Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farnell, Lewis Richard - Farnese, ätt - Farnese, 1. Alessandro - Farnese, 2. Pierluigi - Farnese, 3. Ottavio - Farnese, 4. Alessandro - Farnese, 5. Elisabet - Farnese, Palazzo - Farnesina, Villa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARNESINA
Farnell [fä’nal], Lewis Richard,
engelsk arkeolog och religionshistoriker (f. 1856),
rektor för Exeter college, Oxford, 1913—28,
univ:s v. kansler 1920—23; har bl. a. utg. ”The
cults of the Greek states” (5 bd, 1896—1909),
”Greece and Babylon” (1911), ”The higher
aspects of Greek religion” (1912, ny uppl.
1927), ”Greek hero cults” (1921), övers, med
kommentar av Pindaros (1930). S.N.
Farne’se, italiensk furstlig ätt, urspr. från
Etrurien (Orvietotrakten), där den kan påvisas
från 1100-talet. Den utdog på svärdssidan
1766. H.Bg.
1) Alessandro F., 1534 påve under
namn av Paul III (se denne).
2) P i e r I u i g i F., den föregåendes son
(1503—-47), blev av fadern gjord till hertig av
Parma och Piacenza m. m. Han tillhörde
guelfernas parti och var den ledande kraften
bland kejsar Karl V:s motståndare i Italien.
En utsvävande och grym tyrann, blev han
mördad på föranstaltande av den kejserlige
ståthållaren i Milano 1547. H.Bg.
3) O 11 a v i o F., den föregåendes bror (1521)
—86), var g. m. Karl V:s oäkta dotter,
Margareta av Parma, sedermera ståthållarinna av
Nederländerna. H.Bg.
4) Alessandro F., den föregåendes son
(1547—92), var en av sin tids främsta
fältherrar, därtill en
skicklig diplomat.
Han deltog med
utmärkelse i sjöslaget
vid Lepanto 1571 och
följde sedermera sin
moder, Margareta, till
Nederländerna, där
han ledde de spanska
trupperna i kampen
mot de upproriska
under Vilhelm av
Oranien. Efter Juan
d’Austrias död 1578
blev F. själv ståthållare. Han lyckades
intaga Gent, Bryssel och Antwerpen samt skulle
måhända kunnat kuva upproret, om ej Filip
II återkallat honom för att övertaga
ledningen av de på den ”oövervinneliga armadan”
inskeppade trupperna. Efter armadans
undergång 1588 förde F. de spanska trupper, som
skulle understödja de franska katolikerna mot
Henrik IV. Han lyckades undsätta Paris och
förmå Henrik att upphäva belägringen av
staden 1590. Han vann flera framgångar men
blev 1592 besegrad av Henrik och dödligt
sårad. F. visade prov på en betydande
diplomatisk förmåga och var även i detta hänseende
vuxen sin store motståndare i Nederländerna,
Vilhelm av Oranien. Genom att klokt utnyttja
den religiösa motsättningen mellan de
nordliga (reformerta) och sydliga (katolska)
provinserna lyckades han bevara de senare åt
sin herre. H.Bg.
5) Elisabet F., se Elisabet, spansk
drottning.
Farne’se, P a 1 a z z o, i Rom, anlades av
kardinal Alessandro Farnese och byggdes på
Palazzo Farneses gård.
1530-40-talen efter Antonio da San Gallo d. y:s
plan. Den imponerande takgesimsen är ett
verk av Michelangelo, som också byggt den
ståtliga arkadomgivna gårdens 3:e våning.
Palatset fullbordades på 1580-talet av G. della
Porta. Det inre är smyckat med bröderna
Carraccis berömda fresker. Efter familjen
Farneses utslocknande blev Neapels kungahus
ägare av palatset, som 1874 förhyrdes och
slutl. 1908 inköptes av franska staten för
legationens och franska arkeologiska inst:s
räkning. M.Bjn.
Farnesi’na, Villa, belägen i Rom på h.
Tiberstranden mitt emot Palazzo Farnese.
Villan, uppförd för den rike bankiren Agostini
Chigis räkning, byggdes o. 1510, trol. av Bal-
Villa Farnesina.
— 81 —
— 82 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
