Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fascism - Fasett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASETT
Mussolini framför fronten av en fascistisk ungdomsorganisation.
stegrad aktivitet på alla områden.
Privategendomen består, men om ett statsintresse kräver,
att den med el. utan ersättning ställes till det
allmännas förfogande, kan ingenting hindra
detta. Det privata initiativet erkännes, men
den korporativa lagstiftningen har skapat
yr-kesförbund, som äro beroende av statliga
myndigheter. Det nyligen bildade
”korporationernas nationella råd” har till uppgift att
enhetligt ordna produktionen. Som ordf, i detta råd
och ledare av regeringen samt f:s stora råd
har diktatorn själv (il duce) alla trådarna i
sin hand. Karakteristiskt för f. är den
oerhörda makt, som tillkommer det exekutiva
statsorganet, il duce och hans närmaste
medhjälpare. De representera eliten av nationen, och
denna ”elitteori” har spelat en stor roll i f:s
statsteori. Men denna elit kan ej framgå ur
folkval: ”de bästa böra härska på gr. av sin
rätt härtill, icke på gr. av uppdrag från den
okunniga majoriteten”. Det fascistiska partiet
betraktas i vidsträckt mening som landets elit;
det skall, ss. det heter i den s. k. fascistiska
katekesen, ”göra nationen fascistisk och bilda
en styrande klass i alla regimens större och
mindre institutioner”.
Liksom bolsjevismen (se d. o.), med vilken
den har vissa beröringspunkter, måste f.
karakteriseras ss. en antidemokratisk riktning,
om man fattar uttrycket demokrati (se d. o.)
i dess hävdvunna betydelse. Man har påvisat
inflytelser från samhällsforskare i äldre och
nyare tid, ss. fransmannen Sorel, italienarna
Machiavelli och Pareto, tyskarna Hegel och
Nietzsche m. fl. Då rörelsen fått tillflöden från
håll, där helt andra samhällsideal varit
för
härskande, och då
ledarens egna
ståndpunkter i flera avseenden
snabbt växlat, kom f.
under de första stormiga
åren att vara täml.
programlös. Mussolini själv
predikade främst
aktivitet men ville ej tvinga
in rörelsen i snäva
doktriner. Först under de
sista åren ha fascisterna
själva i talrika skrifter
sökt mera följdriktigt
utforma f:s program.
Det starka hävdandet
av statens auktoritet inåt
och utåt är ledmotivet
i all fascistisk
förkunnelse. ”Intet utanför
staten, intet emot staten,
allt för staten” (Mus-
solini). Allt som kan bidraga till att
sprida glans över det egna landet, utnyttjas
med alla den moderna reklamens hjälp-
medel. När Mussolini, den forne republikanen,
försvarar monarkien som institution, så har
han i det nationella konungadömet sett statens
främsta symbol, och när han trots sin religiösa
indifferentism och sin mot katolska
organisationer bedrivna våldspolitik åstadkom den
berömda uppgörelsen med Vatikanen (1929), har
man i det fascistiska lägret varit starkt
medveten om att genom sekler, då Italien politiskt
var splittrat, påvedömet dock riktade världens
blickar mot Rom, en gång världens huvudstad.
J.E.N.
Utanför Italien ha s. k. fascistiska partier
bildats, vilka mer el. mindre tagit intryck av
den italienska f. I Tyskland ha
nationalsocialisterna (se d. o.) tagit starkt intryck av f.,
varmed de dock förbundit en för den italienska
rörelsen helt främmande antisemitism. Även
Österrike, Ungern, Tjeckoslovakien, Frankrike
m. fl. länder ha under olika namn sina
fascistiska rörelser; starkast är den i Österrike. I
Sverige verkade en ”fascistisk
kamporganisation” några år utan framgång. Sedan den
ursprungliga ledningen avsatts, anknyter denna
grupp mera till den tyska nationalsocialismen
än till den italienska f.; dess tidigare organ
”Spöknippet” har ersatts med ”Vår kamp”. —
Litt.: I. Hjertén, ”Fascismen” (1922); H.
Tingsten, ”Från parlamentarism till diktatur”
(1930). B.
Fase’tt (fra. facette, dimin. till face, ansikte,
framsida, fas), liten rutformig yta, i sht slipad
— 107 —
— 108 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
