FLENSBURG allt en framstående cellforskare. Det är han, som först klarlagt processerna vid cellens mi-totiska delning (se Celldelning), och hans klassiska arbete ”Zellsubstanz, Kern und Zell-theilung” (1882) utgör grundvalen för senare cellforskning. Som lärare var F. mycket eftersökt, och talrika senare anatomer ha erhållit sin viktigaste utbildning hos honom. T.H-n. Flen. 1) S:n i Villåttinge hd, Södermanlands län ö. n. ö. om Katrineholm; 50,i« kvkm., därav 45,os land; 3,352 inv. (1931), därav 2,031 i Flens municipalsamhälle; 9,57 kvkm. åker (1927; 21,s°/o av landarealen), 26,12 kvkm. skogsmark. Egendom: Stenhammar (se d. o.). Pastorat: Lilla Mellösa och F., Villåttinge kontrakt, Strängnäs stift. J.C. 2) Municipalsamhälle i Flens s:n, järnvägsknut vid V. stambanan och Oxelösund—Väst- Ur S.T.F:s bildarkiv. Vägparti vid Flen. manlands järnväg; 1,33 kvkm.; 2,031 inv. (1931). Handels- och industriort (tröskmaskins-fabrik, möbelfabrik, tegelbruk, vagnfabrik m. m.). Lasarett och epidemisjukhus. Taxeringsvärde å fastighelsskattepliktig fastighet 6,199,700 kr., till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 2,013,980 kr. (1930). J.C. Flen, gräsart, se R ö r f 1 e n. Fleninge, förr Flenninge, s:n i Luggude hd, Malmöhus län, n. ö. om Hälsingborg: 22,03 kvkm., därav 21,8» land; 1,684 inv. (1931; 77 inv. pr kvkm.); 20,30 kvkm. åker (1927; 92,7% av landarealen), 0,n kvkm. skogsmark. Inom F. ödåkra stationssamhälle (se d. o.). — Pastorat: Allerum och F., Luggude n. kontrakt, Lunds stift. J.C. Flenninge, se Fleninge. Flensburg [-bork], da. Flensborg, stad i preussiska prov. Schleswig-Holstein, vid Flens-burger Förde (Flensborg Fjord); 63,146 inv. (1925). F. har betydande maskin- och oljeindustri, brännerier; handel med trävaror, spannmål och kol; konstindustriskola, navigationsskola och betydande skeppsbyggerier. En stor handels- och fiskeflotta är hemmahörande i F. Hamnen anlöpes årl. av o. 1,500 Norderthor i Flensburg. fartyg om c:a 140,000 netto registerton. Frihamn finnes. — Av stadens medeltida byggnader kvarstå några. Johanneskyrkan, urspr. romansk, är ombyggd; mera betydande är den något yngre Mariakyrkan, som nu visar sengotiska drag, liksom Nicolaikyrkan. Från nyare tid äro stadsportarna — Kompagniethor vid hamnen samt Norderthor. Bland samlingarna är Kunstgewerbemuseum mest betydande med en synnerligen värdefull möbelavd. — Tidigast nämnt i samband med de första striderna mellan Danmarks konung och Sles-vigs hertig o. 1250, spelade F. hela medeltiden igenom en betydande roll i dessas strider om Slesvig, tills det 1460 införlivades med kungariket. 1864 tillföll F. Tyskland; staden var redan då till största delen tysk; det danska inslaget minskades ytterligare genom de tyska myndigheternas politik. I den efter Versailles-freden företagna folkomröstningen samlade tyskarna 27,081 röster mot 8,944 för återförening med Danmark. Ett från dansk sida framlagt förslag att internationalisera F. med område ledde ej till resultat, och F. tillerkändes Tyskland. Den danska minoriteten har sina samlingslokaler i Flensborg Hus samt ett energiskt och stridbart språkrör i tidn. ”Flensborg Avis”. W.P-n; E.W.; B. Flensburg. 1) W i 1 h e 1 m F., biskop (1819— 97), fil. d:r 1841, docent i systematisk teologi vid Lunds univ. 1847, teol. adjunkt 1849, prof. —741 — — 742 —