Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falköping - Falköpings förstäder - Falköpings kontrakt - Falköpings landsförsamling - Falköpings västra landskommun - Falköpings östra landskommun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALKÖPINGS ÖSTRA LANDSKOMMUN
Falköping (till fsv. fala, slätt, se Fala),
stad i Vartofta hd, Skaraborgs län, på den
s. k. Falan el. Falbygden, s. ö. om Mösseberg;
10,08 kvkm.; 6,736 inv. (1931). F. är centrum
för en urgammal kulturbygd. Ätrans dalgång,
som redan under förhistorisk tid var en viktig
samfärdselled, nådde fram till Falbygden,
Västergötlands tidigaste och rikaste
åkerbruksbygd. Till denna sökte sig vägen
(Eriksgatan) runt Vätterns s. ända. I F. stöta tre
härader (Gudhems, Vartofta och Vilske) ihop,
och endast 5 km. s. om staden ligger Frökinds
hds nordgräns. Enl. en gammal karta skall
brunnen mitt i F. ha varit de fyra häradernas
skärningspunkt. Källan har trol. varit
häradernas gemensamma kultplats. Fortfarande
är F. ett viktigt kommunikationscentrum.
Här mötas järnvägslinjerna
Stockholm—Göteborg och F.—Nässjö samt F.—Halmstad. F.
har två järnvägsstationer: F:s centralstation
och F:s s. station (före 1931 F:s stads station).
F:s centralstation (före 1931 F.-Ranten)
be-röres av ett 60-tal tåg pr dygn, och på Gamla
stadens ^entrum, Stortorget, mötas 7 livligt
trafikerade landsvägar. — F. består av två
huvuddelar, Gamla staden i s. och Ranten i n.,
det senare i sin tur genom järnvägen delat i
det egentliga Ranten och Mössebergsområdet.
De båda huvuddelarna genomskäras och
förbindas av stadens huvudgata, S:t Olofsgatan
(tidigare Järnvägsgatan), som börjar längst i
s. vid kyrkan och sträcker sig till järnvägen i
n. Kyrkan är från 1200-talet el. möjl. från
slutet av 1100-talet och enl. ett påvligt
avlats-brev av 1292 helgad åt S:t Olof. Ä kyrkans s.
portal finnas talrika märken efter
gevärskulor, vilka skola härröra från danskarnas
besök i F. under nordiska sjuårskriget, då
staden skövlades och brändes av Daniel Rantzau.
Kyrkan restaurerades senast 1926. Rland
övriga byggnader i Gamla staden märkas
lasarettet (1895), rådhuset (1911), samskolan (1911),
nya folkskolan (1900, tillbyggd 1926),
epidemisjukhuset (1925) samt sparbanken (1928).
Stortorget prydes sedan 1931 av en brunn,
ritad av Ivar Tengbom och med en skulptur
av Ansgar Almqvist (”Venus uppstiger ur
badet”). — Då V. och S. stambanorna 1862
sam-manbundos i F., förlädes på gr. av
terrängförhållandena stationen, F.-Ranten, 1 km. n. om
staden. Det samhälle, Ranten, som uppstod
omkr. densamma, är nu fullständigt
sammanväxt med staden (Gamla staden) och
inkorporerat med denna. På gränsen mellan Gamla
staden och Ranten ligger Stadsparken med den
märkliga gånggriften Kyrkerör. Mitt emot
parken ligger St. hotellet (1929). — F:s för
nämsta näringar äro handel, hantverk och
in
dustri. 1929 funnos 38 fabriksanläggningar
med tillsammans 613 arbetare. De största
fabrikerna äro Haglund & söners handels- och
fabriks-a.-b:s rullgardinsfabrik samt J. A.
Forss’ hattfabrik. F. har 6-klassig
samreal-skola och tre banker: Sparbanken i F. samt
avd.-kontor för Skaraborgs enskilda bank och
Göteborgs handelsbank. I F. utgivas
”Falköpings tidning” (höger, från 1857) samt
”Skaraborgaren” (socialdemokratisk, från 1926). —
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet 811,500 kr., å annan fastighet
17,162,300 kr. samt för sv. a.-b. 2,408,500 kr.;
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
för sv. a.-b. 502,030 kr. och för andra
skattskyldiga 7,016,040 kr. (1930). — Pastorat: F:s
stads- och landsförsamlingar, Torbjörntorp,
Friggeråker och Luttra, F. kontrakt, Skara
stift.
Historia. F., beläget i en på fornminnen rik
trakt, är en mycket gammal stad. Tidpunkten
för dess grundläggning kan dock ej ens
tillnärmelsevis uppgivas. F. nämnes första gången
i en stadga, utfärdad av biskop Brynulf 1281.
Dess äldsta bevarade stadsprivilegier äro
utfärdade 1620. S.K.; J.C.
Falköpings förstäder, municipalsamhälle i
Falköpings västra landskommun, n. om
Falköping; l,4i kvkm.; 1,154 inv. (1931).
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet
1,9 mill. kr., till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 757,750 kr. (1930). J.C.
Falköpings kontrakt i Skara stift omfattar 7
pastorat: Falköpings stads- och
landsförsamlingar, Torbjörntorp, Friggeråker och Luttra;
Kinneved och Vårkumla; Börstig, Kärråkra
och Brismene; Grolanda och Jäla; Gudhem,
östra Tunhem och Ugglum; Stenstorp,
Brunnhem, S. Kyrketorp, Segerstad, Valtorp och
Håkantorp samt Dala, Borgunda och
Högstena; 18,653 inv. (1931). J.C.
Falköpings landsförsamling omfattar
Falköpings västra och östra landskommuner.
Pastorat: Falköpings stads- och landsförsamlingar,
Falköpings kontrakt, Skara stift. J.C.
Falköpings västra landskommun, v. delen av
Falköpings landsförsamling, Gudhems hd,
Skaraborgs län, omfattar en del av Mösseberg
och slätten n. om Falköping; 7,io kvkm.; 1,492
inv. (1931), därav 1,154 i Falköpings förstäders
municipalsamhälle (se d. o.); 3,78 kvkm. åker
(1927; 53,2% av arealen), återstoden till
största delen improduktiv mark. I F. v. 1. ligger
Mössebergs vattenkuranstalt (se d. o.). J.C.
Falköpings östra landskommun, ö. delen av
Falköpings landsförsamling, Vartofta hd,
Skaraborgs län, omfattar en del av slätten mellan
Falköping och Alleberg; 9,44 kvkm., därav 9,4»
— 17 —
— 18 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
