- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 9. Falkenberg - Francolinus /
811-812

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flottledsbyggnader - Flottledsfonden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLOTTLEDSFONDEN Ur S. T. F:s bildarkiv. Leddamm i Skröfallet, Gällivare s:n. fylla sin uppgift, erfordras ofta en del särskilda byggnader. De viktigaste fasta byggnaderna äro dammar och ledare. Spar-, reglerings- och ränndammar ha till ändamål att samla, reglera och fördela vattentillgången såväl i flottleden som ock i nedanför liggande vattendrag. Ledare el. ledkistor avse att minska vattendragets bredd, så att lämpligt vattendjup erhålles, att avstänga en gren av vattendraget, att tjäna som skydd för lösa stränder samt att leda flottgodset i skarpa krökar el. förbi olika slags hinder i el. invid flottleden. Ledare utföras på olika sätt och av skilda material, t. ex. risledare, kubbledare, timrade enkla och dubbla ledare o. s. v. Stenslänter, strandskoning med ris och sten, plankbeklädnad m. m. utgöra andra skyddsanordningar. Landtimmer och ledbrötar äro tillfälliga byggnader, som åter rivas, när flottningen gått fram. Rännbyggnader äro alltjämt nödvändiga, där vattendraget bildar branta, storsteniga och krokiga forsar, samt byggas såväl av trä som av sten, betong och plåt. Timmermagasin el. stoppbommar och skiljeställen anordnas för att samla, resp, skilja flottgodset. Bland mekaniska hjälpmedel är flott- ningshaken flottarens förnämsta redskap. Bommar och länsar ha till uppgift att skydda stränder, båtleder, vattenverk m. m. vid flottningen samt att leda, sammanhålla el. hejda virket. Bommarna äro fasta el. tillfälliga samt utgöras av länsslanor, förenade medelst olika slag av koppel. Gånglänsar hopfogas av två el. flera stockar i bredd. Styrlänsar äro ofta försedda med ”vingar” el. vinklar och kallas då ving- el. vinkelbommar. Vid sjöflottning användas spelflottar, på större sjöar ångvarpbåtar, motorvarpbåtar el. varppråmar för att framföra det i ringbommar el. flottar samlade flottgodset. Den fria ändan av en lina — ofta ett par km. lång — fastgöres härvid i ringbommen, med linan upplindad på vinschen el. varpspelet. Medan fartyget går till en moring, får linan löpa ut, varefter varpbåten fastgöres och spelet sättes i gång. Linan lindas härvid in, dragande timmermassan fram till båten. Detta upprepas, tills sjön passerats, då bommen åter öppnas och virket släppes löst i strömmen. Enl. en lag av 1919 är flottningsförening (se Flottningslagstiftning) skyldig att sörja för nödiga härbärgen åt flottnings-arbetarna. E.Ge. Flottledsfonden, en av de penningfonder, som ingå i Domänfonden (se d. o.). F. har Ur S. T. F :s bildarkiv. Forsen och timmerrännan vid Torsby bruk, Värmland. — 811 — — 812 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 17 15:13:26 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-9/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free