandenburg, 60 km. s. s. v. om Berlin. — Efter D. benämnes en av de träffningar, som under 1813 års höstfälttåg i Tyskland föregingo slaget vid Leipzig (se d. o.). Efter Oudinots misslyckade framstöt mot Berlin fick marskalk Ney befälet över hans trupper (o. 60,000 man) och bröt 5/o upp från Wittenberg för att över Jüterbogk och Baruth förena sig med Napoleon. Härvid kom det till sammanstöt med delar av den av Bernadotte förda nordarmén (o. 100,000 man). Ney lyckades vid Zahna tränga tillbaka nordarméns v. flygel, men 0/ø måste han vid D med två av sina kårer (4:e och 7 :e) upptaga strid med Bernadottes båda preussiska kårer. Neys återstående kår (12:e) blev mindre lyckligt insatt. Härunder fullbordade Bernadotte uppmarschen med ryska och sv. kårerna. Av dessa sändes en del lättrörliga trupper, bl. a två sv. batterier, i förväg och insattes verksamt i striden. Då huvudkrafterna nådde slagfältet, var segern redan vunnen. Neys armé gick i flyktartat återtåg s.-ut mot Torgau. Hans förluster i slaget utgjorde o. 26,000 man, nordarméns o. 10,000. Slaget beredde nordarmén operationsfrihet och var ett led i den strategiska omfattningen av Napoleons huvudkrafter. T. H-m. Denning, William Frederick, engelsk astronom (f. 1848), har upptäckt flera kome — 107 — — 108 —