Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotofobi - Fotofon - Fotofores - Fotogalvanografi - Fotogalvanoplastik - Fotogen - Fotogena bakterier - Fotogenglödljus - Fotogenkamin - Fotogenkök - Fotogenlampa - Fotogenmotor - Fotograf - Fotografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOFON
(se d. o.) på gr. av det skyddande pigmentets
svaga utveckling. T.C-e.
Fotofon [-få’n], en av A. G. Bell (se denne)
och S. Tainter (1880) uppfunnen apparat, vid
vilken man använde ljusstrålar för att förmedla
överföring av lj®d från en sändare till en
mottagare. Med ett kraftigt ljusknippe
belystes vid sändaren en tunn, böjlig planspegel,
som hade samma funktion som membranen i
en mikrofon. Det från spegeln reflekterade
ljuset fick falla på en vid mottagaren
befintlig selencell (se d. o.), vilken alltefter spegelns
varierande krökning belystes mer el. mindre
starkt. De härigenom uppkomna
fluktuationerna i selenets ledningsförmåga utnyttjades
för återgivningen av det vid sändaren intalade
ljudet, i det att cellen inkopplades i en
strömkrets med en hörtelefon. Avståndet mellan
avsändaren och mottagaren utgjorde högst
några hundra m. Någon praktisk användning
har f. aldrig erhållit. N.R-e.
Fotofore’s, ett av F. Ehrenhaft funnet
fenomen, bestående däri, att små partiklar (av
storleksordningen 10*6—10-4 cm.), som sväva i
en gas, vid intensiv belysning röra sig ant.
i ljusstrålarnas riktning (positiv f.; t. ex. vid
guld, silver, kvicksilver) el. i den motsatta
riktningen (negativ f.; så vid svavel, selen, jod).
Effekten anses béro på ett slags
radiometer-verkan (se Radiometer). N.R-e.
Fotogalvanografi’, metod, uppfunnen av
österrikaren Pretsch o. 1850, att på galvanisk
väg framställa en tryckform från ett under ett
negativ belyst och i ljumt vatten urtvättat
kaliumbikromatgelatinskikt. F. användes förr
för framställning bl. a. av djuptrycksplåtar
för kartor, numera utan praktisk betydelse.
J.K.
Fotogalvanoplasti’k, förfaringssätt att på
galvanisk väg framställa tryckform för
bokel. djuptryck från en på fotokemisk väg
framställd reliefbild. J.K.
Fotogen [-Je’n], oljor med växlande
sammansättning, bestående av olika flytande
kolväten, vilkas kokpunkt ligger mellan c:a 150
och 300° C. F. framställes genom fraktionerad
destillation av naturliga oljor el. av
kolväteförande substanser, erhållna genom
torrde-stillation el. hydrering av stenkol, brunkol,
oljeskiffer, torv etc. De största kvantiteterna
äro framställda ur bergolja el. petroleum (se
d. o.). F. innehåller i genomsnitt c:a 85% kol
och 15 % väte, dess värmevärde är 10,500—
11,500 kg.-kalorier pr kg., spec. v. 0,75—0,85.
Före den elektriska belysningens införande
hade f. en utomordentlig betydelse som
lys-olja; numera användes den huvudsaki. som
motorbränsle för tändkulemotorer samt för
smärre upphettningsändamål (fotogenkök). I.S.
Fotogena bakterier, lysande bakterier, se
Bakterier, sp. 1146.
Fotogenglödljus, se Gasglödljus och
L u x.
Fotogenkamin, se Fotogenkök.
Fotogenkök, uppvärmningsanordning för
kokning, stekning o. a. hushållsändamål.
Tidigare använd utföringsform av f. bestod av
oljehus med en el. flera lampvekar samt stativ
för kokkärl. De brunno med lysande låga och
T. v. fotogenkök ”Primus” i sektion. T. h.
brän-nare (s. k. tystbrännare). A skruvlock till
fotogenbehållaren, B spritskål, C luftventil, D
luftpump, E brännarmunstycke, T tändare.
gåvo relativt ringa värme. Enl. denna princip
utföras fortfarande fotogenkaminer.
Numera användas som regel s. k.
Primuskök, som bestå av ett oljehus, ovanpå vilket
är fäst en brännare och över denna ett stativ
för kokkärl. Genom en i oljehuset inbyggd
luftpump inpumpas luft i detta, varigenom
fotogenen drives upp i ett brännaren
omgivande rörsystem. Detta upphettas först med sprit
och bibehålies därefter så varmt av lågan
själv, att fotogenen, som passerar rörsystemet,
förgasas. Fotogengasen utströmmar genom ett
fint hål i brännaren, blandar sig med luft och
förbrinner med täml. färglös, icke sotande låga
av hög temp. Enl. samma princip utföras även
biåslampor (se d. o.), lödkolvar etc. R-
Fotogenlampa, se Lampa.
Fotogenmotor, se
Förbränningsmotor.
Fotogra’f (till grek. gra’fein, skriva, se
Foto-), person, som yrkesmässigt bedriver
fotografi (se d. o.).
Fotografi’ är konsten att med ljusets tillhjälp
avbilda föremål. — Historik. Att silversalt
svärtas i ljus, var känt sedan 1565, men först
1727 gjorde tysken J. H. Schultze bilder bakom
en schablon av svart papper. Hans arbeten,
jämte andra, som 1777 utfördes av svensken C.
W. Scheele, kommo engelsmännen H. Davy och
T. Wedgwood på idén att framställa bilder på
klorsilverpapper, men de kände ej till något
— 1179 —
— 1180 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
