Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiume - Fixerbad - Fixering - Fixeringsbild - Fixernatron, Fixersalt - Fix idé - Fixpunkt - Fixstjärneaberration - Fixstjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIXSTJÄRNOR
Fiume.
till uppgift att upplösa och avlägsna de
silver-halogenider i det fotografiska bildskiktet, som
icke förut överförts till silver. Förfarandet,
som avser att göra den positiva el. negativa
bilden ljusbeständig, kallas fixering.
Härvid användes huvudsaki. natriumtiosulfat, som
i praktiken vanl. går under benämningen
fi-xernatron. Saltet upplöses i vatten; stundom
tillsättes natriumbisulfit för att öka badets
hållbarhet, ävensom salmiak för att påskynda dess
verkan (snabbfixerbad). Genom tillsats av
guldkloridlösning jämte vissa andra salter
er-hålles s. k. tonfixerbad, som samtidigt
förlänar silverbilden en viss önskad färg. A.Sv.
Fixe’ring* 1) F. av blyertsteckningar m. m.,
se F i x a t i v.
2) F. av fotografiska bilder, se F i x e r b a d.
3) Den biologiska vetenskapen arbetar i
stor utsträckning med vävnadsmaterial, som
på lämpligt sätt dödats och konserverats, d. v. s.
fixerats. För att erhålla mikroskopiskt
studiematerial använder man i regel en sådan f.
Det är av vikt, att f.-medlen lätt tränga in i
vävnaderna och hastigt döda dem samt att de
bibehålla den vitala strukturen i möjligaste
mån och utan starkare skrumpning. Att finna
någon f., som bibehåller vävnadselementen
fullst. i den form, i vilken de befinna sig under
livet, kan man ej vänta. Det viktigaste vid
en f. är därför, att äggvitekropparna komma
att utfällas el. utkoaguleras på lämpligaste sätt
och helst i möjligast olöslig form.
F.-meto-derna äro många. F.-medlen kunna vara enkla,
ss. formol, absolut alkohol, salpetersyra,
osmi-umsyra, men oftast använder man blandningar
av två el. flera ämnen. Sådana blandningar
benämnas i regel efter de vetenskapsmän, som
infört dem i tekniken. Müllers, Orths, Hellys,
Zenkers och Tellyesniczkys vätskor innehålla
som huvudbeståndsdel kaliumbikromat,
Flem-mings och Hermanns vätskor osmiumsyra,
Bouins vätska innehåller bl. a. pikrinsyra,
Rabls platinaklorid o. s. v. Sublimat, isättika,
triklorättiksyra och alkohol äro vanliga
tillsatsmedel i dessa sammansatta f.-vätskor. Om
Carnoys lösning se d. o. — F. bör ske på
material, tillvarataget snarast möjligt efter döden,
och en snabbare f. erhålles, ju mindre de
stycken, som behandlas, äro. T.H-n.
Fixe’ringsbild (till ty. vexieren, narra, varav
äldre sv. fixera), skämtbild, i vars
egentliga teckning döljer sig en figur, som det gäller
att uppsöka.
Fixe’rnatron, Fixe’rsalt, natriumtiosulfat (se
d. o.), användes inom fotografien för
tillredning av fixerbad (se d. o.).
Fix idé, envist, oftast sjukligt fasthållande
vid en ogrundad mening; se Tankevilla.
Fixpunkt, se Avvägning, sp. 970; jfr
Triangelpunkt.
Fixstjärneaberration [-Jo’n] kallar man den
förändring i en fixstjärnas skenbara läge, som
förorsakas av jordens och ljusets rörelse. Se
Aberration. Ch.
Fixstjärnor (av lat. fixus, fast) kallas, i
motsats till solen, månen och planeterna,
sådana himlakroppar, som endast ytterst
långsamt förändra sitt läge på himlen. De synas
för blotta ögat som lysande punkter och visa
även i de starkaste tuber ingen skiva.
Utmärkande för de flesta ljusare f. är deras
blinkande el. scintillation (se d. o.). Ang. f :s
— 653 —
— 654 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
