Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fogelberg, Bengt - Fogelklou-Norlind, Emilia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOGELKLOU-NORLIND
marmorstatyn ”Paris med äpplet” (s. å.;
Nationalmuseum) förena franskt behag med
intryck från Thorvaldsens klassicism. Modellen
till Gustav Vasas byst vid Uppsala slott bildar
B. E. Fogelberg: Gustav Vasas byst vid Uppsala
slott, avtäckt 1827.
upptakten till den produktion, som framför allt
är förknippad med F :s namn,
monumentalskulpturerna med nordiska ämnen. 1828 fick
F. av konungen beställning på Odens staty i
marmor. F. frångick sitt ursprungliga förslag
med den tronande Oden och utförde på
konungens önskan asaguden i stående ställning, ”som
härgud skådande från någon bergstopp in uti
det gamla Skandinavien”. Som yttre förebild
hade F. valt den kapitolinske Mars. Vid F:s
hemkomst 1831 väckte statyn stor hänförelse.
Trots detta fick F. vänta ännu ett årtionde på
beställningen av de båda återstående gudarna.
Under väntetiden utförde F. en kolossalstaty
i marmor av Karl XIII, beställd av Karl Johan
(1833; nu i Exercishuset på Skeppsholmen),
samt skisser till en rad kungastatyer, vidare
ett antal verk med klassiska ämnen, ss.
”Apol-lon med cittran” (1838; Nationalmuseum),
”Venus med äpple” (s. å.; Nationalmuseum) och
”Amor och Psyche” (utförd i marmor av J. P.
Molin, Göteborgs konstmuseum). 1839 kom så
beställningen på ”Tor” och ”Balder”, som fick
ersätta Frej. De hemsända skisserna
granskades av konungen lika strängt, som då det gällde
Odenstatyn, otvivelaktigt till förmån för
resultatet. I själva verket är likheten ringa
mellan de första förslagens Hercules-Tor och den
konstnärliga nyskapelse, som Torstatyn trots
allt beroende av hellenism och barock utgör.
Balders staty, påverkad av antika
kvinnosta-tyer och Thorvaldsens ”Kristus”, bildar med
sin feminina vekhet den starkaste kontrast till
Tors våldsamma muskelkraft och
bravurmässiga rörelse. Statyerna blevo färdiga 1844. Vid
sitt besök i hemlandet följ, år mottog F.
beställning på de 3 monumentalstatyerna av Birger
Jarl och Karl XIV Johan för Stockholm samt
Gustav Adolf för Göteborg. På nedresan till
Rom besökte F. Tyskland och Paris och erhöll
närmare kontakt med de realistiska
tendenserna i samtida skulptur, vilka f. ö. redan
gjort sig gällande t. ex. i F:s ”Tor” och som
kommo till fullt uttryck i de blivande
monumentalstatyerna, i så hög grad, att F :s förmåga
att karakterisera skilda historiska gestalter och
karaktärer knappast överträffats i senare sv.
skulptur. Statyerna götos i München 1853—54.
På hemfärden råkade den för Göteborg avsedda
statyn ut för en sjöolycka men bärgades och
såldes till staden Bremen, då Göteborg
föredrog att gjuta en ny. — F:s personliga egenart
bryter först fram i gestalten Tor, och efter
beröringen med realismen blev F. med de senare
monumentalverken vår förste möderne
bildhuggare. F. var mer reflekterande än
kännande, varje verk med djupare idéinnehåll
föregicks av en ofta mångårig brottning med
problemet om form och innehåll, men när verket
stod färdigt, föreföll lösningen självfallen. Til!
lynnet var F. skygg och tillbakadragen och
hade föga beröring med den kring Byström
samlade sv. konstnärskolonien i Rom. — F.
var även intresserad arkeolog och uppträdde
t. o. m. som förf, av ett vetenskapligt arbete
på området. 1833 hade F. utnämnts till v.
prof, och 1839 till prof, vid Konstakad. men
tjänstgjorde aldrig. — Litt.: C. Leconte,
”L’æuv-re de F.” (1856); J. Bottiger, ”B. E. F.” (1880);
R. Josephson, ”F:s nordiska gudar” (i
”Natio-nalmusei årsbok”, 1922). G.V.
Fogelklou-Norlind, Emilia Maria,
författarinna (f. 2^/7 1878), fil. kand, i Uppsala 1906,
teol. kand 1909 (den
första svenska
kvinna, som avlagt denna
examen), lärarinna
på skilda orter 1899
—1923, då hon tog
avsked som lektor
vid
folkskolesemina-riet i Kalmar för att
helt ägna sig åt
författarskap och
före-läsningsverksamhet.
Det förra omfattar
ett 20-tal större och
— 899 —
— 900 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
