Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farmaceutiska institutet - Farmaceutiska laboratoriet, Statens farmaceutiska laboratorium - Farmaceutisk kemi, farmakokemi - Farmaceutisk revy - Farmaceutisk tidskrift - Farmaci - Farmacie kandidat - Farmakides, Theoklitos - Farmakodynamik - Farmakognosi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARMAKOGNOSI
bringa 10,000 rdr till inredning av ett
laboratorium, men ännu saknades lämpliga lokaler.
Societeten beslöt därför 1859 att hos rikets
ständer begära ett statslån på 50,000 rdr för
uppförande av en nybyggnad å tomten vid
Rörstrandsgatan (nuv. Vallingatan), vilket efter
ett par år beviljades, och den nya byggnaden
avsynades 24/ii 1863. Statsanslaget ökades
år för år, och 1881 uppnådde F. i. en tryggad
ställning som statens högsk. Från tiden för
nybyggnaden till 1896 hade ingen förändring
av inst:s lokaler ägt rum, men på hösten
nämnda år lät Apotekarsocieteten inreda nya
laboratorier för botanik, farmakognosi och
fysik, och 1901 tillkom även ett bakteriologiskt
laboratorium. Allteftersom de studerandes
antal ökades, blev det gamla inst. för trångt,
varför nya lokaler anvisades åt detsamma i
Tekniska högsk :s f. d. kemibyggnad, vilka
to-gos i besittning sommaren 1923.
Lärarpersonalen utgöres f. n. av en prof, i kemi och
kemisk farmaci och en i botanik och
farmakognosi, tre laboratorer i kemi och kemisk
farmaci samt en laborator i botanik och
farmakognosi, en lärare i fysik, en i
bakteri-ologi samt en i teknisk farmaci och
författningskunskap. — Litt.: K. Ahlberg, ”Den
svenska farmaciens historia” (1907—08). J.H.
Farmaceutiska laboratoriet, Statens f a
r-m a c e u t i s k a laboratorium, urspr.
benämnt Farmaceutiska statslaboratoriet,
inrättades 1914 i samband med den s. å.
ikraftträdande apoteksvarustadgan ss. en underavd. under
Statsmedicinska anstalten och blev 1924 en
självständig inrättning direkt lydande under
Medicinalstyrelsen. Dess uppgift är bl. a. att
i enl. med apoteksvarustadgan kontrollera i
fria handeln förekommande läkemedel och
patentmediciner, att, då så påfordras, verkställa
undersökningar av läkemedel från apotek och
att avgiva av Medicinalstyrelsen el. annan
myndighet avfordrat yttrande ang. läkemedel.
Personalen utgöres av en föreståndare, en
assistent och tillfälliga vetenskapliga biträden. J.H.
Farmaceutisk kemi, farmakokemi,
läran om läkemedlens kemiska egenskaper,
särskilt med hänsyn till farmakopéens fordringar
i fråga om renhet o. d. Wk.
Farmaceutisk revy, periodisk tidskr., utg. i
Stockholm sedan 1902; utkommer en gång i
veckan. F. r. innehåller vetenskapliga
uppsatser på farmaciens område, legala notiser,
befordringar inom farmaceutkåren m. m.
rörande apoteksväsendet och utgör därjämte de
obefordrade farmaceuternas organ. J.H.
Farmaceutisk tidskrift, periodisk tidskr., utg.
i Stockholm, grundades 1860 och utkom med
understöd av Apotekarsocieteten 2 gånger i
mån. till 1897, då den nedlades och
efterträddes av en ny, benämnd ”Svensk f. t.”, som nu
utkommer 3 gånger i mån. Den utgör ett
uttryck för den svenska farmacien i såväl
vetenskapligt som socialt hänseende, innehåller
vetenskapliga uppsatser av farmaceutiskt
intresse, legala notiser, uppgifter om
befordringar m. m. rörande apoteksväsendet samt är
apoteksinnehavarnas språkrör i kårfrågor. J.H.
Farmaci’ (av grek. fa’rmakon, läkemedel),
urspr. liktydigt med apotekarkonst, inskränker
sig numera icke till att endast beteckna
konsten att av insamlade droger bereda läkemedel,
ss. plåster, salvor, siraper m. m., g a 1 e n i s k
f., utan omfattar även framställningen av
läkemedel på kemisk väg, kemisk f., samt
hand-havandet av apparater och redskap, som äro
erforderliga för framställningen av läkemedel,
t e k n i s k f. J.H.
Farmaci’e kandidat benämnes den, som vid
Farmaceutiska inst. i Stockholm avlagt
far-macie kandidatexamen (jfr Apotekare).
Farmaki’des, Theoklitos, grekisk
kyrkomän (1784—1860). Efter Greklands
oavhängig-hetsförklaring 1830 blev F. ordf, i den synod,
som tillsattes för att ordna de kyrkliga
förhållandena, genomdrev på nationalsynoden i
Nauplia 1833 den grekiska kyrkans autonomi
och blev den nyinrättade ständiga synodens
sekreterare. F:s’ strävan att bringa den
grekiska kyrkan i förbindelse med den moderna
västerländska kulturen möttes snart av en
stark ortodox reaktion, och F. störtades från
sin ledande ställning inom synoden. Han skrev
då sin berömda ”Apologi” (1840), värdefull
även för kännedomen om Greklands kyrka.
S. N.
Farmakodynami’k är läran om läkemedlens
verkningar på den friska och sjuka
organismen. Denna vetenskap räknar sitt ursprung
redan från 1700-talet men började först under
1800-talet nå fram till mera användbara
resultat. Först genom den experimentella
fysiologiens utveckling möjliggjordes en
experimentell f. på djur el. djurorgan, och den
syntetiska kemiens uppblomstring under
1800-ta-lets slut gav nya möjligheter till
farmakody-namisk forskning. Av stor vikt är att pröva
läkemedlens verkan ej blott på sjuka utan
också på friska. Känsligheten hos dessa båda
grupper är ofta betydligt olika, reaktionssät
tet kan vara starkt avvikande o. s. v. F. måste
anses ännu befinna sig i ett ganska tidigt be
gynnelsestadium. E. L. Bn
Farmakognosi’ är läran om de från
växt-och djurrikena härstammande droger, vilka
användas inom medicinen. De rena kemiska
ämnena anses tillhöra mera den farmaceutiska
— 77 —
— 78 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
