Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEK
ning själva handskas med böcker. De
särskilda barnavd. ha kommit härifrån (med
början på 1880-talet). Här har för första gången
verklig ”stordrift” på f.-området kommit till
stånd, och därmed har också nödvändiggjorts
införandet av arbetsbesparande, praktiska
”bibl.-tekniska” metoder på olika områden,
vilka senare visat sig med fördel kunna
till-lämpas också i mindre förhållanden. I detta
avseende kan erinras om kortsystemen vid
utlåningen, standardiseringen av
kortkatalogernas format o. s. v. På senare år har stor vikt
lagts vid ordnandet av särskilda bibl.-avd. för
vissa speciella litteraturgrenar: konst,
undervisning, teknologi, handel o. s. v. I sistn.
avseende kan nämnas, att t. ex. bibi, i
Manchester och Liverpool efter världskriget fått
speciella handelsavd. i resp, stads börshus. I
syfte att tillgodose de allvarligt studieintresserade
ha på vissa håll anställts speciella rådgivare,
som bl. a. uppgöra studieplaner för ett
grundligare studiearbete (s. k. library advisers).
I Tyskland kan man bland de tidigaste
förespråkarna för stadsbibl. åberopa Luther.
Ett visst uppsving gjorde sig här märkbart
under förra hälften av 1800-talet. Jordmånen var
emellertid rätt långt fram i tiden ej lika
gynnsam som i de angclsaxiska länderna. Först på
1890-talet fick bibi.-rörelsen starkare fart. Stor
betydelse hade därvid det 1891 grundade
Co-menius-Gesellschaft, som bl. a. uppställde krav
på utbildad personal med bibl.-arbete som
huvudsyssla, tendensfritt bokurval, inrättande av
läsesalar o. s. v. Det första moderna
stadsbibl., som vände sig till alla samhällsklasser,
var det, som 1898 inrättades i Charlottenburg.
Andra föregångsinstitutioner äro bibi, i Stettin,
Leipzig och Hamburg. Till vissa bibi, äro
anknutna s. k. Beratungsstellen, som till den
kringliggande landsbygden utsända
vandrings-bibl. och lämna de mindre bibl:s föreståndare
hjälp och råd. Så är t. ex. fallet i Stettin. I
övrigt torde landsbygdens f-väsen vara bäst
utvecklat i vissa gränsområden, t. ex. i
Schleswig (med Flensburg som centrum). Vid sidan
av den allmänna konfessionslösa bibl.-rörelsen
har man en av Borromäusverein bedriven
spec. katolsk bibl.-verksamhet. Bibl.-skolor
finnas i Berlin och Leipzig. De tyska f.
representera en bibi.-typ, som i någon mån
avviker från den angelsaxiska. Den mest påtagliga
olikheten är, att man i regel avböjer
”öppna-hylluppställningen” och placerar
utlåningslit-teraturen helt och hållet i bokmagasin.
Orsaken är framförallt, att man hoppas att på
detta sätt bibl.-personalen i större utsträckning
skall av låntagaren tagas i anspråk för
studievägledning. Som underlag för systematisk
hjälp vid studier och bokurval har man gjort
ingående statistiska undersökningar av
studieintressena i olika befolkningsgrupper. I övrigt
använder man i stort sett samma
arbetsmetoder som i andra länder (bl. a. lägger man
stor vikt vid bibl.-kataloger med
innehållsupp-lysningar om de olika arbetena), och de för
en del år sedan starkt iögonfallande
olikheterna mellan tyska och angelsaxiska f.-ideal
torde i någon mån hålla på att utjämnas.
Av övriga länder har Holland ganska
tidigt haft relativt väl tillgodosedda f. i städerna,
i regel drivna av föreningar. Främst stå bibi,
i Amsterdam, Rotterdam (med en stor
byggnad) och Haag. Landsbygdens bibl.-väsen
drives huvudsaki. från stadsbibl. el. genom
särskilda bibi.-förbund. Staten understöder
bibi.-verksamheten med ej obetydliga belopp. —
I Tjeckoslovakien har staten efter
världskriget vidtagit synnerligen kraftiga
åtgärder för stödjande av f.-väsendet. Genom en
lag av 1919 har således bl. a. införts en
föreskrift om skyldighet för varje kommun att
före 1929 inrätta ett bibi, med kommunalt
anslag uppgående till visst minimum pr inv.
Härtill komma centralbibi, och en statlig
inspek-tionsmyndighet. — Också i Belgien
lämnar staten betydande anslag och har 1921
föreskrivit en skyldighet att inrätta bibi, i
varje kommun, där Vs av de röstberättigade så
påfordrar. — F.-verksamheten i Frankrike
har hittills varit föga utvecklad. Av stor
betydelse för en uppryckning på detta område
har emellertid varit inrättande av ett
amerikanskt bibi, i Paris efter världskriget med en
därtill anknuten bibl.-skola. — Även i länder
i s. och ö. Europa, där tidigare f.-rörelsen
varit obetydligt tillgodosedd, har under senare
år förmärkts ett åtskilligt livligare intresse, och
bibi, ha i vissa länder kunnat glädja sig åt
ett relativt starkt statligt stöd. Detsamma
gäller om vissa utomeuropeiska länder (t. ex.
Japan, Kina och Indien).
Av de nordiska ländernas f. gå bibi, i D a
n-m a r k tillbaka till slutet av 1700-talet. De
äldsta voro rena allmoge-bibl. På 1880-talet
började staten understödja verksamheten och till
satte 1899 en särskild Komité til
Underst öttelse af Folkebogsamlinger (nu ersatt av
Statens Bibliotekstilsyn). Kort därefter
började en modernisering av städernas bibi, efter
angelsaxiskt mönster. Av stadsbibl. har
Köpenhamns den största verksamheten (med ett
huvudbibi. i Nikolai Kirke och 8 filialer, 300,000
bd samt en årlig utlåning om nära 2 mili. bd).
15 danska städer ha egna bibl.-byggnader, bl.
a. Gentofte, Esbjerg och Silkeborg. Av
övriga väl tillgodosedda bibi, märkas bibi, i
— 915 —
— 916 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
