Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foureau, Fernand - Fourier, Jean Baptiste Joseph - Fourier, Charles - Fourierska serier - Four-in-hand - Fourneauxöarna - Fournier, Jean Antoine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOURNIER
till Agadès (Nigerkolonien), därifrån genom
Tchadområdet och uppför floden Chari till
Kongo-floden (”Mission saharienne Foureau-Lamy.
D’A1-ger au Congo par le Tchad”, 1902, samt
”Docu-ments scientifiques de la mission saharienne”, 2
bd, 1904-—05). 1906 blev han guvernör på
Komo-rerna, 1908 på Martinique. J.C.
Fourier [forje’], Jean Baptiste Joseph,
baron, fransk matematiker (1768—1830). Urspr.
lärare vid École polytechnique gjorde F. under
Napoleon karriär som ämbetsman (prefekt) i
landsorten och återvände efter kejsardömets fall till
Paris, där han till sin död kvarblev på posten som
ständig sekr. i Académie des Sciences. F:s
berömda vetenskapliga huvudarbete ”Théorie
analyti-que de la chaleur” uppställer och behandlar
utförligt värmeledningens differentialekvationer och
dessas lösningar. Icke blott genom ämnets
fysikaliska intresse utan främst genom idéer och
metoder av utomordentlig matematisk räckvidd
betyder det stora, 1807—22 tillkomna arbetet en
epokgörande insats. Huvudtanken, att en på förhand
godtyckligt angiven funktion analytiskt kunde
framställas med hjälp av serie- el.
integralutveckling efter trigonometriska funktioner, gav för
första gången klarhet i den sedan d’Alemberts, Eulers
och D. Bernoullis arbeten pågående och genom
Lagranges akustiska teorier på nytt aktualiserade
striden, huruvida godtyckligt dragna kurvor kunde
betraktas som bilder av funktioner. Den
trigonometriska framställningen av ”villkorliga
funktioner” betyder det definitiva övergivandet av ett
gammalt, alltför trångt funktionsbegrepp och
förbereder den moderna generella uppfattningen. De
trigonometriska seriernas teori har också alltjämt
i fortsättningen visat sig ytterst fruktbärande för
utvecklingen av den moderna funktionsläran, i
vilken den nu ingår med en mycket omfattande
litteratur. — En kanske ännu större betydelse har F :s
verk fått i metodiskt avseende därigenom, att de
trigonometriska serierna och integralerna utgjort
och alltjämt utgöra ett av analysens mest
mångsidigt effektiva medel för upplösning av partiella
differentialekvationer och däremot svarande
problem inom den matematiska fysiken. De fourierska
ansatserna ha därvid icke minst varit av
grundläggande vikt som förebildliga för likartade
serie-och integralframställningar inom vidsträckta
områden av teorierna för differential- och
integralekvationer med dessas tillämpningar inom såväl den
klassiska som den nyaste fysiken. — Rent
matematiskt hade F:s metoder från början en intuitiv
karaktär; moderna fordringar på deduktiv
stränghet tillfredsställa de ofta ej; för huvudsatsen om
villkorliga funktioners utveckling i trigonometrisk
serie angav sålunda Dirichlet (1837) för första
gången fullt säkerställda förutsättningar. F:s
samlade verk utgåvos av G. Darboux i 2 bd 1888—90.
Se Fourierska serier och Funktion. Z.
Fourier [forje’], Franqois Marie Charles,
fransk socialistisk skriftställare (1772—1837). F.
började sin verksamhet som köpman i Lyon, blev
ruinerad 1793 och livnärde sig sedan som kontorist.
Den gängse affärsmoralen sårade hans ömtåliga
rättskänsla och bidrog att giva honom en kritisk
hållning gentemot det bestående samhället. Han
debuterade som skriftställare 1808 och författade
sedan ett antal socialpolitiska arbeten, bland vilka
kunna nämnas ”Le nouveau monde industriel et
sociétaire” (1829—30) och ”Théorie de 1’unité
uni-verselle” (utg. postumt 1841). F:s författarskap
uppvisar en egendomlig förening av ohämmad
fantasi och skarp, kritisk iakttagelseförmåga. Han
utgår från upplysningsfilosofiens tro på
människans naturliga godhet. Varje drift, som
Skaparen skänkt oss, är i och
för sig god och
värdefull och bör utveckla
sig i frihet; då uppstår
av sig själv en skön
harmoni mellan de
olika egoistiska och
sociala böjelserna. Men
den bestående
samhällsordningen, som
vilar på konkurrensens
princip, motverkar
denna harmoni och
skapar intressekonflikter
mellan människorna.
Den ene har fördel
av den andres ofärd; läkaren önskar ”goda”
sjukdomar, advokaten ”goda” processer,
köpmannen höga priser och konkurrentföretagens
bankrutt. Uppgiften blir nu att förverkliga ett
samhälle, där de olika intressena kunna harmoniera
med varandra. F. tänker sig ett system av
kooperativa sammanslutningar (falanger), som
skola vila på samverkan mellan arbete, kapital
och intelligens. Vinsten delas så, att kapitalet får
5/i2, det kroppsliga och andliga arbetet V12 och
falangen själv V12. Medlemmarna bo tillsammans
i ”falangstären” och intaga sina måltider
gemensamt. F. hoppas, att detta system småningom skall
utbredas över hela jorden, och han motser en
universell gemenskap av alla folk under en högste
chef, ”omniarken”, vars residens bör vara
Kon-stantinopel. Framtiden ter sig för F. i de ljusaste
färger; vårt släkte går enl. honom mot ett
paradisiskt lyckotillstånd. Bland F:s lärjungar intog
Victor Considérant främsta platsen och förde
mästarens lära närmare verklighetens värld. Jfr
Fa-milistär. — Litt.: A. Bebel, ”C. F.” (1888, 4 Aufl.
1921); H. Bourgin, ”F.” (1905); G. Aspelin,
”Sam-hällsåskådningar och partier” (1931). G.A.
Fourierska serier [forje’ska], matem., serier,
uppbyggda av termer i form av cosinus- och
sinus-funktioner, innehållande successiva
heltalsmultip-ler av ett (el. flera) argument, varvid termernas
koefficienter (”fourierkoefficienterna”, benämning
numera allmänt använd för efter likartat schema
bestämda koefficienter i analoga, generellare
serieutvecklingar) kunna entydigt angivas så, att
seriens summa representerar en på förhand inom ett
begränsat område godtyckligt given funktion. Se
Fourier, J. B. J., och Trigonometriska serier. Z.
Four-in-hand [få’r-inn-händ’] (eng.), fyrspann.
Fourneauxöarna [fornå’-], se Furneauxöarna.
Fournier [fornje’], Jean Antoine, fransk
agent (1761—18??). F. vistades 1787—95 och 1800
—04 i Sverige, där han försökte skapa en filial
åt bröderna F:s stora handelshus i Grenoble; han
fungerade dessutom i Göteborg som fransk
vice-konsul, senare som fransk vicekommissarie för
— 201 —
— 202 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
