FOLKE ALGOTSSON Folke Algotsson, storman, se A 1 g o t s söner n a. Folke Filbyter, se Folkungar. Folkepos, se Epos. Folkestad, Bernhard Dorotheus, norsk målare (f. 1879), har studerat i Köpenhamn, Amsterdam och Paris (1909) och framträtt som en kraftfull impressionist med stark färggiv-ning och en dekorativ läggning. Hönsbilder och stora stilleben förekomma särsk. ofta i F:s produktion, vilken dessutom visar interiörer (”Paa mörkloftet”, 1905, Nationalgalleriet, Oslo) och porträtt (Anna Norrie). K.E.S. Folkstone [fåu'kstan], stad i grevskapet Kent, England, vid Pas de Calais, v. s. v. om Dover; 37,535 inv. (1921). F. har god hamn och är en viktig överfartsort till Frankrike (Boulogne). Fiske; havsbad. S. Folket, socialdemokratisk aftontidn. i Eskilstuna, utg. sedan 1906. Bland huvudred, märkas Fredrik Ström (1906—08), A. Kämpe (1908 —10), C. E. Svensson (1910—17), C. Jonsson (från 1917). H.E. Folket, Livförsäkringsanstalte n-< ömsesidig —, grundad 1914, då den omedelbart övertog Sveriges praktiska livförsäkringsför-ening. Huvudkontor i Stockholm. Bransch: livförsäkring (övervägande s. k. folkförsäkring, sed. o.). 3Ui2 1930 var antalet direkt tecknade livförsäkringar 160,308 och sammanlagda livförsäkringsbeståndet (direkt och indirekt) 194,8 mkr. (mill. kr.). Omslutningen var samma dag 44,i mkr., vari garantikapitalet ingår med 0,4 mkr. Av tillgångarna voro 14,4 mkr. placerade i obligationer, 5,o mkr. i kommunlån, 19,3 mkr. i inteckningslån och 3,8 mkr. i lån mot säkerhet i livförsäkringsbrev. Th.Dn. Folketinget, den direkt folkvalda kammaren i Danmarks riksdag, härstammande från 1849 och starkt demokratiserad till sin sammansättning genom 1915 års författningsrevision. Se Danmark, författning. J.E.N. Folketingets Venstre, danskt politiskt parti, bildades 1878 genom en radikal utbrytning ur Forenede Venstre (se d. o.). Under ledning av C. Berg och Hörup (se dessa) vann partiet stora framgångar vid 1879 års val, men enigheten mellan de två ledarna brast, och Hörup och hans anhängare lämnade partiet, som 1884 sammanslogs med F. Bojsens (se denne) grupp till Danske Venstre (se d. o.). B. Folkets dagblad, ”huvudorgan för Sveriges kommunistiska parti”, utg. varje helgfri morgon i Stockholm. Denna tidn. har upplevt många förändringar. Den grundades i april 1916 under namnet ”Politiken” som organ för den radikala oppositionen inom socialdemokratiska partiet. När denna opposition 13/s 1917 bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, blev tidn., vars namn i nov. s. å. ändrades till ”Folkets dagblad Politiken”, dess officiella huvudorgan. Vid partiets sprängning i mars 1921, varvid majoriteten bildade Sveriges kommunistiska parti, sektion av den kommunistiska internationalen, blev tidn. organ för det nya partiet. Detta uppdelades emellertid i juli 1924 i en Moskvatrogen och en Moskvafientlig riktning, varvid tidn. till en början företrädde den senare men snart kom i de Moskvatrogn^s händer. I okt. 1929 medförde frågan om förhållandet till Moskva åter en sprängning av det kommunistiska partiet, varvid de av Moskva oberoende behöllo tidn. som sitt språkrör. Fr. o. m. 1930 bär tidn. sitt nuv. namn. Huvudred. ha varit: T. Nerman, F. Ström, Z. Höglund (1919—juli 1924) och K. Kilbom. Bland politiska och skönlitterära medarbetare märkas under tidn:s första år E. Hedén, Fabian Månsson, C. Lindhagen, I. Vennerström, under dess senare år H. Bergegren, A. Ruhe, P. Freu-denthal (Ode Balten), A. Kämpe, E. Asklund, G. Sandberg, A. Ljungdal, Ingeborg Björklund. F. d. utger en litterärt hållen veckobilaga, ”Lördagskvällen”. H.E. Folkets hus, fastigheter, vilka anskaffats för att täcka arbetarrörelsens lokalbehov, oftast ägda av ekonomiska föreningar u. p. a. el. a.-b., i vilka fackföreningar o. a. arbetarorganisationer äga de flesta andelarna el. aktierna. Tillgång på mötes- och expeditionslokaler är en nödvändig betingelse för en fast organiserad arbetarrörelse. Önskvärdheten av att rörelsen själv ägde sådana var desto större, som hyrandet av sammanträdesrum ofta mötte svårigheter, då fackföreningar och socialistsammanslutningar voro mindre väl sedda hyresgäster. Planer på att anskaffa egna fastigheter diskuterades därför redan under arbetarrörelsens första år. Tidigast kunde dessa planer realiseras i Malmö, vars F. h. invigdes 1893. Malmö F. h. har sedermera utvidgats och har f. n. ett taxeringsvärde på 458,000 kr., vartill kommer den med F. h. sammanbyggda fastighet, som äges av tidn. ”Arbetets” förläggare Tryckeri-a.-b. Framtiden med 270,000 kr. taxeringsvärde. — Efter långvariga ansträngningar lyckades Stockholms arbetare få sitt F. h. vid Barnhusgatan 14 färdigt 1901. Förutom en festsal (A-salen; 731 sittplatser) och expeditionslokaler inrymmer det ”Socialdemokratens” redaktion. A-salen användes numera som teater (F o 1-kets hus teater). Den har innehafts av följ, sällskap: Oscar Wennersten 1911—17, Skådebanan 1917—20 och Björn Hodell sedan 1922. Steg för steg har arbetarrörelsen tvingats att inköpa nya fastigheter. Sålunda omfattar — 943 — — 944 —