Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Floda - Floda kolonier - Flodbarb - Floddelfiner - Floddike - Floderus, släkt - Floderus, 1. Johannes - Floderus, 2. Manfred - Floderus, 3. Björn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLODBARB
Ur S.T.F.s bildarkiv.
Floda kyrka i Södermanland med klockstapel och
t. h. Kaggska gravkoret.
mönster. När verksamheten stod i sitt flor,
hade föreningen förutom de ursprungliga
kolonierna i Vemdalen (Härjedalen) sådana i
Häst-veda (Skåne) 1914—18 och å Salbohed
(Västmanland) 1916—18. Ekonomiska svårigheter
under krigsåren tvungo föreningen att
inskränka och delvis nedlägga sin verksamhet; ett
återupptagande av densamma planeras. Th.Dn.
Flodbarb, fiskart, se B a r b.
Floddelfiner, fam. Platani’stidæ bland
tandvalarna (se d. o.), omfattar 3 i sött vatten
levande arter, vilka uppvisa flera primitiva
karaktärer. Halskotorna äro fria och huvudet
genom en inskärning svagt avsatt från
kroppen. Käkarna äro långa och näbbliknande,
försedda med många tänder. I Indus, Ganges och
Brahmaputra lever gangesdelfinen {Platani’ sta
gange’tica), som blir 2—3 m. lång och har
halvmånformigt kluven stjärtfena och
rudimentära ögon. Färgen är ovan gråsvart med
ljusare undersida. Födan utgöres av
kräftdjur och bottenfisk. I Amasonflodens och
Ori-nocos vattenområden finns den långnosade
del-finen {I’nia geoffroye’nsis) och i La
Plataflo-dens deltaområde den 1 m. långa
Stenode’l-phis blainvi’llei. Ett flertal fossila f. äro
kända från Amerikas och Europas tertiära
avlagringar. H.B-n.
Floddike, ett större öppet dike el. kanal,
varigenom vattnet från ett större
nederbördsområde (flodområde) avledes. Vid
dimensionering av f. iakttages, att det blir tillräckligt
stort, så att översvämningar icke äga rum vid
vårfloden (snösmältningen) el. exceptionellt
stark nederbörd. Hj.P.
Flode’rus, släkt stammande från Lekeryds
s:n, Småland. Släktnamnet upptogs av Per F.
(1683—1741), slutl. prost i Skatelöv; dennes
son var nedannämnde F. 1). C.
1) J o h a n n e s F.,
filolog (1721—89),
docent i grekiska
litteraturen i Uppsala
1752, prof, i grekiska
där 1762, kyrkoherde
i Gamla Uppsala
1779; medl. i
bibelkommissionen 1773.
F. skrev ett stort
antal lingvistiska och
teologiska arbeten
samt verser och tal
på latin. S.Ss.
2) Manfred Mustafa F., den föregåendes
sonsons son,
skolman (1832—1909), fil.
d:r 1857, lektor i
naturvetenskap vid
Uppsala
katedralskola 1859, rektor där
1866—99. F., som
var en framstående
skolman, var medl.
av flera kommittéer
ang. elementarlärov.
Hans ”Fysikens
första grunder” (1862—
65) har utgått i flera
uppl. och var länge den allmänna läroboken
i ämnet vid lärov. N.Lhl.
3) Björn Gustaf Oscar F., den föregåendes
son, läkare (f. 14/s 1867), med. d:r 1898, docent
i kirurgi i Uppsala
1897, i Stockholm
1899, överkirurg vid
Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för
sjuka barn s. å. F :s’
gradualavh. gällde [-prostatahypertro-fiens-]
{+prostatahypertro-
fiens+} behandling.
Mycket intresserad
botanist, är han en
av de främsta nu
levande Salixkännarna
och har för studier
— 771 —
— 772 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
