Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLA
termetoden el. monitörsystemet. (Den första
Lancasterskolan i landet inrättades av greve
C. H. Posse 1813 vid Fogelvik.) Detta
undervisningssätt var mer el. mindre rådande till
1864, då bl. a. föreskrevs, att skolbarnen med
avseende på deras olika framsteg skulle indelas
i klasser el. avdelningar, vilka, så vitt möjligt
vore, av lärare omedelbart undervisas och att
läroämnena skulle inträda i ändamålsenlig
ordning. Av stor betydelse för folkskolans
utveckling har bl. a. varit den 1860 inrättade
F olkskolinspektionen. 1865
utfärdades ett cirkulär ”till minskande av den
överdrivna och därigenom skadliga utanläsning,
som vid kristendomsundervisningen
mångenstädes var bruklig”. De normalplaner för
undervisningen i f. och småskolor, som utgivits,
ha för arbetet i dessa skolor varit synnerligen
värdefulla. Den första, som utkom 1878, var
ej ovillkorligt bindande utan blott en rådgivare,
vilket gjorde, att f.-inspektörerna hade all möda
att övertyga om fördelen att efterfölja dess
anvisningar vid uppgörande av förslag till kurser
och reglementen. I 1882 års f.-stadga påbjöds,
att lärokurserna skulle uppgöras med ledning
av nämnda normalplan. Förbättrade och
utförligare normalplaner utgåvos 1889 och 1900;
de efterföljdes av 1919 års nu gällande U
n-dervisningsplan för rikets f. (=
små- och folkskolor), vilken i vissa avseenden
skall tjäna till huvudsaklig ledning och i andra
till efterrättelse. Denna plan grundar sig
hu-vudsakl. på ett av Skolöverstyrelsen utarbetat
förslag, i vilket större ändringar gjordes i
ämnena kristendom och historia. De ledande
grundtankarna i denna undervisningsplan äro,
att såväl lärokurser som undervisningsmetoder
skola anpassas efter barnens utveckling och att
lärjungarnas självverksamhet skall så mycket
som möjligt tagas i anspråk. Ett nytt ämne
har tillkommit, näml, hembygdsundervisning
med arbetsövningar. Vad ämnet kristendom
beträffar, har det fått mindre antal timmar,
starkare begränsning av det dogmatiska stoffet
samt tyngdpunkten lagd på det historiska inne-
hållet enl. bibelns egen framställning. Läsning
(icke utanläsning) av Luthers lilla katekes ss.
ett historiskt uttryck för Luthers uppfattning
av kristendomens huvudstycken skall
förekomma först i översta f.-klassen. I denna
undervisningsplan äro främst upptagna f:s båda
huvudformer, de s. k. A- och B-formerna, i
vilka heltidsläsning är föreskriven och
där undervisningen på f.-stadiet i regel bestri
des av lärare, som avlagt f.-lärarexamen.
A-skolor kallas de skolor, som ha 6 el. 7
årsklasser, där varje klass utgör minst en läraravd.,
vilken på samma gång är en undervisningsavd.
Småskolestadiet omfattar l:a och 2:a klassen,
f -stadiet de följ, klasserna. B-s k o 1 o r kallas
de skolor med 6 el. 7 årsklasser, där 2 el. flera
klasser gemensamt bilda en läraravd., vilken
också utgör en undervisningsavd.; småskola
och f.-klasserna ss. i A-skola. B-skolor
förekomma i 3 former: 1) skolor, i vilka småskolan
bildar 1 el. 2 läraravd. och f.-stadiet 2
läraravd.; 2) skolor, i vilka småskole- och f.-stadiet
bilda var sin läraravd., och 3) skolor, i vilka
småskole- och f.-stadiet tillsamman bilda en
läraravd. och nybörjare intagas blott vartannat
år. övriga i planen upptagna skolformer
kallas undantagsformer och utgöras dels av f. med
halvtidsläsning (C-f o r m e r), i vilka
barnen i regel erhålla undervisning blott
hälften av den lagstadgade årliga lästiden och vilka
få förekomma endast där heltidsläsning på gr.
av gles befolkning och långa skolvägar icke
kan anordnas, dels av mindre f. (D-f o
r-mer), i vilka undervisningen på såväl
småskole- som f.-stadiet helt och hållet bestrides
av småskollärare och vilka få förekomma
endast där skolområdet har så avskilt läge och
litet barnantal, att för dithörande barn ej
skäligen kan upprättas f. — På åtskilliga ställen
är f. utvidgad med enhögreavd. I sådan
skall alltid undervisning meddelas i
kristen-domskunskap, modersmålet och matematik.
Andra ämnen, som kunna förekomma, äro,
utom de i f. vanliga, medborgarkunskap,
bokföring, tyska el. engelska språket. Villkoren
1922/23 1926/27
Antal skoldistrikt ..................................................... 2,441 2,450
„ undervisningsavd..................................................... 29,998 29,794
Manliga folkskollärare i obligatoriska ämnen............................. 7,388 7,846
„ lärare i övningsämnen ............................................... 500 584
Kvinnliga lärare i folk- och småskolor .............................. 19,001 18,674
„ „ i övningsämnen .......................................... 1,984 2,256
Antal lärjungar i heltidsläsande skolor .............................. 548,050 544,606
„ „ i halvtidsläsande skolor............................... 95,383 66,528
„ „ i heltidsläsande mindre folkskolor .................... 20,001 23,581
„ „ i halvtidsläsande „ „ 37,033 25,981
Hela antalet lärjungar i folkskolorna 700,467 660,696
— 987 —
— 988 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
