FILMKONST Atelierinteriör med en filminspelning. och något senare Rex Ingram. Redan tidigt koncentrerades det amerikanska filmarbetet till Kalifornien, vars ständiga sol erbjuder särskilda fördelar, och i den speciella filmstaden Hollywood, 8 km. från Los Angeles, samlade de stora inspelningsbolagen efter världskriget filmens främsta såväl amerikanska som europeiska krafter. Bland de senare märkas särskilt några av stumfilmens yppersta regissörer, bl. a. tyskarna Ernst Lubitsch, Erich v. Stroheim och F. W. Murnau, svenskarna Victor Sjöström och Mauritz Stiller samt på sistone ryssen Sergej Eisenstein. Den förste skådespelare, som på den vita duken lyckades fästa de finaste skiftningarna i känslornas och stämningarnas växlande spel, var amerikanen Henry Walthall. Bland de filmens internationella stjärnor, som i Amerika vunnit världsberömmelse, märkas f. ö. Mary Pickford, Mae Marsh, Lilian Gish, Clara Kimball Young, systrarna Norma och Constance Talmadge, Gloria Swanson, Pola Negri och Janet Gaynor, alla amerikanskor, ryskan Alla Nazimova, svenskan Greta Garbo och tyskan Marlene Dietrich samt Warren Ker-rigan, William Farnum, William Hart, Douglas Fairbanks, Ernest Torrence, Wallace Reid, Milton Sills, Lon Chaney, Thomas Meighan, Richard Bartlemess, Rudolfo Valentino, Percy Marmont, Ronald Colman, Ramon Novarro, John Gilbert och särsk. i lustspelet Harold Lloyd, Ben Turpin, Roscoe Arbuckle (Fatty) och Buster Keaton, alla amerikaner, samt engelsmannen Charlie Chaplin, filmens geniale Pajazzo, tysken Emil Jannings, dess starkaste karaktärsframställare, och fransmannen Adolph Menjou. Bland sceniska konstnärer, som mera sporadiskt framträtt i stumfilmen, märkas i Amerika amerikanerna Frank Keenan, John Barrymore och svensken Lars Hanson samt Europa (utom Sverige) Sarah Bernhardt, Mau-rice de Feraudy och Yvette Guilbert, alla från Frankrike, Albert Bassermann, Fritz Kortner och Elisabeth Bergner, alla från Tyskland, ru-mäniern Alexandre de Max och svensken Gösta Ekman. Tecknad film har med stor skicklighet åstadkommits av tysk-amerikanen Max Flei-scher. Tyskland har efter 1925 producerat film av hög kvalitet. I Sverige nöjde man sig med inspelning av korta scener, tills det 1907 bildade A.-b. Sv. biografteatern i Kristianstad 1909 vågade sig på ”Värmlänningarna”, ”Bilder ur Fänrik Ståls sägner” och ”Bröllopet på Ulvåsa”, framställda av amatörer, för att 1910 med Gustav Linden som regissör och Fritiof Strömberg, Carl Bro-vallius, Emile Stiebel, Ivan Hedquist, Gerda André m. fl. i de bärande rollerna inspela ”Regina v. Emmeritz” och ”Järnbäraren”. 1911— 12 inspelade också Anna Hoffman-Uddgren några filmer med bl. a. Carl Barcklind, Sigurd Wallén och Gösta Ekman som framställare. Någon verklig fart i de sv. inspelningarna blev det emellertid ej, förrän A.-b. Sv. biografteatern 1911 under sin nye ledare Charles Magnusson förlagt verksamheten till Stockholm med ateljé på Lidingön 20X7 m. stor. Där skapade Victor Sjöström 1912 med ”Ingeborg Holm” den första sv. film, som gick kring världen, och lyfte med ”Terje Vigen” 1916 sv. film till den konstnärliga, litterärt betonade rangställning, den sedan till inemot 1925 intog. Bland Sjöströms filmer under denna period märkas ”Stormyrtösen”, ”Berg-Ejvind och hans hustru”, ”Ingmarssöner-na”, ”Hans nåds testamente”, ”Klostret i Sen-domir” och ”Körkarlen”. Mauritz Stiller tog snart upp tävlan och skänkte oss bl. a. ”Sången om den eldröda blomman”, ”Herr Arnes pengar”, ”Johan”, ”Erotikon” och ”Gösta Ber-ling”. Ivan Hedqvist framträdde också lyckligt som regissör för bl. a. ”Dunungen”, ”Carolina rediviva” och ”Vallfärden till Kevlar”. Under tiden arbetades det också på andra fronter. Hasselblads fotografiska firma i Göteborg företog inspelningar. Likaså Pathé frères sv. filial. De sammanslogos 1917 till A.-b. Skandia i Stockholm med ateljé från 1919 i Långängen, 38X23 m. stor. Där spelade John Brunius in de första av sina filmer, bland vilka märkas ”Mästerkatten i stövlarna”, Synnöve Solbak-ken”, ”Thora van Deken”, ”Gyurkoviczarna” och ”En lyckoriddare”. A.-b. Skandinavisk film-central började 1919 inspelningar i Sverige och Danmark. Båda dessa bolag gingo resp. 1920 och 1922 upp i A.-b. Sv. biografteatern, som 1920 antog namnet A.-b. Sv. filmindustri och — 393 — — 394 —