Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fragment - Fragmentation - Fragmit - Fragmoplast - Fragonard, 1. Jean Honoré - Fragonard, 2. Alexanre Evariste - Fragrans - Fraîche, Fraîcheur - Fraikin, Charles Auguste - Fraise - Frakt - Fraktavtal - Fraktfart - Fraktfritt - Fraktförare - Fraktgods - Fraktindex - Fraktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAGMENT ATION
leva. — Fragment a’r is k, ofullständig, i
brottstycken; avbruten.
Ärftl., term, som betecknar kromosomfragment.
Sådana f. förekomma ej sällan spontant tills,
med de normala kromosomerna och skiljas då
från dessa genom sin avsevärt mindre storlek.
De spontant förekommande f. äro ofta
genetiskt mer el. mindre tomma, d.v.s. sakna
aktiva arvsanlag. F. bildas i hög frekvens vid t.ex.
röntgenbestrålning av kromosomer. Endast de f.,
som innehålla centromeren, kromosomernas
rörelsecentrum, kunna persistera. S.k. acentriska f. utan
cen-tromer elimineras snabbt. Jfr Fragmentation. Mng.
Fragmentatio’n, ärftl., ett spontant el. genom yttre
påverkningar åstadkommet sönderfall av en
kromosom i två el. flera fragment*. Denna f. kan
sekundärt åtföljas av andra strukturella
kromosomför-ändringar (deletion, inversion och translokation).
Fragmi’t, fodermedel, som framställes ur
bladvassens (Phragmi’tes commu’nis) rotstock och
levereras i form av hackelse, kli el. mjöl. Det är
betydligt mindre näringsrikt än havre.
Fragmoplast’, anat., centralspole, se Celldelning.
Fragonard [-gåna’r]. i) Jean Honoré F.,
fransk målare (1732—1806), kom vid 18 års ålder
i lära hos Chardin och blev senare elev hos
Bou-cher, som 1752 skaffade honom Rompriset. 1756
reste F. till Italien, där han studerade Tiepolo
och neapolitanarna men särsk. ägnade sig åt
land-skapsstudier i det fria i Roms omgivningar. Hans
rödkritsteckningar från Tivoli äro framstående och
röja en nästan modern uppfattning. Hösten 1761
är han åter i Paris. Efter utställandet (1765) av
historietavlan ”översteprästen Coresus offrar sig
för att rädda Callirrhoe” upptogs F. i målarakad.,
men de förhoppningar, som allmänt hystes, att F.
skulle ägna sig åt ett måleri i den stora stilen,
infriades ej. I stället ägnade sig F. åt
landskaps-och genremåleri, särsk. den erotiska genren. F:s
form är lätt, lekande, i regel blott antydande,
impressionistisk. Hans kolorit är påverkad av
holländarnas. Måleriska ljuseffekter göra hans
landskap ytterst romantiska, vilket förstärker intrycket
av de starka känslostämningar, varav
staffagefigurerna behärskas. I tavlor som ”Kärlekseden”,
”Kärlekskällan”, ”Gungan” (”Les hasards heureux de
1’escarpolette”; båda i Wallace Collection, London),
”Badande flickor” (Louvren), ”Festen i S:t Cloud”
(Banque de France, Paris) äro de handlande
personerna inställda i landskap, där starka ljusfloder
strömma in bland skuggorna och belysa de av
högsommarens fullhet svällande lövmassorna. Som
landskapsmålare var F. långt före sin tid; man vet
också, att han i Paris’ omgivningar målade i det
fria. F. har även målat genreinteriörer, scener ur
familjelivet och bondeskildringar samt några
utmärkta porträtt. F. var flitigt verksam och
efterlämnade 500 tavlor och över 1,000 teckningar.
Franska revolutionen berövade F. hans klientel. David
skaffade honom då plats som konservator i
Louvren. Napoleon drev ut konstnärerna därifrån, och
F. dog i armod. — Litt.: C. Mauclair, ”F.” (1904,
flera senare ed.); P. de Nolhac, ”F.” (1917); G.
