Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forssell, 1. Christian - Forssell, 2. Carl (af Forsell) - Forsell, 3. Jacob - Forssell, 4. Nils Edvard - Forssell, 5. Karl Bror Jakob - Forsell, 6. John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSSELL
cis, Pestalozzi och Ludvig XVIII (alla 1814)
nådde F. höjdpunkten i sin franska
produktion. Efter 25 års bortovaro återvände F. hem
1816 och blev 1817 v. prof, vid Konstakad.
Bland F:s arbeten här märkas främst
porträtt av bl. a. Karl XIV Johan (efter Gérard,
1823), Tegnér (efter Maria Röhl, 1830), L. De
Geer (efter Sandberg, 1838) och Rosenstein
(efter Sergel, s. å.), ävensom talrika ill.,
titelblad och figurstick. 1823 påbörjade F. sitt
berömda planschverk ”Ett år i Sverige” efter
teckningar av bl. a. J. G. Sandberg och med
text av A. Grafström (1827—35; fransk uppl.
1836; ny sv. uppl. i litografiskt övertryck 1864).
Fram på 1830-talet undanträngdes
kopparsticket av litografien; de flesta av F:s många
elever gingo över till den nya konstarten, och
snart stod F. som den siste representanten för
en döende konst. I sin konst anslöt sig F. till
den franska skolans klassicerande riktning med
fast teckning, klar formgivning och föga
målerisk ljusbehandling. Hans förnämsta
gravstic-kelarbete är porträttet av Karl XIV Johan,
ehuru det verkar kyligt paradnummer vid sidan
av de mjukare porträtten av Ducis och
Féne-lon. I inträngande karaktärsskildring står F.
i jämbredd med de förnämsta samtida
kop-parstickarna. — Litt.: T. G. Rudbeck, ”F. den
siste kopparstickaren” (1861). G.V.
2) Carl Gustaf F., adi. af Forsell,
kartograf och statistiker (1783—1848), fänrik vid
Amiralitetet 1800,
stabslöjtnant vid
Fältmätningskåren
1808, deltog som
adjutant hos G.
Adler-sparre i västra
arméns tåg till
Stockholm mars 1809, blev
adjutant hos
kronprins Karl August
1810, hos Karl Johan
1811, deltog som
sådan i fälttåget 1813—
14 samt i slagen vid
Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig, blev
major i Fältmätningskåren 1814, överdirektör i
Lantmäterikontoret 1824 och överste i armén
s. å. F. utgav (jämte F. 3) ”Karta öfver södra
delen af Sverige och Norrige” (1815—26) och
”General karta öfver Göta canal” (1823),
vidare topografiska beskrivningar över
Halmstads län (1826) och Mariestads län (1832) samt
en rad statistiska arbeten: ”Statistik öfver
Sverige” (1831, 4 uppl. 1844), ”Sockenstatistik
öfver Sverige” (1834) m. fl. C.
3) J acob F or sell, den föregåendes bror,
ingenjörofficer (1788—1832), anställd vid Sjö-
karteverket 1807, kapten-mekanikus vid
Flottan 1809, major 1817, karantänsbefälhavare å
Känsö 1820, överstelöjtnant i armén 1830. F.
bistod brodern F. 2) vid dennes kartografiska
arbeten och ledde 1810—14 byggandet av
Forsviks sluss. C.
4) N i 1 s E d v a r d F., den föregåendes
brorson, veterinär (1821—83), avlade
veterinärexamen 1847, blev adjunkt vid
veterinärinrättningen i Skara 1848 och dess förste lektor och
föreståndare 1858. F. företog flera utländska
resor, dels i vetenskapligt syfte, dels för
studier rörande veterinärskolornas organisation,
och har över dessa resor utg. åtskilliga
värdefulla publikationer. F. blev med. hedersd:r i
Uppsala 1877 och erhöll 1880 prof:s titel. V.M-r.
5) Karl Bror Jakob F., den
föregåendes son, skolman, lavforskare (1856—98), fil
d:r och docent i botanik i Uppsala 1883,
lektor i Karlstad 1885, har företagit
undersökningar över Gloeolichenernas anatomi och
systematik, över lavarnas cefalodier samt utg.
läroböcker i botanik och, jämte A. Wirén, i
jämförande anatomi. O.Gz.
6) Carl Johan (John) Jacob Forsell,
sonson till F. 3),
sångare (baryton),
operachef (f. «/u 1868).
Student 1888,
ägnade sig F. först åt den
militära banan men
utbildade sig
dessutom i sång vid
kon-servatoriet i
Stockholm (J. Günther)
samt 1894—95 i
Paris; debuterade 1896
å Stockholmsoperan
som Figaro i ”Barbe-
raren i Sevilla” och var från sistn. år till 1909
anställd där med kortare avbrott för gästspel;
blev 1909 hovsångare och var 1909—10 anställd
vid Metropolitan-operan i New York,
gästspelade därefter i musikmetropolerna i Tyskland,
Frankrike och England samt i Stockholm och
Köpenhamn och lät dessutom höra sig från de
stora konsertestraderna i såväl Gamla som Nya
världen. F. blev 1924 operachef, s. å.
dessutom l:e lärare i sång vid Musikaliska akad,
från vilken senare befattning han avgått 1931,
blev 1928 prof, musices och 1930
överintendent vid konungens hov. — Som operasångare
framstår F. som en av vår tids främste, vilken
förenar en förnäm sångkonst, ett utmärkt
material och en intelligent uppfattning med en
driven skådespelartalang. Bland hans många
rollskapelser märkas i främsta rummet Don
Juan, Figaro Almaviva i ”Figaros bröllop”,
— 1099 —
— 1100 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
