- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 10. Fonologi - Förmak /
561-562

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fri avskrivning - Fri axel - Fria yrken - Friballong - Fribaptister, helgeaner - Friberg, Algot - Friberg, Wilhelm - Friberg, Charles - Friberg, Sten - Friberg, Maikki - Friberger, 1. Ragnar - Friberger, 2. Erik - Fribladigt hylle - Friblivande anbud - Fribord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRIBORD

Fri avskrivning, se Fria avskrivningar.

Fri axel, mek., kallas vid en fri, stel kropp, som
icke påverkas av yttre krafter, en axel, som
förblir orörlig vid kroppens rotation. Sådana axlar
äro endast de genom kroppens tyngdpunkt gående
principalaxlarna*.

Fria yrken. Under beteckningen f. sammanfattas
i svenska yrkesräkningar ett flertal yrkesgrupper
av företrädesvis litterär, konstnärlig och
vetenskaplig karaktär, ävensom grupperna undervisning
och hälso- och sjukvård. Beteckningen f. är
numera missvisande, eftersom de flesta hithörande
yrkesutövare icke längre äro självständiga
företagare utan anställda i allmän el. enskild tjänst.
Huvudgruppen ”Allmän tjänst och fria yrken”, vars
båda underavd. icke kunna exakt avgränsas, utgör
c:a io°/o av samtliga yrkesutövare (1945). Q.

Friballong, se Ballong.

Fribaptister, helgeaner, medl. av det
samfund, som uppstod kring baptistpredikanten Helge
Åkeson*, då han 1872 på gr. av skiljaktigheter i
trosfrågor ang. försoningen, rättfärdiggörelsen
m.m. uteslöts ur Svenska baptistsamfundet. F.
betrakta Bibeln som ”högsta norm för tro och liv”,
från statskyrkan taga de bestämt avstånd och anse
även krigstjänst, edgång, processer, politik, titlar
och rangordning som oförenliga med NT:s
kristendom. Deras predikanter utbildas ej i några
särskilda skolor och existera på frivilliga gåvor. 1947
uppgick församlingarnas antal till c:a 75 och
samfundets medl. till o. 3,000. De ha eget bokförlag
i Habo och utge tidskr. ”Upplysningens vän” och
”Lilla missionären” (1917—36 ”Lilla
upplysningens vän”). Hednamission bedrives i Afrika och
Kina. F. finnas även i USA, varifrån tidskr.
”Sanningens vän” utgives. — Litt.: ”Kyrkosamfund
och religiösa organisationer i Sverige” (1946). S.N.

Friberg, Algot, ingenjör, kulturvårdare (1850
—1935), genomgick, efter studier i Uppsala, Tekn.
högsk. samt upprättade 1881 i Huskvarna
förnick-lingsfabrik. F. har inlagt stor förtjänst om
forn-minnens räddande och vård, särsk. i Jönköpings
län, där han 1901 bildade N. Smålands
fornminnesförening och grundläde dess museum, dels inne i
Jönköping, dels i stadsparken. F. var denna
förenings sekr. till 1928 och har utg. dess
”Meddelanden”. Bland F:s utgrävningar märkas Piksborg
och Näs slott på Visingsö. — F:s hustru Johanna
(Hanna) Christina F., f. Rogberg, kultur- och
personhistorisk förf. (f. 2% 1863), har lämnat
värdefulla bidrag till ovannämnda
”Meddelanden”. E.W.

Friberg, Wilhelm, idrottsledare och redaktör
(1865—1932). F. var en av stiftarna av ÖIS i
Göteborg 1887 (ordf, till 1926), av Svenska
idrottsförbundet 1895 (v. ordf. 1901 och 1904—26), av
Riksidrottsförbundet (medl. av interimsstyrelsen
1903—04 och av överstyrelsen 1904—26) samt av
Svenska fotbollförbundet 1904 (ordf. 1908—-17).
1892—1901 var han utgivare av tidningen ”Start”,
redigerade årsskrifter bl.a. för Svenska
idrottsförbundet samt utformade tävlingsregler i fri idrott
m.m. Han var en av föregångsmännen under
genombrottsåren för svensk idrott vid sekelskiftet
samt en av de enande krafterna under denna
period. O.Kgh.

Friberg, Charles Vilhelm, bildhuggare (f. 15/4

1868), begav sig efter studier i Göteborg och vid
Konstakad. till Paris, där han bl.a. var elev av
Falguière, varefter han vistades i Amerika ett
tiotal år. Efter hemkomsten 1905 har F. särsk. varit
verksam som porträttskulptör. F:s mest bekanta
verk, Karl XV:s ryttarstaty på Djurgården
(avtäckt 1909), utmärker sig för god, ehuru något
konventionell form men saknar djupare karakterisering.
Bland övriga verk märkas porträttbyster av G.
Fred-rikson (Dramatiska teatern), V. Balck, W.
Sten-hammar och John Forsell (Kungl. teatern). G.V.

Friberg, Sten Axel, läkare (f. % 1902), med.
lic. 1929, med. dr och doc. i ortopedi vid Karolinska
inst. 1939, lärare i ortopedi vid Lunds univ. och
överläkare vid ortopediska kliniken där 1941—43,
prof, i ortopedi vid Karolinska inst. 1943. F. har
utg. talrika skrifter inom sitt fackområde, särsk.
ang. extremitetskirurgiska frågor.

Friberg, M a i k k i, finländsk litteratör (1861—
1927), efter studier i Helsingfors och vid flera
utländska univ. fil. dr i Bern, lärarinna i Helsingfors
1883—1912, verksam inom nykterhets- och
kvinnorörelsen i Finland. F. redigerade bl.a. finska
kvinnorörelsens organ ”Nutid” 1898—1900, från 1905 sin
egen finskspråkiga kvinnosakstidn. ”Naisten ääni”.

Friberger. 1) Isak Ragnar Elis F., läkare (1865
—1919), doc. i praktisk medicin 1904, prof, i
pediatrik och praktisk medicin 1913 och prof, i praktisk
medicin efter kallelse 1915, allt i Uppsala. F. har
utfört betydelsefulla undersökningar, berörande
hu-vudsakl. hjärtats och kärlens sjukdomar, de
funktionella neuroserna och tuberkulosen. Som klinisk
lärare var F. högt skattad, som praktiserande
läkare vann han stor framgång. Vid Sätra brunn,
där han var intendent från 1906 till sin död,
genomförde F. nödiga reformer med bibehållande av
dess ålderdomliga och säregna typ såsom
kurort. A.Fl.

2) Erik Georg F., den föreg:s kusins son,
arkitekt (f. 2% 1889),
Göteborgs stads
stads-planearkitekt 1921—

26, länsarkitekt i
Göteborgs och Bohus
län samt Hallands
län sedan sistn. år;
ordf, i
Länsarkitekt-fören. I933~38. F.
har lett ett flertal
kyrkorestaureringar
samt utfört
ritningar till skolbyggnader,
privathus, stadsplaner
och
begravningsplatser.

Fribladigt hylle, se Blomma, sp. 231.

Friblivande anbud (ty. freibleibend), handelsv.,
anbud, som ej är absolut bindande för anbudsgivaren.
Han kan t.ex. sälja varan till annan än
anbuds-tagaren, han kan höja priset o.s.v. Motsats: fast
anbud el. anbud fast på hand.

Fribord, avståndet från vattenytan till skärningen
mellan bordläggningens
yttersida och fribordsdäckets*
översida, mätt lodrätt utefter ett
fartygs sida midskepps.
Bestämmelser om f. för svenska fartyg

— 561 —

— 562 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Aug 25 12:06:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-10/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free