DRYCKESKÄRL men genom rörsockrets klyvning i biets mage. I djurorganismen förekommer d. regelbundet i blodet och vävnadsvätskorna samt i urinen vid sockersjuka (se d. o. och Blodsocker). De flesta i födan förekommande enkla och sammansatta sockerarter av hexosgruppen omvandlas i organismen till d. En del förbrännes omedelbart, en annan del omvandlas till gly-kogen (se d. o.), som sedermera vid behov kan överföras i d. Wk. Druvsyra, d,Lvinsyra, racemformen av vinsyra (se d. o.), kan syntetiskt framställas på många sätt, t. ex. genom oxidation av fumar-syra el. över cyanhydrinen av glyoxal. För praktisk framställning lämpar sig bäst med konst utförd racemisering av d-vinsyra genom kokning med alkali. D. kristalliserar ur vatten med 2 molekyler kristall vatten; vattenfri, smälter den vid 204°. Lj. Druvvecklare, Cly'sia ambigue'lla, fjäril av fam. vecklarefjärilar. D., vars vingbredd är 13—15 mm., har halmgula framvingar med ett mörkbrunt, av blygrå linjer kantat tvärband. Larverna av den första generationen leva i blomknopparna, av den andra generationen i frukterna av åtskilliga växter, olvon, syren, try m. fl., men framför allt i vindruvor, varigenom d. i vinodlande länder blir ett mycket svårt skadedjur. I Sverige har den påträffats i s. delen av landet. E. W-n. Druzjina [drozü'na] (ry., »vänskara»), den av varjagerna i det forna Ryssland införda nordiska hirden (se d. o.), kallades även gridj, d. v. s. »hird» i rysk ljudform. D. var intill sitt försvinnande på 1400-talet en rysk furstes följe av friborna men av särsk. trohetsför-pliktelser bundna män, urspr. blott nordmän, senare även ryssar, polacker, tatarer o. a. — Sedan 1812 är d. benämning på vissa lantvärns- och kosackbataljoner. S. Bsn. Druzjinin [drozü'nin], Alexander Vasil -jevitj, rysk förf. (1825—64), utgav kvinnosaks-novellen »Polinka Sachs» (1847), vilken tillika med Herzens »Vems är felet?» inledde den ryska problemlitteraturen. D. var dock huvudsaki. verksam ss. kritiker, livligt intresserad av engelsk litteratur. Agr. Dry [dral] (eng.), torr; bl. a. om vinsorter, i motsats till »söt». Drya'der el. hamadryader (till grek. drys, träd, och hama, med),grek, myt., nymfer (se d. o.), vilkas liv tänktes vara förknippat med ett träds, trädnymfer. Drya'nder, Jonas Carlsson, svensk-engelsk botanist (1748—1810), en av Linnés mest framstående lärjungar, fil. d:r i Lund 1778, bibliotekarie hos J. Banks i London och prefekt för dennes botaniska samlingar (numera i Uppslagsbok. VII. — 801 — 26 British museum) 1782, bibliotekarie vid Royal society s. å., vid Linnean society 1788, v. president där 1794. D. var en av stiftarna av detta sällskap, medarbetare i Ailons »Hortus Kewensis» och utgav den klassiska, med utomordentlig sakkunskap och noggrannhet utarbetade »Catalogus bibliothecæ historico-na-turalis Josephi Banks» (5 bd, 1798—1800). O. Gz. DryaTider, Ernst von, tysk teolog (1843— 1922), generalsuperintendent i Brandenburg 1890—1900, v. president i det evang. Ober-kirchenrat (till 1918), överhovpredikant i Berlin. D. hade med sin förmedlande läggning stort inflytande såväl på kyrkostyrelsen som i det kyrkliga livet f. ö. Av betydelse för hans verksamhet blev även hans förhållande till kejsar Vilhelm II ss. dennes betrodde själasörjare. D. var vidare en betydande predikant. Av hans skrifter finnas i sv. övers. »Luther» (1917), »Aposteln Paulus» (1919); »Erinne-rungen aus meinem Leben» utkom 1922 (3 Aufl. 1923). S-r. Dryas. 1) Fjärilsläkte, se Pärlemorfjärilar. 2) Växtsläkte, se F j ä 11 s i p p a. Dryaszonen, senglaciala sötvattensbildningar med lämningar av en arktisk-alpin flora (se Kvartärperioden). Dryburgh abbey [draFbara ä'bi], ett för sitt vackra läge berömt kloster i Berwickshire, Skottland, vid Tweed, stiftat 1105. I ett sido-kor befinner sig Walter Scotts grav. Dryckenskap, jur. Missbruk av starka drycker (överlastande) å allmän plats är ss. ett särsk. brott belagt med böter. Om annat brott begås under rusets inflytande, räknas det överlastade tillståndet icke ss. förmildrande omständighet. D. kan utgöra skilsmässoanledning och medföra, att andra maken tillerkännes skådestånd och vårdnad om barnen. Enl. lagen om förmynderskap kan d. vara anledning till omyndighetsförklaring, därest vederbörande av d. blir ur stånd att vårda sig el. sin egendom. Är någon hemfallen åt d., kan han mot sin vilja intagas å allmän alkoholistanstalt. D. kan medföra förlust av rätt till utskänkning och utminutering. — För övervakande av hithörande angelägenheter finnes i varje kommun en nykterhetsnämnd (se d. o.). Cl. L. Dryckeskärl ha sedan urgamla tider framställts av lera och glas, trä, horn och metall. Från antiken äro utmärkta d. av lergods kända, t. ex. det hornliknande s. k. rhyton. Även skålformer förekomma. Under antiken användes också metallkonsten med förkärlek till förfärdigande av d.; guldbägarna från Va-fio äro sköna prov härpå från den mykenska kulturens tid. Under romartiden voro d. av — 802 —