DEUTSCHE FORSCHUNGSANSTALT FÜR PSYCHIATRIE nare senator K. Petersen (Hamburg), riksminister W. Koch och riksdagsman A. Erkelenz. Arrh. Deutsche Fo'rschungsanstalt für Psychiatrie [dåftja ... psykiatri'], München, tyskt inst. för psykiatrisk forskning, grundat 1917 på Kræpe-lins (se denne) initiativ, baserade urspr. sin verksamhet på donationsmedel men upptogs 1924 bland de s. k. Kaiser Wilhelm Institute och åtnjuter därjämte bidrag av stat och kommun. En monumental institutionsbyggnad, bekostad av Rockefeller foundation, togs i bruk sommaren 1928. —- Inst., det mest betydande i sitt slag i världen, förfogar f. n. över specialavd. för anatomi, serologi, experimentell terapi, bak-teriologi, kemi, genealogi och demografi samt psykologi, alla ledda av framstående forskare. För utländska forskare stå arbetsplatser till förfogande, och flera nordiska vetenskapsmän ha arbetat där. J. B. J. Deutsche Fo'rtschrittspartei [dåftjb ... [--par-tal']-] {+-par- tal']+} grundades i Preussen 1861. Det inneslöt gammalliberaler (Vincke) men även yngre strömningar och dominerade preussiska representanthuset till 1866. Ur detsamma utgick det natio-nalliberala partiet. D. fortlevde (Waldeck, Ho-verbeck, Virchow) och bekämpade häftigt Bis-marck och dennes politik, särsk. efter den protektionistiska erans inledande 1879. D. gick 1884 upp i Deutsche freisinnige Partei (se d. o.). Arrh. Deutsche Fraktion [dåi'tja fraksiä'n] bildades i tyska riksdagen i början av 1916, då det befanns, att Deutsche Reichspartei var för fåtaligt för att bilda en fraktion med representationsrätt i utskotten (15 medl.). Gruppen bestod av 28 medl. och höll samman till nov. 1918. Den bestod av Deutsche Reichspartei, Wirtschaftliche Vereinigung, welfer, antisemiter och Bayrischer Bauernbund. [Arrh.] Deutsche freisinnige Partei [dåi'tja fraFziniga partal'] uppkom 1884 genom sammanslutning av Deutsche Fortschrittspartei (se d. o.) och Liberale Vereinigung (se d. o.; secessionisterna). Partiet företrädde ett allmänt liberalt program, såväl konstitutionellt som ekonomiskt. Ledare voro E. Richter och v. Stauffenberg. Den förre tog 1893 initiativet till bildandet av Freisinnige Volkspartei (48 medl.), vilket med skärpa fortsatte striden mot militärbevillningar på längre tidsperioder. De mera måttfulla (19 medl.) bildade vid samma tillfälle Freisinnige Vereinigung. Bägge dessa grupper gingo 1910 upp i Fortschrittliche Volkspartei (se d. o.). [Arrh.] Deutsche Girozentrale — Deutsche Kommunalbank [dåftja zi'rå-] är sedan 1921 namnet på den bankinrättning, som tillhör Deutscher Sparkassen- und Giroverband (se d. o.). Av dess grundkapital, 39,75 mill. Rmk, äger preussiska staten 10 mill., medan resten är fördelat på medl. i förbundet. D:s huvudsakliga verksamhet består i utlåning till medl. i förbundet (c:a 600 mill. Rmk), vilka medel till övervägande del anskaffas genom emission av obligationer (c:a 500 mill.) men även genom inlåning från banker, sparbanker och andra pen-ninginst. inom el. utom förbundet. 31/i2 1929 var omslutningen c:a 900 mill. Rmk. K. W-B. Deutsche Golddiskontbank [dåi'tfa] grundades 1924 under ledning av Reichsbank med uppgift att skaffa det tyska näringslivet krediter i utländsk valuta. D. G:s ursprungliga program har endast delvis fullföljts, på gr. av att stora utlandskrediter på andra vägar kunde anskaffas åt Tyskland. Under de senare åren har D. G. närmast fungerat som en filial till Reichsbank med speciella uppgifter på den inhemska kapitalmarknaden. Gång efter annan ha planer framlagts till dess ombildning. Sålunda har under senare delen av 1930 ett förslag vunnit regeringens bifall, gående ut på att omlägga D. G. till en exportkreditbank. K. W-B. Deutsche Liga für Völkerbund [dåftfa ... föTkarbont] bildades 1918 för att verka för Nat. förb:s idéer. Organ: »Völkerbundfragen». President är J. H. v. Bernstorff. [Arrh.] Deutsche Nationalpartei [dåi'tfa [-natsiånä'1-partal'].-] {+natsiånä'1- partal'].+} 1) Tysk-nationellt riksdagsparti i det forna Österrike, bildat 1891. Deutscher Klub (1885), Deutschnationale Vereinigung (1887) o. a. likartade tysk-nationella riksdagsfraktioner uppgingo delvis i D. N. I samband med en ytterligare utvidgning av partiet 1896 ändrades namnet till Deutsche Volkspartei (se d. o. och Deutscher Nationalverband). — 2) Tysk-nationellt folk- och riksdagsparti i Tjeckoslovakien, bildat 1919, intar en principiellt fientlig hållning gentemot den tjeckoslovakiska staten. Sedan 1926 representerat i parlamentet (erhöll vid valen 1929 7 platser i deputeradekammaren och 5 i senaten), ingick partiet 1928 en nära förening med nationalsocialisterna i Tyskland och Sudeten-deutscher Landbund (se d. o.). Th. Deutsche nationalsozialistische Partei [dåi'tja natsiånäTsåtsialistifa partal'], se Nationalsozialistische deutsche A r b e i t e r-p a r t e i. Deutsche Orientgesellschaft [dåi'tfa [-äriä'nt-gezä'lfaft],-] {+äriä'nt- gezä'lfaft],+} grundat 1898, har till uppgift »att befordra studiet av Orientens forntid i allm. och särsk. utforskandet av de gamla kulturplatserna i Assyrien, Babylonien, Mesopotamien och andra västasiatiska länder liksom även i Egypten». — 203 — — 204 —