Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotografering - Fotografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFI
fotografiska sammanslutningar i olika länder.
Fotografiska föreningen i Stockholm bildades av
amatörer redan 1888. Som led i arbetet för den
konstnärliga fotografiens höjande anordnades
internationella fotografiutställningar, den första av
Wiener Kameraklubb redan 1891 i Wien och nästa
i Hamburg 1893. Då negativmaterialet vid denna
tid ännu var ganska bristfälligt och framför allt
föga färgkänsligt, började man göra bilder,
sammansatta från olika negativ. Särsk. gummitrycket
användes flitigt för kopiering och sedan
oljetrycket och bromoljetrycket, vilka metoder användes
allmänt långt in på 1900-talet. Man ville icke
erkänna den tidigare fotografiska teknikens
egenart utan sökte efterlikna grafiken, varvid dessa
i och för sig förträffliga kopieringsmetoder ofta
missbrukades genom omfattande manuella
ingripanden vid bildframställningen. Särsk. i Frankrike
användes flitigt mjuktecknande objektiv. Den i
Paris länge verksamme amerikanske fotografen
Edward J. Steichen åstadkom härmed många
impressionistiskt verkningsfulla bilder, medan
Tysklands främste porträttfotograf, Nicola Perscheid,
odlade en mera realistisk stil, som i viss mån
även karakteriserade Sveriges ledande på området,
H. B. Goodwin. Efter i:a världskriget kom i
Tyskland en kraftig reaktion mot den romantiska
fotografien. Man propagerade för en saklig
fotografi (”die neue Sachlichkeit”), där vardagliga
föremål fotograferades i närbild och gärna i
djärva perspektiv med moderna anastigmater, som
ge en hårskarp detaljåtergivning och god
stoffverkan. En god företrädare för denna riktning
är tysken A. Renger-Patzsch. Man förlorade
intresset för de mera särpräglade
kopieringsmeto-derna och för andra objektiv än de
skarptecknande anastigmaterna. Den hastigt framväxande
reklam- och reportagefotografien världen runt
anammade denna nya lära. Amatörfotografien,
som nu fick en väldig omfattning över hela
världen, försågs av den tyska industrien med moderna
småkameror, lämpade just för
närbildsfotografe-ring. Dessa kamerors lätthanterlighet bidrog till
skapandet av en reportagebetonad bildstil, som
fick sin främste representant i den tyske
småbilds-fotografen Paul Wolff. Endast ett fåtal
yrkesfotografer rönte någon påverkan av den mera
sakliga stilen, och de mjuktecknande objektiven
dominera alltjämt inom porträttfotografien. Redan
på 1930-talet började man tröttna på den ofta
torra sakligheten, och en mera känslobetonad
fotografisk bildkonst växte fram i Europa, särsk.
i Österrike, Ungern och Tjeckoslovakien. Intresset
för softfokusteknik och landskapsfotografering är
åter tilltagande. K.S.
Fotografi’ (till grek, fos, ljus, och graf’ein,
inrista, teckna, skriva), konsten att genom kemisk
inverkan på silverhalogenider o.a. ljuskänsliga
ämnen registrera ljus el., i inskränkt bemärkelse,
framställa bilder (jfr Fotografering). Även en
på detta sätt framställd bild benämnes f. Av
den elektromagnetiska strålningen kan icke blott
det synliga ljuset utan även ultrarött, ultraviolett
och röntgenstrålning utnyttjas för fotografisk
bildframställning, och katodstrålar, a-strålar m.m.
registreras fotografiskt.
Princip. Den fotografiska processen bygger
huvudsaki. på silverhalogenidernas ljuskänslighet
(se Fotokemi). Utbredda i tunna skikt av gelatin
el. kollodium, gjutna på genomskinliga underlag,
av glas hos den fotografiska ”plåten” och av
celluloid hos filmen, utsättas dessa silversaker
för ljus (exponering) i kameran. Härvid
undergår halogensilvret en för ögat osynlig
förändring. Enl. kvantumteorien förklaras denna
ljuselektriska effekt så, att halogensilverkristallen
absorberar ett ljuskvantum, varvid en elektron
frigöres från en halogenjon och neutraliserar en
silverjon, som därmed övergår i metalliskt silver.
Dessa spår av metalliskt silver uppträda på
särsk. ljuskänsliga ställen, ”groddar”, på
halogen-silverkristallens yta, kanter och spetsar och bilda
tillsammans en osynlig, s.k. latent bild. Denna
göres synlig genom framkallning, en
re-duktionsprocess, som tar sin början i groddarna
och omvandlar med groddar försedda
halogensil-verkristaller till metalliskt silver. Där skiktet
träffats av ljus, utfällas därför små svarta
silverkorn, som äro helt ogenomskinliga. Ju
kraftigare ett parti blivit belyst, desto flera
kristaller omvandlas till svarta silverkorn. Resultatet
blir därför en negativ bild, som har
omvända valörer och vanl. endast kallas ”negativ”
(se fig.). De kvarvarande silversakerna, som ej
blivit tillräckligt belysta och därför ej
omvandlats till silver, äro alltjämt ljuskänsliga och
upplösas därför med ett lösningsmedel (fixering)
och sköljas bort, varigenom bilden blir hållbar.
Av negativet göres en positiv bild med
rättvända valörer genom att det lägges i kontakt med
ljuskänsligt fotografiskt papper, likaledes
innehållande silversaker, och papperet belyses genom
negativet (kopiering). Efter framkallning,
fixering och sköljning av papperet erhålles den
positiva bilden el. kopian (bild se följ. sida).
Det ljuskänsliga materialet, d.v.s.
negativmaterialet i form av film och plåtar och
positivmaterialet, huvudsaki. fotografiskt papper,
innehåller finfördelat bromsilver i blandning med
klor- och jodsilver. Framställningen tillgår så,
att silversakerna i mörker utfällas i en varm
gelatinlösning genom sammanförande under
om-rörning av silvernitratlösning med en lösning av
halogensak, t.ex. en bromid, jodid el. klorid av
natrium, kalium el. ammonium enl. följ, formel:
KBr + AgNO3 = AgBr + KNO3
bromkalium silvernitrat bromsilver kaliumnitrat
Silversakerna sjunka ej till botten utan förbli
uppslammade i gelatinet och bilda en s.k.
disper-sion, som sedan gammalt benämnes ”emulsion”*.
I detta stadium är emulsionens ljuskänslighet
mycket liten. Den undergår därför en ”m 0
g-n i n g”, d.v.s. den får stå viss tid i värme,
varvid de större bromsilverkristallerna växa i
storlek på de mindres bekostnad och
känslighets-groddar av metalliskt silver och svavelsilver
bildas. En förutsättning för den viktiga
uppkomsten av groddarna är närvaron i gelatinet av
vissa svavelföreningar (senapsolja). Emulsionens
slutliga egenskaper, ljuskänslighet o.d., bero i
hög grad på gelatinets sammansättning och hur
blandningen och mogningen utföras samt hur
långt mogningen drives. Känslighetsökningen ge-
— 157 —
— 158 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
