Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankfurt am Main
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKFURT AM MAIN
Frankfurt am Main.
i den äldsta staden, 2 F. under 1300—talet, 3 senare tillkommen bebyggelse, 4 järnväg,
5 parker, 6 skog.
den store här en riksförsamling, och under hans
efterträdare var F. ofta säte för riksdagar och
synoder. Under hohenstauferna gick F. starkt
framåt på gr. av de livligt besökta höst- och
påskmässorna, som erhöllo kejserligt beskydd 1240 och
1330, och blev vid samma tid säte för riksdagarna.
Genom Gyllene bullan 1356 stadfästes det sedan
1147 rådande bruket att här välja konungar. Från
1562 kröntes alla tyskromerska kejsare i F. O. 1200
började staden frigöra sig från det kejserliga
inflytandet, erhöll självstyrelse under ett valt råd
och blev fri riksstad 1372. Efter en del oroligheter
infördes reformationen 1533; 1536 anslöt sig F.
till Schmalkaldiska förbundet. Under ledning av
V. Fettmilch utbröt 1612 ett svårartat uppror av
det lägre borgerskapet (”Fettmilchupproret”), som
riktade sig mot de i F. mäktiga judarna (se
Rothschild) och mot den härskande klicken av
rika patricierfamiljer; det kuvades först 1616
med kejserlig hjälp, varefter den gamla
oligar-kien återupprättades och judarna återfingo sina
privilegier, medan skrånas politiska makt för
hundra år framåt fullständigt krossades. Under
30-åriga kriget hade Gustav II Adolf här sitt
högkvarter vintern 1631—32. Staden besattes
upprepade gånger under revolutionskrigen av
franska trupper och brandskattades svårt. 1806
berövade Napoleon F. dess självständighet och
överlämnade det till Rhenförbundets furstprimas, Karl
v. Dalberg; 1810 blev det huvudstad i dennes
storhertigdöme Frankfurt. F. förklarades åter för
fri stad 1815 av Wienkongressen och blev 1816
säte för Tyska förbundsdagen. I de tyska
enhets-strävandena spelade det en stor roll; här
sammanträdde 1848—49 det s.k. förparlamentet och
natio-nalparlamentet; 1866 slöt sig F. till Österrike,
besattes av preussiska trupper och införlivades 18/io
1866 med Preussen. Den slutgiltiga freden
mellan Frankrike och Tyskland slöts i F. maj
1871. Efter i:a
världskriget höllo fransmännen
F. besatt en kortare tid
1920.
Den ursprungliga
stadskärnan på n.
flodstranden mellan Ober- och
Untermainbrücke
utvidgades o. 1150; den dåtida
stadsmurens förlopp
motsvarade gatuhalvcirkeln
med ”Grabengassen”. En
andra utvidgning följde
1333 (upp till de nuv.
Hoch-, Bleich- och
Sei-lerstrasse), och på
1600-talet förstärktes
fästningsverken med en
bastionsgördel, som efter dess
slopande 1806 markeras
av boulevarder och
planteringar. Dessa avskilja
inre staden från det
nyare F., som i sig upptagit
förorter, ss. Bockenheim
i n.v. och Bornheim i
n.ö. På motsatta
Main-stranden och mittemot
gamla staden, Altstadt, ligger den stora
förstaden Sachsenhausen. 1928 inkorporerades bl.a. de
västerut vid Main belägna Griesheim och Höchst.
österut har staden Offenbach nu sammanvuxit
med F. Dess folkmängd var 1817 endast 41,458,
1867 78,000, 1885 154,513, 1900 288,989, 1910 414,918
och 1939 vid krigsutbrottet 546,649. Under
1800-talet hade F. blivit medelpunkt i ett högst
betydande industriområde, och även som trafikknut
hade det blivit så krigsviktigt, att det i 2:a
världskriget ej kunde undgå att bli ett mål för
flygbombningen. Helt skonat under de första
krigsåren var F. från 1944 en av Tysklands mest
bombade storstäder. Då amerikanska trupper vid påsk
1945 intågade i F., företedde det en bild av tröstlös
förstörelse. Mest omfattande torde ödeläggelsen
ha blivit i de äldre, centrala delarna, som till stor
del utplånats. Av det totala bostadsbeståndet
beräknas endast 4 °/o ha undgått skador.
Från den gamla kejsartiden funnos i Altstadt
åtskilliga byggnader bevarade, dock mer el.
mindre starkt restaurerade. Nära Main ligga sålunda
ännu, ehuru svårt skadade, Saalhof samt
Renten-turm, en rest av forna befästningar. De äldsta
kyrkorna, domen, Leonards- och Nikolaikyrkorna,
byggdes alla på 1200-talet. Av domen kvarstår
det höga, kraftiga tornet, medan byggnaden i
övrigt är ”urblåst”. Nästan helt förstört är
Rö-mer, det gamla rådhuset, bestående av några
sammanbyggda gavelhus, till större delen från
medeltidens slut. Den öppna platsen
Römer-berg, F:s centrum, är fullständigt ödelagd; den
pryddes av ”Rättvisans brunn” från 1543.
Märkligast bland senare byggnader var Goethehaus
från 1592, där skalden föddes och varest
sedermera inretts ett Goethe-museum (den förstörda
byggnaden återuppföres 1949). Av förstörda
märkligare byggnader kunna vidare nämnas det
ståtliga korsvirkeshuset Zur goldenen Waage (1628),
— 255 —
— 256 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
