Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
till ett stift med Borgå som stiftsstad. Av
F:s 3,582,406 inv. (1927) tillhöra 3,473,382 den
evang.-luterska kyrkan, som därför är en
verklig folkkyrka. På samma gäng är den också
statskyrka. Staten övervakar dess ekonomi,
ombesörjer religionsundervisning i skolorna,
avlönar präster vid armén och flottan, vid
fängelserna, järnvägen och för dövstumma.
Presidenten stadfäster el. förkastar lagförslag
rörande kyrkan och utnämner biskopar,
medan statsrådet och särsk. dess
undervisningsministerium har högsta uppsikten över hennes
verksamhet. För detta ändamål finnes i
ministeriet ett prästerligt referendarieråd. F. ö.
handhar kyrkan fritt sina angelägenheter. Det
vart 5:e år sammanträdande kyrkomötet
antager de kyrkliga böckerna och lagar, vilka
senare bli gällande, om de godkännas av
riksdagen och presidenten. För den eg. kyrkliga
verksamheten är landet indelat i 5 stift: Äbo
ärkestift, Tammerfors’, Uleåborgs, Viborgs och
Borgå stift med biskop, domkapitel,
kontraktsprostar och kyrkoherdar samt vid behov andra
präster. Sin utbildning erhålla blivande präster
i teol. fakulteten vid Helsingfors univ. med
dess 9 ord. lärare (6 prof., 2 adjunkter och 1
assistent) samt i teol. fakulteten vid Äbo akad.
med dess 4 prof. Teol. dimissionsexamen
berättigar till prästvigning. Efter 2 års
tjänstgöring äger präst rättighet att undergå
pastoralexamen inför domkapitlen, vilken medför
kompetens för ord. prästtjänst. Vid fakulteten
kunna högre lärda grader, teol. kand.- och
lic.-grad vinnas. Klockare utbildas vid särskilda
privata klockarskolor. Varje församling
handhar sin ekonomi, uppbär avgifter och utbetalar
löner. Av staten avlönas biskoparna och
underhållas domkapitlen ävensom präster och
kateketer i Lappmarken; dessutom erhålla en
del skolor och föreningar understöd.
Ecklesiastikstatens änke- och pupillkassa är
prästernas och klockarnas enskilda inrättning.
Kyrkans eg. uppgift består i vården av det andliga
livet samt bokföringen av den evang.-luterska
kyrkans medl. Konfirmation och kyrklig
begravning äro allmänna, medan odöpta barn
och icke stadfästa äktenskap ställvis äro rätt
talrika. Elementarundervisning meddelas i av
kyrkan underhållna skolor och söndagsskolor.
Till andra religiösa samfund, ss. metodister,
baptister, romerska katoliker m. m., höra ett
mindre antal medl., och i civilregistret äro
antecknade o. 60,000 personer.
F:s ortodoxa kyrka, officiellt kallad
G r e k i s k-k atolska kyrkosamfundet
i F. Genom furstarnas i Novgorod verksamhet
hade den ortodoxa läran vunnit insteg bland
karelarna. Vid freden i Stolbova 1617 kom en
del av dem under sv. välde, och ehuru dem
tillerkänts religionsfrihet, sökte regeringen vinna
dem för den luterska läran. Av politiska skäl
förbjödos de kalla präster från Novgorod, och i
stället ämnade man tillsätta en biskop, vigd i
Konstantinopel el. Kiev. Därav blev dock intet,
och 1685 tilläts den under metropoliten i
Novgorod verkande ”biskopen av Karelen och Ladoga”
verka i F. Efter stora ofreden ställdes de
ortodoxa församlingarna under uppsikt av den 1721
i Petersburg inrättade Heliga synoden. 1743
grundades i Viborg en särskild ”andlig styrelse”
för dem, och biskopsämbetet i Karelen och
Ladoga upphörde 1763. All lutersk propaganda
hindrades, och 1751 förbjödos luterska präster
att döpa barn av blandade äktenskap. Sedan
efter F:s förening med Ryssland ”Gamla F.”
igen förenats med det övriga, förblevo
förhållandena till en början oförändrade. 1892
inrättades ett biskopsämbete för ”F. och Viborg”.
Dess innehavare tillerkändes
ärkebiskopsvärdig-het och hade som biträde en biskop i
Sorda-vala, och sedan 1895 fanns i Viborg ett
andligt konsistorium. Efter F:s självständighet
1917 vidtogos en del förändringar. 1923
erhöll den ortodoxa kyrkan ”autonomi i
vidsträcktaste form under patriarken i
Konstantinopel. Nu finnas 2 ortodoxa biskopar — i
Karelen och Viborg — och denna ”F:s andra
folkkyrka” omfattar o. 60,000 medl. A.S.
Undervisningsväsen. Medan F. var förenat
med Sverige, var undervisningsväsendet
likformigt med det svenska. Under den katolska
tiden funnos en katedralskola i Åbo samt klos
terskolor i Åbo, Raumo och Viborg. På 1500—
1600-talen inrättades pedagogier i flera städer,
gymnasier i Äbo 1630 och Viborg 1637 samt
akad. i Åbo 1640. Skolordningen av 1724 blev
gällande till 1843, då en ny gymnasie- och
skolförordning utfärdades. Enl. den funnos högre
och lägre elementarskolor, gymnasier och
flickskolor. Också finska språket bereddes då
någon plats å läroplanen, och 1848 grundades
det första finska högre lärov. i Jyväskylä.
Under inflytande av den moderna liberalismens
anda underlades skolväsendet 1869 en central
världslig skolstyrelses tillsyn och förvaltning:
endast övervakandet av religionsundervisningen
tillkom biskoparna. 8/s 1872 stadfästes en ny
skolordning, som med många förändringar är
gällande ännu. Enl. denna funnos klassiska
lyceer, ett reallyceum, real- och
fruntimmersskolor. För utbildande, av lärare inrättades
1864 ett normallyceum med svenska ss.
undervisningsspråk och knappa 10 år senare
ett dylikt för de finska skolorna. Dessa
skolor ha bildat epok i F:s högre skolväsendes
historia genom införande av fullkomligare
läro
— 495 —
— 496 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
