Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Felteori - Felton, John - Feltre - Feluck - Fem - Femdagsmedia - Femdomstolar, Fehm- - Femern, Fehmarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMERN
q i n g s 1 ä r a, Minsta
kvadratmetoden.
Felton [fäTtan], John, engelsk militär (d.
1628), nedstack 23/s 1628 i Portsmouth hertigen
av Buckingham, som han hatade av både
personliga och politiska skäl. F. dömdes till
döden och hängdes s. å. P.S.
Feltre, stad i n. ö. Italien, s. v. om Belluno;
4,750 inv. (1925; som kommun 20,127 inv.).
H. J. G. Clarke (se denne) fick 1809 titeln
hertig av F. W.P-n.
Felu’ck, ett mindre, i Medelhavet
förekommande fartyg, riggat med latinsegel på två el.
Felucker på Nilen.
tre master. Äldre tiders f. voro ofta bevärade
och hade vanl. blott en mast. T.Hrn.
Fem har trol. sedan uråldrig tid betraktats
ss. ett magiskt skyddande tal. Bland
Medelhavsländernas folk anses än i dag den
framsträckta handen (med 5 utspärrade el. på visst
sätt ställda fingrar) ss. skyddsmedel mot ”den
onda blicken” (ital. iettatura). Marockanerna
kalla en till avvärjande av onda ögons makt
anordnad amulett för ”femma”. I samma syfte
brukas sedan gammalt i Indien ett femtal av
hopfogade ädelstenar (pancaratna). Inom
medeltidens magi spelade det s. k. p e n t a g r a
m-met el. pentalfa (en femuddig
stjärnlik-nande figur, i sig döljande en femfald av
alfabetets första bokstav) en stor roll. Tecknets
anor gå tillbaka till senantik tid och Främre
Orienten, där figuren brukades ss. en symbol för
Zervan-Aion, urelden, elementens herre och
ursprung (i manikeiska hymner kallad
”femguden”).— Litt.: S. Agrell, ”Senantik
mysterie-religion och nordisk runmagi” (1931). Agr.
Femdagsme’dia. Ofta beräknas i
meteorologiska och klimatologiska årssammanställningar
medelvärden av de meteorologiska elementen
under femdagar (pentader). Detta
tidsintervall är täml. godtyckligt valt och har från
modern meteorologisk synpunkt icke synnerligen
stort värde. H.K-t.
Femdomstolar [fèm-] el. F e h m- (ty.
Fem-gerichte, till mhty. veime, veme, straff,
straffdomstol, f. ö. av mycket omstritt och ovisst
ursprung), tyska medeltida, folkliga
brottmåls-domstolar, urspr. i Westfalen. F. utgingo ur
den äldre germanska domstolsorganisationen,
bestodo av fria män från bygden och erhöllo
av kejsaren rätt att döma i livsfrågor
(Blut-gerichte). Dels offentliga, ”äkta”,
tingssam-mankomster, dels hemliga höllos för
avdömande av begångna brott. Från 1300-talet bildade
medl. ett över hela Tyskland spritt, hemligt
förbund, av vilket även furstar, t. ex. kejsar
Sigismund, voro led., och utövade ett fruktat
välde, kännetecknat särsk. genom sina snabbt
verkställda dödsdomar (hängning). En av
domstolens medl. uppträdde som åklagare. Den, som
ej hörsammade kallelse till rätten, blev verfemt,
d. v. s. förklarad i akt. Höjdpunkten av sin
makt nådde f. i början av 1400-talet. Sedan
blevo de verktyg för personlig förföljelse;
furstarna sammanslöto sig däremot, och f.
ned-sjönko till westfaliska bonddomstolar med
domsrätt i ordningsmål för att under
Napo-leons tid försvinna. — Under de oroliga åren i
Tyskland efter världskriget ha flera då
begångna politiska mord, särsk. under år 1923,
tillskrivits hemliga, privata f. — Litt.: P.
Wi-gand, ”Das Fehmgericht Westfalens” (1825, 2
Aufl. 1873); O. Schnettler, ”Die Veme” (1921).
E.K.
Femern, F e h m a r n, ö i s. ö. Östersjön,
prov. Schleswig-Holstein, Preussen, skild från
fastlandet genom det 1,500 m. breda F.-s u n d
och från Lolland genom det 18 km. breda
F.-b ä 11; 185 kvkm.; c:a 10,000 inv. F., som är
övervägande flack (högsta punkt 27 m. ö. h.)
och skoglös, utmärker sig för sin bördiga
jordmån. Förutom åkerbruk (vete och rovor)
boskapsskötsel. En järnväg går genom öns s.
delar över huvudorten Burg. — F:s äldsta
kända befolkning var slaver el. vender; ännu
under 1200-talets förra del ha de utgjort
majoriteten av öns befolkning, men redan då stod
den i beroende av danske konungen, som på
F. ägde stora, till en del bortförlänade,
jordområden. Under senare medeltiden ett
tvisteämne mellan de danska kungarna och
grevarna av Holstein, tillföll F. genom fördraget i
Flensborg 1581 hertig Adolf och var i hans
ättlingars ägo 1713, då det införlivades med
— 201 —
— 202 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