Grappe, ”La vie de J. H. F.” (1923). B.A.M.
2)Alexandre Evariste F., den föreg:s
son, målare och bildhuggare (1780—1850), var elev
av David och visade en aktningsvärd talang som
historiemålare. Han skulpterade fontänen på Place
Maubert i Paris.
Fragrans (lat., välluktande), artnamn på
välluktande växter.
Fraiche [fräj], Fraicheur [fräjö’r] (fra.), se
Fräsch.
Fraikin [fräkäD’], Charles August e,
belgisk bildhuggare (1819—93). Som hans populäraste
verk räknas den behagfulla gruppen ”Amor och
Venus”. Bland hans monument märkas drottning
Louises gravvård i Ostende samt Egmont och
Hoorn-gruppen i Bryssel.
Fraise [fräz] (fra.), smultron; smultronfärgad.
Frakt, jur., forsling, befordran, transport, även
avgift el. kostnad för dylikt. Jfr Fraktavtal.
Fraktavtal, avtal om transport (befordran) av
person el. gods, även kallat
befraktnings-avtal el. f r a k t s 1 u t. F. utgör en art av
arbets-beting, och för befordran av gods och av
personer gälla skilda regler. Fraktföraren, den
som verkställer transporten, åtager sig forslingen,
och honom åligger en viss omvårdnad om godset.
Hans ansvarsskyldighet, som i romersk rätt var
mycket sträng, har i modern rätt genom
bestämmelser i f. mildrats. För järnvägsfraktavtal gäller
dock enl. internationell överenskommelse 1924, att
fraktföraren är fri från skada å godset, endast
om skadan orsakats av avsändaren el. genom någon
hans anvisning. Enl. sjörätt är fraktförarens
ansvar än större. Han blir fri, endast om det visas,
att han och hans folk äro utan skuld till skadan
å godset. Under givna förutsättningar äger
mottagaren utfå godset men har också förpliktelse att
betala fraktavgiften. Fraktföraren äger som regel
pant- el. åtm. retentionsrätt i det transporterade
godset. Särsk. viktiga slag av f. äro de
sjörättsliga (se Certeparti och Konossement) samt
järnvägs- och postfraktavtalen. Jfr
”Järnvägstrafikstadgan” och ”Poststadgan”. — Litt.: Hj.
Hammarsköld, ”Om f.” (1886). K.
Fraktfart, se Sjöfart.
Fraktfritt, se Leveransvillkor.
Fraktförare, jur., se Fraktavtal.
Fraktgods, till befordran på järnväg el.
annat transportmedel mottaget gods, som kan
transporteras med långsammare lägenheter — på
järnväg vanl. med godståg — och därför mot lägre
avgifter än t.ex. ilgods. Vid järnvägsbefordran
skiljes mellan två slag av f., styckegods och
vagnslastgods. Med styckegods avses vanl.
sändningar av enstaka el. flera kollin med mindre
sammanlagd vikt än 2,5 t, med vagnslastgods
vanl. sändningar om minst 2,5 t vikt för transport
i särskild vagn. J.Sn.
Fraktindex, sjöv., tal, som anger den relativa
höjden av fraktsatserna under en viss tidsperiod,
vanl. månad el. vecka. Indextabeller över de
svenska fraktsatserna publiceras i ”Ekonomisk
översikt” och i ”Index” (utg. av Svenska
handelsbanken) och ha till uppgift att visa
konjunkturläget inom sjöfarten. Jämte ett sammanfattande
generalindex och index för in- och utfrakter
anges här även f. för vissa varuslag, ss. kol,
spannmål, trä och pappersmassa.
Fraktio’n (fra. fraction, av lat. fran’gere, bryta).
1) (Sär)grupp av likatänkande, meningsgrupp
inom ett parti. — Enl. en 1924 företagen ändring
— 211 —
— 212 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
