Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flinta - Flintberg, Jakob Albrekt - Flintenberg, Johan David - Flintglas - Flintlåsgevär - Flintporslin, Wedgwoodporslin el. finfajans - Flintrännan - Flirt, flört - Flis - Flisby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLINTBERG
vid Kvarnby och Sallerup nära Malmö, voro
dock det vanligaste. Från områdena för f:s
förekomst och sannolikt i stor utsträckning
från gruvorna bedrevs en omfattande export
av färdiga föremål, halvfabrikat och helt
obearbetad el. grovt tillhyfsad råvara. Vad
beträffar bearbetningen, nådde denna sin högsta
fulländning i Egypten och Skandinavien. I
förstn. land var f. i bruk också under
bronsåldern. Även i Europa, särsk. dess periferiska
delar, har detta varit fallet (se
Bronsåldern, sp. 18). G.Em.
Flintberg, Jakob Albrekt, kameral förf.
(1751—1804), tjänsteman i Kommerskollegium,
v. advokatfiskal där 1790, kommerseråd över
stat 1803. F. är känd för sina goda arbeten i
sv. närings- och sjörätt, främst det ännu
anlitade samlingsverket ”Lagfarenhetsbibl.” (6 bd,
1796—1807). E.K.
Flintenberg, Johan David, historiker
(1762—1819), fil. mag. 1785, docent i
lärdomshistoria i Uppsala 1786, sekreterare vid Kungl.
museum i Stockholm 1792, riksantikvarie 1793
—95, rektor vid Stockholms katedralskola
1805. F. vann 1787 Vitterhetsakad:s stora pris
för ”Afhandling om Hanse-städernas handel
med Sverige” (tr. 1791). Bland hans övriga
arbeten märkas ”Anmärkningar om utländska
specerier, nyttjade i Sverige uti 16:e seklet”
(1808) samt övers, av utländska arbeten i
nä-ringshistoria och statskunskap. E.Blp.
Flintglas, se Glas.
Flintlåsgevär, gevär med flintlås. Ang.
ge-värslåsets konstruktion och utveckling se
Handeldvapen. F., som uppfanns i
Frankrike på 1630-talet, brukades länge som
jaktgevär, innan det började användas som
militärvapen. Det mottogs först med stort
misstroende och försågs därför med både
lunt-och flintlås. I Sverige förekommo f. redan på
1650-talet men infördes först på 1680-talet i
sv. armén, där det bibehölls, tills det på
1830-talet började utträngas av slaglåsgeväret. F.
brukades dock under hela 1800-talet och
användes ännu av exotiska folkstammar. G.W.F.
Flintporslin, Wedgwoodporslin el.
finfajans framställdes första gången av
engelsmannen Josiah Wedgwood 1762 av de
vita lerorna från Devonshire och Dorsetshire
med tillsats av finpulvriserad flinta.
Föremålen brännas två gånger och täckas efter den
första bränningen med genomskinlig blyglasyr,
innehållande flintmjöl. Jfr Fajans. C.-A.N.
Flintrännan är benämningen på den
jämförelsevis smala, av grund omgivna farled, som
från Lomma-bukten framgår i s. v. riktning
mellan skånska landet och den danska ön
Saltholm. Minsta vattendjupet i farleden är
Tekanna av rött flintporslin. 1700-talets slut.
South Kensington-museet.
7,2 m. vid medelvattenbestånd. De s. ö. om
och helt nära rännan belägna, farliga grunden
Kalkgrundet och Oskarsgrundet äro utmärkta
med var sitt fyrskepp, med samma namn som
resp, grund. Vid rännans n. ö. ända ligger
även ett fyrskepp, ”Malmö redd”. I övrigt är
rännan utmärkt med lysbojar och många
prickar. Av de n. v. om rännan belägna
grunden må nämnas Sjölien, Nordre Flint och
Söndre Flint. Mellan F. och skånska landet
framgå ytterligare två farleder med mindre
vattendjup, Trindelrännan och
Lernacksrän-nan. Planer på fördjupning av F. föreligga
men ha ännu ej tagit fast form. Slenrensning
har dock pågått under många år. Se karta
över Öresund. E.Hg.
Flirt [flat] (eng.), flört, kurtis, ytlig el.
låtsad förälskelse; person som har böjelse för
el. är föremål för sådan. — Verb: flirta,
f 1 ö r t a.
Flis. 1) F. el. f 1 i s a, ett flatt stycke av
bergart med skikt- el. klyvytor. I
stenindustrien säger man om sten, som har sina största
dimensioner efter skikt- el. klyvytor, att den
är ”slagen på flis”. Motsatsen är ”slagen på
borst” (se d. o.). K.A.G.
2) Allmogenamn på skiffriga el.
tunnskik-tade bergarter, i sht i Skåne, t. ex. siluriska
skiffrar, t. o. m. ortocerkalken; i de skånska
stenkolsfälten användes benämningen f. för en
kolhaltig skiffer (”kol n:r 3”). K.A.G.
Flisby, s:n i S. Vedbo hd, Jönköpings län,
n. ö. om Nässjö; 113,90 kvkm., därav 106,71 land;
— 759 —
— 760 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
