Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotografi - Fotografiska föreningen - Fotografiska himmelskartan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFISKA HIMMELSKARTAN
skiktet kvarvarande fixerbadet bortskaffas
genom tvättning med vatten, varefter negativet
ställes till torkning på ett luftigt dammfritt
ställe; gelatinskiktet får därvid icke beröra
någonting, ty då klibbar det fast. — Om negativet
är för tätt, d. v. s. för ogenomskinligt, måste
det underkastas försvagning, om det är
för tunt, förstärkning. Försvagningen
tillgår så, att negativet nedlägges i ett bad,
innehållande ett lösningsmedel för silver, så att
en del av negativets silver upplöses och
därigenom täckningen minskas. Oftast användes
Farmers försvagare, som består av
natrium-tiosulfat och kaliumferricyanid, lösta i vatten.
Förstärkningen avser att åstadkomma en
förändring av silverfällningen, så att densamma
ant. överföres i en annan, optiskt mera
täckande silverförening, el. så att på dess plats i
st. f. den el. tillsammans med den erhålles ett
mera täckande ämne. En god metod är
kvicksilverförstärkning, som tillgår så, att
negativet blekes i ett bad av kvicksilverklorid, då
silverbilden övergår till en blandning av
sil-verklorid och kvicksilverklorur, varefter
svärtas med framkallningsbad. Denna process kan
upprepas, och negativet blir rätt hållbart.
Svärtas med ammoniak, erhålles större täthet, men
processen kan ej upprepas, och negativet
hemfaller ganska snart åt förstörelse. Efter
försvagning el. förstärkning följer på nytt
tvättning och torkning. Den senare kan avsevärt
påskyndas, om negativet genom badning i 80 °/o
alkohol befrias från en del vatten.
Positivprocesser. Från negativet
måste sedan framställas ett positiv, ant. på
glas, film el. papper. Användes ett
genomskinligt underlag, erhålles ett d i a p o s i t i v, som
vanl. projicieras på en skärm, t. ex.
skiopti-konbilder och kinematograffilm, i annat fall
en positiv kopia. För dennas
framställning kan användas papper, som överdragits
med ett emulsionsskikt, innehållande
Ijuskäns-ligt silversalt. Genom belysning under ett
negativ övergår silversaltet på de av ljus
träffade ställena småningom till silver, vilket
genom toning, d. v. s. behandling med guld- el.
platinalösning, kan utbytas mot dessa
metaller. Toningen gör bilden vackrare och
håll-barare. Oförändrat silversalt bortskaffas
genom fixering. Numera användes detta
kopie-ringsförfarande föga, då det fordrar dagsljus
el. annan mycket stark ljuskälla, utan
kopiering sker på papper, överdraget med klor- el.
bromsilveremulsion, som endast belyses, så att
en latent bild uppkommer, varefter framkallas
och fixeras som vid framställning av ett
negativ. Dessa bilder bestå av silver, och äro
därför svart-vita; överföres silvret genom sva-
veltoning till silversulfid, blir bilden brun.
Andra kopieringsmetoder använda som
ljus-känsligt ämne kromater, blandade med
gelatin el. gummi. Vid belysning reduceras
kro-matet till kromsalt, som gör gelatinet el.
gummit olösligt i vatten. Efter denna metod
arbeta p i g m e n t k o p i e r i n g (se d. o.) och
gummitryck (se d. o.). Det genom
belysning olösliga gelatinet kan även svärtas
med oljefärg, o 1 j e k o p i e r i n g (se d. o.).
Modifikationer av dessa metoder, vilka utgå
från en silverkopia, äro c a r b r o- och
bromoljekopieringen. För
streckteckningar, söm sakna halvtoner, användes b 1
å-kopiering på papper, indränkt med
lösningar av ferriammoniumcitrat och
ferricyan-kalium. Jfr Aristopapper, Bromsi
1-verpapper, Bromoljetryck,
Gasljuspapper, Ozalidpapper,
Pinatyp i, Platinotypi — Ang f ä r g f
o-tografi se d. o. — Litt.: A. Hay,”
Hand-buch der wissenschaftlichen und angewandten
Photographie” (1921); L. P. Clerc, ”La
techni-que photographique” (1926—27); J. M. Eder,
”Ausführliches Handbuch der Photographie”
(3 Aufl. 1928); C. B. Neblette, ”Photography”
(1931); H. Bäckström, ”Lärobok i f.” (1929).
Bildsamlingar, som utkomma årl., äro
”Pho-tograms of the year” och ”Das deutsche
Licht-bild” m. fl. Szl.
Fotografiska föreningen bildades 1888 i
Stockholm med namnet Sv.
fotografiamatörföreningen, vilket dock redan följ, år
ändrades till F. f., då även icke amatörer gåvos rätt
till medlemskap. Föreningen sammanträder
en gång i mån., anordnar utställningar och
ut-bildningskurser samt äger ett fackbibi. Den
utger sedan sitt bildande ”Fotografisk tidskr.”,
vars namn 1917 ändrats till ”Nordisk tidskr.
för fotografi”. Medlemsantalet uppgick 1930
till 339. Szl.
Fotografiska himmelskartan, vanl. kallad
”Carte du ciel”, planlades i Paris 1887—88
och avser att genom fotografiska plåtar, tagna
på observatorier fördelade över hela jorden,
erhålla dels en stjärnkarta i stor skala,
omfattande ung. 10,000 enkla kartor, på vilka
alla stjärnor till ung. 14:e magnituden
beräknas vara reproducerade, dels en katalog över
alla stjärnor ned till ung. ll:e magnituden.
De senare plåtarna böra, för att kunna
upptaga alla stjärnor till denna magnitud,
exponeras endast 3 till 5 min., under det att den 14:e
magnituden med de använda instrumenten
först kan uppnås efter minst 40 min:s
exponering. Den samlade tid, som erfordras för
alla dessa plåtar, är emellertid relativt kort,
och dessa exponeringar äro i själva verket för
Uppslagsbok. IX. ___. H85 ___
— 1186 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
