Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKAR
nas mellan de bägge raderna gälblad en
skiljevägg, som når ut till huden. Flera gälhålor
bildas på så sätt. Det är den i vattnet lösta
syrgasen f. upptaga vid andningen.
Inströmningen av vattnet försiggår hos ben-f. sålunda:
gälöppningarna tillslutas, munhålan och
gälhålan utvidgas genom sänkning av munhålans
botten samt utåtböjning av gällock och
gäl-hmna, varefter munnen öppnas och vattnet
strömmar in. Därefter slutes munnen, öppnas
gälöppningarna, böjas gällock och gälhinna
inåt och höjes munhålans botten. Vattnet
pressas då förbi gälarna ut genom gälöppningarna.
I motsats till förhållandet hos de luftandande
ryggradsdjuren finnas således särskilda vägar
för in- och utandningen. Ibland gå f. upp
till ytan och snappa luft, som sedan skjutes
omkr. i munhålan och syrsätter det intagna
vattnet. Vissa f. snappa mera regelbundet luft,
som sedan får passera genom tarmkanalen, där
ett gasutbyte försiggår. Hos flera f., som äro
i stånd att längre tid leva ovan vattnet,
finnas accessoriska organ för luftandning och hos
lung-f. särskilda lungor utbildade förutom
gälarna. Tages en f. upp ur vattnet, klibba
gälbladen samman, så att andningsytan reduceras
till en obetydlighet. Detta är den
huvudsakliga orsaken till att f. merendels dö snart efter
upptagandet ur vattnet. Av intresse är, att hos
larverna av sill-f. tjänar tarmkanalen, innan
gälarna utbildats, som andningsorgan, och man
är numera böjd för att antaga, att gälarna ej
äro de ursprungligaste andningsorganen hos f.
På insidan av gälbågarna sitta strålformiga
bildningar, gälräfständerna, som tjäna som
sil-apparat och hindra intagen föda att passera
ut förbi gälarna, som lätt kunde skadas. Hos
planktonätande f. äro gälräfständerna långa
och borstlika, hos f., som leva av bottendjur,
korta och fasta. — Blodkärlsystemet
bildar ett enda slutet kretsloppsystem utom hos
lung-f., som även ha ett andningskretslopp.
Hjärtat består av en kammare och ett förmak
samt en vensäck (sinus), som bildar ett
förrum till förmaket. Hos lung-f. äro både
kammare och förmak ofullst. delade i två avd. —
F. visa en hög utveckling av den mest
primitiva formen för exkretionsystem,
genom vandringsceller, som avlagra vissa
avfalls-ämnen. Avlagringen av guanin på skilda
ställen i kroppen samt av kalkföreningar vid
bildandet av fjäll och små tänder antagas vara
processer av dylik natur. Men även egentliga
njurar finnas utbildade i nära anslutning till
blodkärlsystemet. Den först bildade njuren
ligger långt fram (huvudnjuren) och har ej
blott exkretorisk funktion utan även till
uppgift att bilda röda blodkroppar. Den ersättes
som exkretionsorgan hos flertalet f. av en
annan njure, som senare utvecklas bakom den
förra som ett långt band på vardera sidan. —
Könsorgan. F. äro i regel skildkönade. Hos
ben-f. äro både testiklarna (mjölken) och
äggstockarna (romsäckarna) säckliknande
bildningar, från vilkas inre yta sädeskroppar, resp,
ägg utvecklas. Dessa utföras genom
utförs-gångar, som äro direkta fortsättningar av de
ihåliga könskörtlarna. Hos lax-f. saknas
ut-försgångar för äggen, som utstötas i bukhålan
och utföras genom en öppning bakom
larmönp-ningen. En del ben-f. föda levande ungar,
men de flesta lägga äggen i vattnet, där de
befruktas. Ägget är omgivet av en membran,
som slutl. spränges, så att f.-ynglet kommer
ut (”kläckes”). Det livnär sig till en början
av den återstående äggulan, som bildar en
Laxöringsyngel med gulsäck (a).
säck (gulsäcken) på ynglets buksida. Brosk-f.
visa en mera specialiserad utveckling av
könsorganen. Ynglet av en del f. genomlöper en
förvandling, t. ex. ålen. F :s
forlplantningsbe-styr kallas lek. Ofta företaga f. särskilda
vandringar till lekplatserna (lekvandringar), då för
leken fordras vatten el. botten av viss
beskaffenhet. Flera f. torde leka blott en gång och
dö sedan, i vissa fall antagl. beroende på att
alla könsprodukterna bli mogna på en gång.
Hos flertalet f. mogna äggen portionsvis, och
den individuella lektiden kan vara ett par
veckor. Skulle alla ägg hos t. ex. en rödspätta
mogna på en gång, skulle de upptaga en
volym dubbelt så stor som hela fiskens. De flesta
f. bekymra sig ej om avkomman, men hos en
del förekommer dock yngelvård (spiggen, se
d. o.). — Hjärnan är hos f. jämförelsevis
liten och utfyller aldrig fullständigt
hjärnskå-len, utan resten av denna är fylld av en
gelé-artad vävnad. För f. karakteristiska
sinnesorgan äro slemgropar och sinnesknoppar, som
kunna finnas här och var på kroppen. De
viktigaste av dem äro sidoorganen, vartill
sidolinjen hör. Genom dem kunna f. förnimma
styrkan och riktningen av vattenrörelser, men
ej ett allsidigt vattentryck. Sidoorganen äro
därför av stor betydelse för f:s orientering.
Andra sinnesknoppar torde fungera som
värmemätare el. smakorgan. Luktorganen utgöras
— 587 —
— 588 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
