Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILMKONST
Atelierinteriör med en filminspelning.
och något senare Rex Ingram. Redan tidigt
koncentrerades det amerikanska filmarbetet till
Kalifornien, vars ständiga sol erbjuder särskilda
fördelar, och i den speciella filmstaden
Hollywood, 8 km. från Los Angeles, samlade de stora
inspelningsbolagen efter världskriget filmens
främsta såväl amerikanska som europeiska
krafter. Bland de senare märkas särskilt några
av stumfilmens yppersta regissörer, bl. a.
tyskarna Ernst Lubitsch, Erich v. Stroheim och
F. W. Murnau, svenskarna Victor Sjöström och
Mauritz Stiller samt på sistone ryssen Sergej
Eisenstein. Den förste skådespelare, som på
den vita duken lyckades fästa de finaste
skiftningarna i känslornas och stämningarnas
växlande spel, var amerikanen Henry Walthall.
Bland de filmens internationella stjärnor, som
i Amerika vunnit världsberömmelse, märkas
f. ö. Mary Pickford, Mae Marsh, Lilian Gish,
Clara Kimball Young, systrarna Norma och
Constance Talmadge, Gloria Swanson, Pola
Negri och Janet Gaynor, alla amerikanskor,
ryskan Alla Nazimova, svenskan Greta Garbo
och tyskan Marlene Dietrich samt Warren
Ker-rigan, William Farnum, William Hart,
Douglas Fairbanks, Ernest Torrence, Wallace Reid,
Milton Sills, Lon Chaney, Thomas Meighan,
Richard Bartlemess, Rudolfo Valentino, Percy
Marmont, Ronald Colman, Ramon Novarro,
John Gilbert och särsk. i lustspelet Harold
Lloyd, Ben Turpin, Roscoe Arbuckle (Fatty)
och Buster Keaton, alla amerikaner, samt
engelsmannen Charlie Chaplin, filmens geniale
Pajazzo, tysken Emil Jannings, dess starkaste
karaktärsframställare, och fransmannen Adolph
Menjou. Bland sceniska konstnärer, som mera
sporadiskt framträtt i stumfilmen, märkas i
Amerika amerikanerna Frank Keenan, John
Barrymore och svensken Lars Hanson samt
Europa (utom Sverige) Sarah Bernhardt,
Mau-rice de Feraudy och Yvette Guilbert, alla från
Frankrike, Albert Bassermann, Fritz Kortner
och Elisabeth Bergner, alla från Tyskland,
ru-mäniern Alexandre de Max och svensken Gösta
Ekman. Tecknad film har med stor skicklighet
åstadkommits av tysk-amerikanen Max
Flei-scher.
Tyskland har efter 1925 producerat film
av hög kvalitet.
I Sverige nöjde man sig med inspelning
av korta scener, tills det 1907 bildade A.-b. Sv.
biografteatern i Kristianstad 1909 vågade sig på
”Värmlänningarna”, ”Bilder ur Fänrik Ståls
sägner” och ”Bröllopet på Ulvåsa”, framställda
av amatörer, för att 1910 med Gustav Linden
som regissör och Fritiof Strömberg, Carl
Bro-vallius, Emile Stiebel, Ivan Hedquist, Gerda
André m. fl. i de bärande rollerna inspela
”Regina v. Emmeritz” och ”Järnbäraren”. 1911—
12 inspelade också Anna Hoffman-Uddgren
några filmer med bl. a. Carl Barcklind, Sigurd
Wallén och Gösta Ekman som framställare.
Någon verklig fart i de sv. inspelningarna blev
det emellertid ej, förrän A.-b. Sv. biografteatern
1911 under sin nye ledare Charles Magnusson
förlagt verksamheten till Stockholm med ateljé
på Lidingön 20X7 m. stor. Där skapade Victor
Sjöström 1912 med ”Ingeborg Holm” den första
sv. film, som gick kring världen, och lyfte med
”Terje Vigen” 1916 sv. film till den
konstnärliga, litterärt betonade rangställning, den sedan
till inemot 1925 intog. Bland Sjöströms filmer
under denna period märkas ”Stormyrtösen”,
”Berg-Ejvind och hans hustru”,
”Ingmarssöner-na”, ”Hans nåds testamente”, ”Klostret i
Sen-domir” och ”Körkarlen”. Mauritz Stiller tog
snart upp tävlan och skänkte oss bl. a. ”Sången
om den eldröda blomman”, ”Herr Arnes
pengar”, ”Johan”, ”Erotikon” och ”Gösta
Ber-ling”. Ivan Hedqvist framträdde också lyckligt
som regissör för bl. a. ”Dunungen”, ”Carolina
rediviva” och ”Vallfärden till Kevlar”. Under
tiden arbetades det också på andra fronter.
Hasselblads fotografiska firma i Göteborg
företog inspelningar. Likaså Pathé frères sv. filial.
De sammanslogos 1917 till A.-b. Skandia i
Stockholm med ateljé från 1919 i Långängen,
38X23 m. stor. Där spelade John Brunius in
de första av sina filmer, bland vilka märkas
”Mästerkatten i stövlarna”, Synnöve
Solbak-ken”, ”Thora van Deken”, ”Gyurkoviczarna”
och ”En lyckoriddare”. A.-b. Skandinavisk
film-central började 1919 inspelningar i Sverige och
Danmark. Båda dessa bolag gingo resp. 1920
och 1922 upp i A.-b. Sv. biografteatern, som
1920 antog namnet A.-b. Sv. filmindustri och
— 393 —
— 394 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
